Valet till FN:s säkerhetsråd

Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige inte ska rösta för att Marocko ska väljas in som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2012-2013 i det val till rådet som äger rum i höst. Stödet till FN utgör en hörnsten i regeringens utrikespolitik och det ligger i Sveriges intresse att bevara FN-institutionernas trovärdighet och effektivitet. Säkerhetsrådets medlemskap ska reflektera en regional balans, och enligt den fastställda rotationsordningen för rådets icke-permanenta medlemmar besätter Afrika två platser. Till dessa två platser, som blir vakanta efter Gabon och Nigeria efter innevarande mandatperiod, har Marocko och Mauretanien kandiderat för perioden 2012-2013. Förutom Marocko och Mauretanien har inga andra länder anmält sina kandidaturer och det är inte heller troligt att några andra kandidater tillkommer. Sverige ser ingen anledning att motverka Marockos kandidatur till FN:s säkerhetsråd.

Fru talman! Jag ska tacka utrikesminister Carl Bildt för svaret på den här interpellationen, men jag vill samtidigt beklaga att Sverige, som det verkar, har för avsikt att rösta för att Marocko blir en del av FN:s säkerhetsråd. Det här har två grundläggande orsaker. Den första är den demokratirevolt som vi nu ser svepa genom Nordafrika och som för så mycket positivt med sig. Vi ser att den redan har segrat i länder som Tunisien och Egypten. Vi kan i andra delar av den stora regionen, som Jemen, se att den sannolikt kommer att lyckas även där. Den svenska politiken gentemot demokratirevolten och EU:s politik kan man säga har varit ganska valhänt. Den har också gett anledning till eftertanke. Man har alltför sent kritiserat de diktatorer som tvingas bort, ofta först när de egentligen närmar sig flygplatsen för att lämna landet. Marocko är ett av de oreformerade länderna. I Marocko är det fortfarande i grunden kungen som styr. Problemen med brott mot mänskliga rättigheter är omfattande i Marocko, även om det också sker en viss politisk reformering under den nye kungen. Det ska villigt medges att det är på det sättet. Jag menar att det är olyckligt om vi återigen hamnar i en situation där vi behandlar auktoritära stater i Nordafrika som vilka stater som helst. Vi riskerar återigen att hamna i den fälla som vi gick i när det gällde till exempel Tunisien och Egypten. Därför vore det bra att markera mot Marocko genom att inte rösta för dem som ett land i FN:s säkerhetsråd. Det andra skälet till att motsätta sig Marockos kandidatur är naturligtvis att Marocko är en ockupationsmakt. Marocko ockuperar sedan 1975 Västsahara. Det är alldeles kristallklart om man ser till den internationella rätten, utslag av domstolen i Haag och ett otal beslut i FN-systemet att Marocko inte har någon rätt att ockupera Västsahara. Under den marockanska ockupationen sker det ett omfattande förtryck av det västsahariska folket och omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Marocko plundrar dessutom systematiskt Västsaharas rika naturresurser, till exempel fosfat och fiske - delvis med EU:s hjälp vad gäller fisket. FN har den absoluta nyckelrollen för att lösa Västsaharakonflikten. Inom FN-systemet har Marocko varit en envis sabotör av FN:s planer på att genomföra en rättvis folkomröstning om Västsaharas framtid. När Marocko kan bli en del av FN:s säkerhetsråd kommer man med all sannolikhet att använda den positionen till att göra allt för att sabotera en politisk lösning av Västsaharakonflikten. Vi har tyvärr ingen anledning att tro något annat. Det vore djupt olyckligt. Det riskerar att i en situation där det kanske kan öppna sig nya möjligheter faktiskt göra att den under så lång tid låsta konflikten förblir låst. Jag menar därför att det hade varit bra om Sverige hade markerat genom att inte rösta för att Marocko får en plats i FN:s säkerhetsråd. Jag skulle också vilja passa på tillfället att fråga utrikesministern vad han och Utrikesdepartementet har för planer för att lyfta upp Västsaharafrågan både som nation i Europeiska unionen och inom FN:s ram.

Fru talman! Jag kommer att inskränka mig till interpellationens frågeställning, det vill säga valet till FN:s säkerhetsråd. Vi har rikliga möjligheter, och har haft rikliga möjligheter, att diskutera de andra frågorna i andra sammanhang. Jag vill erinra om det faktiska förhållandet. Det finns två afrikanska platser. Där sitter i dag Gabon och Nigeria. Den afrikanska gruppen har nominerat för att efterträda dessa länder Marocko och Mauretanien enligt den princip som kallas clean slate. Det är så det är, och det finns ingen anledning att anta att det kommer att bli på något annat sätt. Därmed anser jag att jag har besvarat den i interpellationen ställda frågan.

Fru talman! Jag är väl medveten om att Marocko är nominerat. Men det finns väl ett flertal länder i världen som vi inte hade röstat för, även om de blivit nominerade av sina organisationer. Jag kan räkna upp en lista på länder som vi inte kan tänka oss att stödja till FN:s säkerhetsråd. Min poäng är att vi rimligen bör inkludera Marocko som ockupationsmakt på listan. Det blir en paradox när man utnämner ett av problembarnen till att sitta i styrelsen för Förenta nationerna, utnämner en av sabotörerna mot FN:s arbete till att leda och styra arbetet. Det förstärker bilden av den svenska utrikespolitiken som i grunden ointresserad av Västsaharafrågan, som en del av de europeiska länder som väljer att tystna och inte att föra upp frågan i internationella forum av vilka skäl det nu kan vara, till exempel att man vill odla goda politiska relationer med ockupationsmakten. Revolten i Nordafrika lär oss att vi konsekvent ska ta ställning för folkrätten och för demokratin - och därmed menar jag också mot Marockos kandidatur till FN:s säkerhetsråd.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det finns endast två kandidater till två platser. Jonas Sjöstedt och jag har olika uppfattningar.

Fru talman! Jag har en följdfråga. Låt oss tänka att vi befinner oss i en motsvarande situation att till exempel Turkmenistan, Iran, Nordkorea eller något annat land som vi inte vill se i FN:s säkerhetsråd skulle lyftas fram av sin regionala grupp i FN för att sitta i säkerhetsrådet. Skulle Sverige rösta för i de fallen? Finns det vissa länder som vi inte kan tänka oss att rösta för i valen till FN:s säkerhetsråd?

Fru talman! Jonas Sjöstedt har ställt en konkret fråga. Jag kan inte påstå att jag har givit ett undvikande svar utan ett mycket tydligt och direkt svar på den ställda frågan. Sedan kan man ställa frågor om allt möjligt runt om i världen. Då får vi återkomma i andra interpellationer.