Visumfrihet inom EU för medborgarna i Kosovo

Interpellationsdebatt 12 februari 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 19 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Magnus Jacobsson har frågat mig vad jag gör för att underlätta för medborgarna i Kosovo att få möjlighet till visumfrihet inom EU.

Västra Balkan är en viktig region för EU och för Sverige. Utvecklingen där har en direkt inverkan på oss i både positiv och negativ riktning. EUnärmandeprocessen är en av de främsta drivkrafterna för fortsatt stabilitet samt demokratisk och ekonomisk utveckling på västra Balkan, och den utgör grunden i regeringens politik gentemot regionen. Målet att erhålla EU-medlemskap har motiverat länderna att genomföra reformer som bland annat bidrar till en stärkt rättsstat, stärkt skydd av mänskliga rättigheter och ökad ekonomisk integration med EU. Jag delar interpellantens uppfattning att ökad handel och andra relationer är ett långsiktigt bidrag till fördjupad fred.

Sverige stöder de västra Balkanländernas EU-närmande, såväl politiskt som genom det bilaterala reformsamarbetet. Det svenska reformsamarbetet med Kosovo påbörjades redan 1998 och uppgick 2018 till 95 miljoner kronor. Stödet fokuserar på reformer som bidrar till ekonomisk utveckling, stärkt demokrati och skydd av mänskliga rättigheter, förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan. Ett tjugotal svenskar, såsom poliser och åklagare, deltar dessutom i EU:s rättsstatsinsats Eulex, som bidrar till att stärka Kosovo som rättsstat. Sverige och Kosovo har en nära relation, inte minst genom de mer än 40 000 personer med kosovariskt ursprung som utgör en viktig del av det svenska samhället. Sverige för en nära dialog med Kosovo om landets EU-närmande och utveckling. Inom EU är Sverige pådrivande för att EU ska spela en aktiv roll på västra Balkan.

Viseringsfriheten bidrar till ökad integration och utgör en viktig del av EU:s politik gentemot regionen. För de fem länder på västra Balkan som redan har erhållit viseringsfrihet till EU har det varit en tydlig bekräftelse på EU:s engagemang. Sverige drev aktivt viseringsfrågan under vårt ordförandeskap i EU 2009, då Serbien, Makedonien och Montenegro erhöll viseringsfrihet.

Samtidigt är det av största vikt att noggranna riskbedömningar görs innan EU fattar beslut och att de åtgärder länderna i fråga genomför för att förhindra missbruk av viseringsfriheten ger avsedd effekt. För att erhålla viseringsfrihet har länderna på västra Balkan genomfört reformer för att möta kriterier på områden såsom bekämpning av korruption, organiserad brottslighet och irreguljär migration. EU-kommissionen har i uppdrag att bevaka och regelbundet rapportera om hur kriterierna efterlevs.

I en rapport från juli 2018 bedömde EU-kommissionen att Kosovo uppnått de uppställda kriterierna för viseringsfrihet. Det är nu upp till medlemsstaterna att ta ställning till kommissionens bedömning och analysera vilka risker som ett beslut om viseringsfrihet skulle innebära. Regeringens ståndpunkt är att vi kan stödja viseringsfrihet för Kosovo när kriterierna är genomförda och identifierade risker, till exempel risken för ett ökat antal ogrundade asylansökningar från Kosovo, har omhändertagits på ett godtagbart sätt. Frågan behandlas för närvarande inom Regeringskansliet, och en säkerhets- och migrationsrelaterad analys pågår.


Anf. 20 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utrikesminister Margot Wallström för svaret. Jag noterar med glädje att vi i sak verkar vara överens. Samtidigt ser jag att statsrådet inte ger något löfte om när visumfrihet kan införas, utan statsrådet hänvisar till att det utreds inom Regeringskansliet.

Jag har förståelse för att man kan känna oro för ogrundade asylansökningar, men det kan vi rätt enkelt hantera genom att konstatera att Kosovo i dag är ett säkert land att leva och bo i, vilket gör att vi kan vara tydliga med att medborgare från Kosovo inte kommer att få asyl i Sverige. Oro för okynnesansökningar får inte resultera i att handel och mellanmänskliga relationer försvåras.

Fru talman! Efter det att Jugoslavien kollapsade såg vi hur olika former av politiska rörelser utnyttjade nationalismen för att stärka den egna nationella identiteten. Även om nationell mobilisering kan leda till positiv utveckling för ett enskilt land är nationalismen en kraft som även kan användas för att skapa konflikter. Tyvärr valde 90-talets politiska ledare på Balkan att använda nationalismen för att mobilisera gentemot varandra, vilket resulterade i ett antal blodiga krig, där tidigare vänner och grannar ställdes mot varandra.

Efter dessa krig har EU försökt att använda sig av sina institutioner samt den gemensamma marknaden för att skapa förutsättningar för en långsiktig fred på Balkan. Det är bra, då handel och ömsesidigt beroende har visat sig vara ett av de bästa fredsbevarande incitamenten. Nationalismens mörka skugga har dock inte lämnat denna del av Europa, utan vi ser hur olika länder och politiska företrädare fortsätter att odla den egna särarten i konflikt med andras intressen. Detta gör att det finns en risk för nya konflikter på Balkan.

En del konfliktrisker har hanterats genom förändrade gränser samt namnbyten, vilket är bra, då vi måste göra allt som står i vår makt för att undvika ytterligare krig i denna del av Europa. Men vi ser också hur Kosovo har haft det svårare än andra länder, då man har blockerats från att delta i olika internationella institutioner.

Det är utifrån detta perspektiv som vi måste se på visumfrågan. Genom att underlätta för Kosovos medborgare att röra sig i Europa kommer vår gemensamma handel att öka, och vi bidrar på så sätt till möjligheten att stabil ekonomi utvecklas i Kosovo. En förbättrad inhemsk ekonomi kommer att göra att fler ungdomar väljer att vara kvar i landet, vilket i sig leder till fortsatt utveckling och ökad stabilitet.

Fru talman! Utöver de politiska komplikationer som finns i denna region finns det religiösa aspekter som bör beaktas. Det är ingen hemlighet att det finns de som vill använda sig av religiös bakgrund för att stärka det egna intresset. På samma sätt som nationalism kan användas för att bygga ett land, alternativt skapa konflikter mellan grannar, kan religion lyfta människor i vardagen eller bli en grogrund för misstänksamhet och i värsta fall krig och konflikter.

Genom att påskynda processen med visumfrihet ger man Kosovos ungdomar bättre möjlighet att arbeta och studera inom EU, vilket i sig kommer att resultera i fler företag och bättre ekonomi i Kosovo. Vi kan således bidra till stabilitet genom att uppmuntra till handel och mellanmänskliga relationer. Jag hoppas därför att utrikesministern och regeringen påskyndar processen med att ge Kosovos medborgare visumfrihet i Sverige och inom EU.


Anf. 21 Adnan Dibrani (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utrikesministern, för interpellationssvaret! Någon form av Nobels fredspris borde ges till den som kan tyda mina anteckningar. Här gäller det att ha simultanförmåga.

Jag vill börja med att tacka Magnus för den fråga som han ställer. Det är en otroligt viktig fråga. Jag är glad över att det är flera i kammaren, från båda blocken, som tycker att denna fråga är viktig för både Kosovo och västra Balkan.

Vi har förmånen att leva i ett väldigt litet land, med 10 miljoner människor. Vi är rätt bra ute i världen. Mycket beror på att vi har en förmåga att hålla ihop, framför allt i dessa internationella frågor. De frågorna brukar vi försöka förankra, för det ger oss en styrka.

I dag rör frågan Kosovo och visumfrihet. Vi får inte glömma att Kosovo är ett litet land. Kosovo var för ungefär 20 år sedan i fullt krig. Kosovo fyllde faktiskt elva år denna vecka, vilket är väldigt stort för dem. Det ska firas på ambassaden - både jag och Magnus kommer att delta.

Man har mycket att vara stolt över, men man är självklart inte helt nöjd med den utveckling som har varit i landet. Vi pratar om ett land med 2 miljoner invånare som, som sagt, drabbades av ett krig. 13 000 dog, och kvinnor våldtogs. Många människor fattas än i dag.

Jag träffar ofta olika människor där nere eftersom jag dessutom är född där. Det som gläder mig är att de håller hoppet uppe. En del av det hoppet gäller just EU. Många andra vänder huvudet bort från EU, men där nere vill man fortfarande ingenting annat än att tillhöra EU-familjen. Det som ofta gör mig ont och oroar är att om inte vi är där och visar att vi på riktigt vill detta finns det andra krafter som vill att de ska vända åt andra hållet.

Nu är de så västvänliga att det ser väldigt, väldigt bra ut. De har uppfyllt de kriterier som EU-kommissionen har ställt upp. De går nu i stort sett i väntans tider när det gäller att medlemsländerna och EU-parlamentet ska svara för hur detta ser ut. Jag vet att utrikesministern och Sverige kämpar rätt så hårt med den här frågan. Jag vet dessutom att det inte direkt är vi som har hållit emot, utan det finns andra i EU som gör det av olika anledningar. Det finns ju fortfarande en del länder i EU som inte har erkänt landet Kosovo.

Som tur är har dock en majoritet av FN:s länder sagt ja. Internationella domstolen i Haag har dessutom sagt att enligt internationell rätt hade Kosovo rätt att utlysa självständighet, så det är mycket som är positivt. Något som man har gemensamt med Sverige, som kanske inte har med frågan att göra, är att man är helt absurt bra på musikexport. Dua Lipa, Rita Ora, Bebe Rexha med flera toppar listorna över hela världen, så det går bra för det här lilla landet. Det hade dock varit oerhört skönt för dem att få visumfriheten, just för att få någonting som visar att EU faktiskt vill ha med dem i familjen.

Jag är glad över svaret från ministern och vet som sagt var att det pågår ett sådant arbete. Jag är också väldigt glad över att Magnus Jacobsson med flera driver frågan, för vi behöver visa dem att vi ser dem.


Anf. 22 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till både Magnus Jacobsson och Adnan Dibrani för detta engagemang! Det underlättar väldigt för vårt arbete med de här frågorna. Det var inte så länge sedan jag besökte Kosovo, och det man tänker på då är just framtidstron hos unga människor och deras vilja att söka sig till och tillhöra EU och Europa, liksom förstås väldigt starka känslor som det alltid är i detta område. Detta måste vi bygga på, och vi menar att det även ligger i hela EU:s intresse att försöka verka konfliktförebyggande och knyta länderna på västra Balkan så nära oss som det över huvud taget är möjligt.

Då behövs det en demokratisk och ekonomisk utveckling, och vi bidrar på många olika sätt också med pengar, investeringar och projekt. Vem vet, när man nu har musiker som etablerar sig internationellt kanske detta också blir en framtida stor industri i Kosovo. Vi har också en lång tradition i EU-kretsen av att vara utvidgningsvänliga, och vi har gett stöd till länderna på västra Balkan i deras EU-närmande.

Redan när jag arbetade för FN var jag där just mot bakgrund av att man lever med minnena av övergrepp och våld, och det är fortfarande så levande och så nära för människor. Detta har vi också att ta hänsyn till.

Ett av de tre målen för vårt reformarbete med Kosovo är just ekonomisk utveckling, vilket Magnus Jacobsson också nämnde, och vi har varit drivande för att man ska införa den så kallade europeiska reformagendan. Där stöder vi Innovation Centre Kosovo, som är en inkubator för unga företagare. Vi har också bidragit i etableringen av Kosovo Credit Guarantee Fund, som gör att man kan finansiera små och medelstora företag i Kosovo och deras verksamhet. Detta behövs för stabiliteten i landet, en fredlig utveckling och allt det där.

Sedan handlar det om att se över viseringsmöjligheten. Kommissionen inledde viseringsfrihetsdialogen 2012, och därför har Kosovo genomfört insatser bland annat att för att bedriva kamp mot korruption och organiserad brottslighet. De har även ratificerat gränsdragningsavtalet med Montenegro.

Riskerna med viseringsfrihet och det man tittar på nu i Regeringskansliet handlar om ökad irreguljär migration och om det blir ett väldigt stor antal ogrundade asylansökningar. Det kan även handla om en ökning av antalet allvarliga brott med kopplingar till medborgare där eller försämrat återtagandesamarbete. Därför behöver vi titta på detta.

Jag menar dock att vi inte kommer att dra på det onödigt länge, utan det är viktigt att vi hanterar frågan. Men det görs just nu i en process i Regeringskansliet, och jag tror att ert engagemang och era argument är viktiga också för den här debatten och för processen framöver.


Anf. 23 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill än en gång tacka för svaret, som jag uppriktigt upplever som positivt och väldigt ärligt och genuint. Jag tycker att vi kan få unna oss att säga detta i kammaren.

Jag har själv en liten historia kring detta. I slutet av 90-talet var jag förbundsordförande i KDU och hade då förmånen att träffa en del av dem som faktiskt flydde från Balkan. Jag var ute på flyktingförläggningar och känner från den debatt som var då igen väldigt mycket i den debatt som pågår nu. Skillnaden är att då var vi duktigare på att hantera situationen i enighet, bland annat i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade också förmånen att sitta i riksdagen 1998-2002 som första kristdemokratiska förbundsordförande, och även då fanns mitt engagemang för dessa frågor. Jag har haft förmånen att resa en del framför allt i Baltikum och i Ukraina och har även varit på Balkan, och det bar sig inte bättre - höll jag på att säga - än att det här resandet och min aktivitet i den politiska sfären ledde till att jag faktiskt gifte mig med en kvinna från Estland.

Detta gör att jag reser väldigt mycket till Estland, och jag har många goda vänner från Balkan. Jag har faktiskt även barnbarn från Balkan. Jag jämför oerhört mycket Estlands utveckling, som jag har sett under nästan 15 års tid, med Kosovos utveckling. Det finns stora likheter mellan länderna. Jag vill inte starta någon Natodebatt nu, men det handlar om viljan att gå med i både EU och Nato. Estland fick gå med i EU och Nato, medan Kosovo längtar efter det. Befolkningen är ungefär lika stor. Man har ungefär samma upplevelse av otrygghet. I Estlands fall upplever man en otrygghet i förhållande till Ryssland. I Kosovos fall upplevs otryggheten i förhållande till Serbien.

Vi i Sverige har i båda fallen jobbat genuint med bistånd. Vi har jobbat stödjande, vi har jobbat förebyggande och vi har jobbat med demokratiutbildning. Jag tror att de flesta politiska ungdomsförbund och partier har jobbat med demokratiskt bistånd och arbetat aktivt för stabilitet i Europa, och jag tror att de flesta av oss känner en oerhörd sorg över att vi under 90-talet drabbades av det krig som blev. Efter andra världskriget tänkte vi ju "aldrig mer, aldrig en gång till".

När man jämför Estland och Kosovo upplever jag att en av de riktigt stora skillnaderna är att Europa var snabbare att ta in Estland. Resonemangen om exempelvis ogrundade asylansökningar eller att folk skulle lämna Baltikum är ungefär desamma som man i dag har om delar av Balkan. Resonemangen om kriminella ligor och brottslighet är ungefär desamma. I och med att min fru och jag dejtade varandra innan Estland gick med i EU vet jag ju hur det var för henne bara att komma hit till Stockholm och vilka frågor hon ställdes inför, bara för att hon kom från Estland.

Det är alltså lite samma fenomen, och för mig är det här rätt personligt i den meningen att jag genuint tror på handel. Jag tror på de europeiska idéerna att vi med frihandel och samarbete kan utveckla en långvarig fred. Jag är historiker i min akademiska bildning, och jag kan konstatera att Europa aldrig har haft en så lång tid av fred som efter andra världskriget. Det är den längsta perioden av stabilitet, och det var därför jag också apostroferade den mörka sidan av nationalismen. Någonstans får vi erkänna att den frihet vi har byggt upp med handel och värderingar har gett oss en fantastisk utveckling.

Denna utveckling skulle jag även vilja se på Balkan, och därför är viseringsfriheten viktig.


Anf. 24 Adnan Dibrani (S)

Fru talman! Jag är som sagt väldigt glad att jag lever i ett land som Sverige, som verkligen ser på vikten av att handla med varandra, som ser på vikten av att ha ett öppet och tolerant samhälle och som ser på vikten av att ha ett västra Balkan nära EU. Oavsett vem som har styrt här i landet har vi stått upp för en utvidgningsprocess i den mån EU klarar av det. EU är i dag inte riktigt där det var för några år sedan och har en hel del att ta tag i. Men den här frågan får inte stoppas upp eller kidnappas på grund av det, vilket den har haft en tendens till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla andra länder nere på Balkan har visumfrihet. I stort sett alla i Europa reser fritt - utom de 2 miljoner människorna i Kosovo. Därför är denna fråga väldigt viktig för dem. Det handlar om att kunna resa runt, hälsa på släkt och vänner, handla och skapa kontakter och på så sätt bli beroende av varandra och kunna uppnå just det som Magnus Jacobsson tar upp här: varaktig fred. Det är enbart så, när vi träffas över gränserna, som vi kan se värdet i varandra och uppskatta varandra på ett helt annat sätt.

Jag har flertalet gånger, nästan varenda gång jag är där nere, lyft fram för dem att för många år sedan gillade inte Sverige och Danmark varandra särskilt mycket, men i dag skulle de aldrig klara sig utan varandra. Det är tufft för dem där nere att höra, men jag tror att det är viktigt för dem att inse att utan att försonas med länderna runt omkring kommer de aldrig att klara att komma med i EU. Detta gäller alla länder nere på Balkan.

Nu hade jag förmånen att följa med utrikesministern på en resa ned till västra Balkan, där vi diskuterade visumfrihet men också namnfrågan för Grekland och Makedonien och så vidare. Det är mycket som är på väg åt rätt håll. Jag önskar bara att vi fortsätter driva frågan - och jag vet att du kommer att göra det framöver, Margot Wallström.


Anf. 25 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson och Adnan Dibrani, för era inlägg! De belyser det mellanmänskliga och hur vi måste tänka om dessa processer - och hur viktiga de är.

Vi kan se att om det skulle bli ett vakuum, om EU:s intresse av att sköta EU-närmandet för dessa länder skulle minska, finns det några andra som gärna skulle träda in i EU:s ställe.

Från Sveriges sida kommer vi förstås även i fortsättningen att stödja Kosovos EU-närmande och reformer, bland annat genom det bilaterala reformsamarbetet. Vi behöver stärka den ekonomiska utvecklingen och göra mer för demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter. Vi kommer att vara drivande för ett tydligt EU-perspektiv för de västra Balkanländerna, inklusive Kosovo. Det är en hörnsten för vår politik i regionen.

När det gäller att bevilja visumfrihet för Kosovo kommer Regeringskansliet, som ni har förstått av mitt budskap, att fortsätta riskanalysen. Vi ska kunna ta ställning till EU-kommissionens rekommendation. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta engagera oss på det sätt som framgått av denna debatt också i fortsättningen.


Anf. 26 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Då vill jag tacka statsrådet för en god debatt och önska att detta sker så skyndsamt som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:24 Visumfrihet inom EU för medborgarna i Kosovo

av Magnus Jacobsson (KD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Situationen på Balkan är fortsatt spänd, och vi ser hur USA, Ryssland och Turkiet agerar utifrån sina geopolitiska intressen. För oss i Sverige som har en stor grupp med medborgare som har sina rötter i Kosovo och Albanien och på övriga Balkan är det viktigt att vi arbetar för att denna region utvecklas på ett fredligt sätt.

Efter första och andra världskriget lärde vi oss i Europa att handel är en förutsättning för långvarig fred. Samma principer gäller givetvis för Balkan. Genom handel och andra relationer kan vi bidra till att freden fördjupas.

Vi har också många medborgare i Sverige som har sina rötter i Kosovo samt övriga delar av Balkan. Genom att underlätta resor mellan våra länder och genom att underlätta för handel ökar vi säkerheten i Balkan samtidigt som vi förbättrar både Sveriges och Kosovos ekonomi.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad gör ministern för att underlätta för medborgarna i Kosovo att få möjlighet till visumfrihet inom EU?