Världsbankens lån till Sydafrika för att bygga kolkraftverk

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 27 januari

Interpellation

2011/12:208 Världsbankens lån till Sydafrika för att bygga kolkraftverk

av Bodil Ceballos (MP)

till finansminister Anders Borg (M)

I april 2010 beviljades Sydafrika lån från Världsbanken för att bygga världens fjärde största kolkraftverk. Den 8 december 2011 kom en revisionsrapport som visar att Världsbanken bröt mot sina egna regler då den beviljade Sydafrika det internationellt mycket kontroversiella lånet till att bygga ett gigantiskt kolkraftverk. Den svenska regeringen stödde aktivt beslutet att bevilja lånet, samtidigt som till exempel USA och andra länder lade ned sina röster på grund av det tvivelaktiga i beslutet. De nedlagda rösterna räckte dock inte för att stoppa lånet. Att Sverige gav nämnda stöd är för många helt obegripligt med tanke på den bild omvärlden har av Sverige som en nation med stort engagemang för miljö- och klimatfrågorna och med rykte om sig att vara en föregångare och pådrivande i dessa frågor.

Miljöpartiet menar både vid tiden för beviljande av lånet till Sydafrika och nu att det stod i strid med Världsbankens egna regler och den svenska politiken för global utveckling. Inte minst strider det mot de strategier för en ansvarsfull klimatpolitik som Världsbanken utvecklat och som presenterades vid klimattoppmötet i Durban.

Världsbanken är kraftigt försenad i beslutet om en ny energistrategi. Sverige har, som en del av processen, inkommit med synpunkter som syftar till att minska stödet till investeringar i fossila projekt.

I sin skrivelse till riksdagen i mars 2010, Att möta Globala Utmaningar, skriver regeringen att stöd till klimatanpassning i utvecklingsländer och globala utsläppsminskningar fortsatt är centralt för att fattigdomsbekämpning och rättvis och hållbar global utveckling ska respekteras och förstärkas inom arbetet med utmaningen klimatförändringar och miljöpåverkan. Skrivelsen insisterar på att regeringen arbetar aktivt för att bedriva en samordnad utvecklingspolitik i enlighet med politik för global utveckling, PGU.

Trots det lovade dåvarande näringsminister Maud Olofsson, C, vid ett besök i Sydafrika att Sverige skulle rösta ja till kolkraftsprojektet. Det är samma minister som vid samma besök påstod sig vilja främja renare energi.

Inte bara Miljöpartiet kritiserar Världsbanken för dess alltför generösa utlåningar till fossila energiprojekt och alltför få investeringar i alternativ energiteknik. Miljöorganisationer och frivilligorganisationer av skilda slag och världen över har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot både Världsbanken och andra investeringsbanker.

Personligen hade jag kort innan Världsbankens beslut besökt Sydafrika och lyssnat på parlamentsledamöter som då stolta berättade att Sydafrika satsade på att bli fossilfritt. Det visar en klar diskrepans mellan uppfattningen hos den lagstiftande och den verkställande makten.

I den nyligen utkomna granskningen kritiseras Världsbanken bland annat för dess uttalande vid tiden för lånet att partnerskapet med Sydafrika på sikt kommer att bidra till minskade utsläpp för att vara överdrivet optimistisk då Medupikraftverket på 4 800 megawatt beräknas släppa ut 25 miljoner ton koldioxid.

Stark kritik riktas också mot att man enbart undersökt om det fanns tillräckligt med vatten för själva kraftverket utan att se till konsekvenserna för befolkningens behov av vatten – som i stället fått vattenbrist. Rapporten ger vid handen att de som kritiserade biståndsminister Gunilla Carlssons argument att investeringarna skulle bidra till fattigdomsbekämpning fick rätt. Dåliga villkor vid kolgruvorna och tungt förorenade områden kring kraftverket är andra problem för de människor som redan lever i utsatthet.

Sverige kanaliserar stora belopp via ett flertal utvecklingsbanker utan uppdaterade policyer för energiområdet. Det står dock klart att det finns en brist på samstämmighet mellan investeringar och klimatmål. Därtill har inte fattiga människors perspektiv tillvaratagits i tillräckligt hög utsträckning. Miljö, klimat och utveckling är däremot prioriterade i Sverige och i det svenska biståndet. Därför borde Sverige inte varit ett av de länder som aktivt sett till att Sydafrika fick sitt lån.

Nu har lånet dock tillkommit och projektet och den förhandskritik som fanns har bekräftats i Världsbankens egen revisionsrapport. Frågan som följer är hur Sverige kommer att agera framöver för att säkerställa att våra bidrag via en finansieringsbank som Världsbanken överensstämmer med PGU och med de svenska miljö- och klimatmålen samt med bankernas egna regelverk.

Jag vill därför ställa följande frågor:

Avser statsrådet att, inom ramen för resultatrapporteringen av PGU, fullt ut redogöra för resultaten av satsningen på kolkraftverket i Sydafrika?

Avser statsrådet att inleda en dialog med Världsbanken om hur banken ska hantera de problem som uppstått i samband med utlåningen?

Avser statsrådet att ta initiativ till en bättre överensstämmelse med PGU då Sverige ska rösta i investeringsbanker i framtiden?

Avser statsrådet att ta initiativ till att driva på för mer samstämmiga och striktare mål och regler i investeringsbankerna?