Vägen till ett fritt och demokratiskt Burma

Herr talman! Magdalena Streijffert har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att sätta ytterligare press på militärdiktaturen att gå i en mer demokratisk riktning. Vidare ställs frågan vilka åtgärder jag avser att vidta under det svenska ordförandeskapet för att försöka samordna det internationella samfundets strategi gentemot Burma. Slutligen frågar Magdalena Streijffert vilka åtgärder jag ämnar vidta för att sätta press på militärjuntan att släppa Aung San Suu Kyi. Jag delar Magdalena Streijfferts oro över den svåra situationen i Burma. Jag vill i detta sammanhang påminna om den interpellationsdebatt jag nyligen hade med Ulf Holm som utförligt behandlade den beklagliga bristen på demokratiska framsteg i Burma. Att Aung San Suu Kyi återigen har arresterats och riskerar att dömas till ett långt fängelsestraff är oroväckande. Rapporterna om hennes sviktande hälsa understryker ytterligare vikten av att hon omedelbart frisläpps. Europeiska unionen gjorde omgående uttalanden som fördömde den burmesiska regeringens agerande och uppmanade regimen att omgående släppa Aung San Suu Kyi. Vid det senaste utrikesministermötet i Bryssel den 18 maj diskuterades arresteringen av Aung San Suu Kyi. Det råder samstämmighet inom EU om behovet av att fortsatt sätta press på den burmesiska regimen för att få till stånd ett frisläppande. Rådet påminde även om sin beredskap att utöka och stärka de restriktiva åtgärderna mot Burma i ljuset av utvecklingen i landet. Inom unionen förlängdes nyligen den gemensamma ståndpunkten gentemot Burma, inklusive de restriktiva åtgärderna riktade mot företrädare för regimen. I samband med förlängningen av den gemensamma ståndpunkten antog ministerrådet även slutsatser som upprepade kravet på att Aung San Suu Kyi, liksom samtliga övriga politiska fångar, frisläpps. Rådsslutsatserna upprepade även EU:s krav på bland annat demokratisk utveckling, respekt för mänskliga rättigheter och respekt för etniska minoriteter. Det är av vikt att upprätthålla momentum i det internationella engagemanget och att verka för att trycket på regimen består. FN-processen förblir den centrala mekanismen för att samordna det internationella samfundets politik gentemot Burma. Vid utrikesministermötet den 27 april upprepade EU sitt fulla stöd för denna process. FN:s generalsekreterare har beredskap för att göra ett återbesök i Burma, och Sverige och EU arbetar för att ett sådant återbesök ska kunna äga rum. EU:s särskilda sändebud för Burma, som tillsatts på svenskt initiativ, har som sin främsta uppgift att stödja FN-processen. Sverige kommer även under vårt EU-ordförandeskap att aktivt engagera det särskilda sändebudet i att på bästa sätt stödja FN-processen. I samband med det möte som ägde rum mellan europeiska och asiatiska utrikesministrar i Hanoi den 25-26 maj hölls även ett särskilt möte mellan EU och Burmas utrikesminister. Självfallet förde EU då fram kravet på ett frisläppande av Aung San Suu Kyi, liksom av samtliga övriga politiska fångar. Mötet i Hanoi gav även ett viktigt tillfälle att diskutera situationen i Burma med de inflytelserika aktörerna i regionen, det vill säga Kina, Indien och Asean. Dessutom hade vi ett uppföljande möte med Aseans utrikesministrar i Phnom Penh i Kambodja under de därpå följande dagarna. Det är dessa aktörer som har störst möjlighet att påverka Burma. Det var därför ett viktigt framsteg att den slutkommuniké som antogs vid mötet innehåller ett klart omnämnande av Aung San Suu Kyi samt krav på att de fängslade friges och på att restriktionerna för politiska partier avskaffas. Omedelbart efter arresteringen av Aung San Suu Kyi genomförde EU demarcher i asiatiska huvudstäder om vikten av att fördöma den burmesiska regimens agerande och kräva ett omedelbart frisläppande. Det är positivt att flera asiatiska länder, däribland Aseanordföranden Thailand, har gjort tydliga uttalanden om behovet av att omedelbart frige Aung San Suu Kyi. Ansträngningarna för att förmå de regionala aktörerna att sätta ytterligare press på militärjuntan kommer självklart att fortsätta under det svenska EU-ordförandeskapet. Burma kommer fortsatt att stå högt upp på EU:s utrikespolitiska agenda under det svenska ordförandeskapet. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen i landet och har beredskap för att, tillsammans med FN och inom EU, stärka det internationella trycket mot regimen för att få till stånd en demokratisk utveckling.

Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret. Jag hoppas att min röst håller genom den här interpellationsdebatten. Det har ju varit en kanske kort men intensiv valrörelse. Svenska folket hade under gårdagen möjlighet att rösta fram sina representanter i Europaparlamentet. Tyvärr var det inte så väldigt många som röstade. Men valdeltagandet höjdes jämfört med tidigare, vilket är positivt. Samtidigt är det kanske så att vi här i Sverige tar det lite för givet. Vi pratar i dag om Burma, om ett land som sedan 1962 är en militärdiktatur. Visserligen fick man i början av 1990-talet en möjlighet att rösta fram sina representanter, men militärjuntan vägrade att godkänna resultatet. Fortfarande är det så att människor i Burma inte har fått möjlighet att på ett demokratiskt sätt välja vilka som ska styra landet. Burma är kanske en av världens hårdaste militärdiktaturer. Folket där förtrycks. Det handlar också om slavarbete. Kvinnor våldtas systematiskt. Byar flyttas. Landet är fattigt men rikt på naturresurser som dock går bara till ett fåtal. Precis som utrikesministern säger i sitt svar ser vi tyvärr brister i den demokratiska utvecklingen. Militärjuntan gör ingenting för att få till stånd demokratiska val eller mildra det förtryck som finns. Man hade ett val om en konstitution. Man sade att över 90 procent av de röstande som sade ja. Men vi vet att det var en skendemokrati. På samma sätt förhåller det sig med de val som ska ske 2010. När det gäller svaret och frisläppandet av Aung San Suu Kyi tycker jag att det är väldigt glädjande att många länder har slutit upp bakom fördömandet av den arrestering som gjorts och bakom kravet på att genast släppa både Aung San Suu Kyi och de politiska fångarna. Det är också glädjande att man har lyckats få med exempelvis Kina och Vietnam. Men samtidigt hade vi socialdemokrater önskat att EU när sanktionerna förlängdes också hade utökat dessa. Sverige har i alla fall tidigare, vet jag, jobbat på att försöka hitta ytterligare smarta sanktioner. När vi nu ser bristen på demokratisk utveckling i Burma skulle det kanske vara läge att försöka hitta finansiella transfereringar och möjligheter att införa ytterligare sanktioner mot militärjuntan. Det har man inte gjort, vilket jag tycker är beklagligt. Det är glädjande att man under det svenska ordförandeskapet ytterligare ska lyfta fram frågan och sätta ytterligare press på juntan. Jag vet att det tidigare planerats för en konferens för att samordna de internationella aktörerna och försöka hitta en mer gemensam strategi gentemot Burma. Kanske är det då ett tillfälle att tillsammans med FN se över om det finns möjligheter att ha en sådan konferens. Jag hade förmånen att träffa Indonesiens utrikesminister som var här för bara någon månad sedan. Jag vet att han träffade också utrikesministern. Indonesiens utrikesminister efterfrågade just en samordning. Vi vet ju att Asean, Kina och Indien är viktiga aktörer. Det skulle vara glädjande om Sverige under det svenska ordförandeskapet kunde lyfta fram frågan igen och tillsammans med FN försöka hjälpa till med att få till stånd en konferens där vi försöker diskutera de här frågorna och samordna oss för en gemensam strategi. Det är viktigt att vi håller trycket uppe gentemot Burma, en av världens hårdaste militärdiktaturer. Vi har möjligheten. Jag hoppas att utrikesministern tar den chansen.

Fru talman! Delvis är det så att vad göras skall är redan gjort. Jag kom i en formulering i slutet av interpellationssvaret lite grann in på de möten som vi haft i både Hanoi och Phnom Penh under ett antal dagar och där Burma fanns mycket högt upp på dagordningen. Vi hade mycket konstruktiva samtal bland annat med den kinesiske utrikesministern där Kina gick med på formuleringar som var mer långtgående än vi någonsin tidigare sett. Vi hade omfattande diskussioner med den thailändske utrikesministern och med Indonesiens utrikesminister Wirajuda som nyss nämnts och faktiskt också för första gången diskussioner med Burmas utrikesminister. Vi hade ett formellt möte mellan Europeiska unionen och Burma, som jag tyckte var positivt. När vi har att göra med olika typer av regimer som vi betraktar som misshagliga ska vi inte vara rädda för att engagera dem i öppna samtal. De samtal som vi hade vid det formella mötet handlade till 80 procent om det enstaka fall som vi nu diskuterar och tyvärr bara till 20 procent om andra saker som vi kanske skulle ha diskuterat mer. Vi hade möjlighet att också föra en del mer informella samtal med honom i denna fråga. Det är viktigt att vi samtidigt markerar, framför allt mot bakgrund av att vi ännu inte vet hur rättegången utfaller, att vi har en beredskap att vidta ytterligare restriktiva åtgärder. Vår arsenal i den delen är relativt begränsad. Men det finns ändå några instrument kvar i den arsenalen, och vi har också gjort klart för dem att de finns. Samtidigt är vi beredda att engagera dem i en dialog om både humanitära och andra problem som finns i Burma. Det är ett fattigt land, och konsekvenserna efter cyklonen Nargis präglar fortfarande mycket av den burmesiska politiken beträffande hur detta ska hanteras. Vi behöver också ha en dialog med de olika regionala aktörerna - det kan vara Kina, det kan vara Thailand, det kan vara Indien, för att nu nämna de tre grannstaterna - i ljuset av att det finns behov av att uppnå varaktiga vapenvilor mellan den burmesiska regeringen - för övrigt oavsett vilken det är - och de olika väpnade grupperingar som kontrollerar skilda delar av landet och vilkas konflikter med den centrala regeringen under senare år drivit på den auktoritära utvecklingen i Burma. Vi kommer att fortsätta att vara engagerade i dessa frågor. EU:s speciella sändebud Fassino kommer inom kort till Stockholm för fortsatta diskussioner. Vi hade honom med i diskussionerna med Burmas företrädare i Hanoi. Vi har även haft en dialog med FN:s sändebud Gambari. Jag har inte fått något besked ännu, men jag vet att man från den burmesiska regeringens sida sagt att man är beredd att ta emot Ban Ki Moon valfri dag i juli. Det pågår självfallet en dialog om agendan för det besöket, men mycket hänger för ögonblicket på utfallet av rättegången mot Aung San Suu Kyi. Man kan spekulera om anledningen till det faktum att vi inte fått något domslut ännu.

Fru talman! Jag tackar återigen för svaret. Jag tror att vi delar många åsikter i den här frågan. Det är inte första gången vi står och diskuterar Burmafrågan. Det har inte hänt så mycket ännu, men jag tror att det ändå är viktigt att hålla trycket uppe. Med tanke på att man lätt vänder sig till andra länder med oroshärdar och konflikter, eftersom det finns ett antal sådana, är det viktigt att hålla trycket uppe gentemot militärjuntan i Burma, som egentligen bara går och väntar på att vi ska glömma landet så att de kan fortsätta som tidigare. Det ska vi inte göra. Jag håller med utrikesministern om att mycket har gjorts. Mötena i Hanoi och Phnom Penh har varit viktiga. Det har varit viktigt att få med länder som Kina, Vietnam och Thailand - länderna runt Burma. Det kanske är just där man kan göra skillnad. EU har ganska lite handel med Burma. Däremot finns det andra länder som har desto mer handel och som kanske kan påverka juntan att gå i en mer demokratisk riktning. När det gäller rättegången mot Aung San Suu Kyi vet vi förstås inte vad domen kommer att bli. Däremot kan vi ana att det kan bli fråga om ett långvarigt fängelsestraff. Militärjuntan har nog allt att förlora på att släppa henne fri. Nu kommer de att ha val 2010. Även om jag har svårt att tänka mig att det kommer att bli ett fritt och demokratiskt val skulle det, om Aung San Suu Kyi släpptes, kunna finnas vissa möjligheter till det. Då är det bra om det från EU:s sida finns beredskap till ytterligare smarta sanktioner mot landet, just för att visa att vi inte accepterar den riktning som juntan har. Samtidigt tror jag att det är viktigt att också hitta morötter. Vad händer om de faktiskt tar dessa steg, vilket vi trots allt hoppas på? De humanitära problemen till följd av cyklonen Nargis nämndes. Det gäller att hitta former för utvecklingsbistånd och annat så att människor får det bättre i landet. Det är givetvis oerhört bra att FN:s generalsekreterare personligen kommer att besöka Burma. Hans engagemang är naturligtvis viktigt. Det är också viktigt att vi under det svenska ordförandeskapet tillsammans med FN och andra aktörer fortsätter att hålla trycket uppe, sätter press när det behövs och om de väljer att gå i demokratisk riktning hittar morötter i form av olika åtgärder som gör att vi kan stödja det. Jag tycker att det är bra att det finns en dialog. Man har inte alltid valt att ha det i de konflikter som finns i världen. Vi ser att det bara blir värre när man inte sätter sig ned och diskuterar frågorna, när man stänger ute länder. Det kan ibland innebära att det vänds emot dessa länder. Jag hoppas och tror att utrikesministern kommer att göra det bästa möjliga. Jag kommer tyvärr inte att vara närvarande under det svenska ordförandeskapet, eftersom jag ska vara mammaledig. Det är dock viktigt att vi håller frågan levande och fortsätter att sätta tryck på Burma. Vi har under det svenska ordförandeskapet möjlighet att sätta frågan högt upp på den politiska dagordningen.

Fru talman! Jag beklagar att Magdalena Streijffert inte kommer att vara här under hösten för att diskutera denna fråga. Jag vill dock ta tillfället i akt och gratulera till anledningen till att jag beklagar att hon inte kommer att närvara. Vi kommer säkert att ha anledning att diskutera Burma. Jag tror att vi är ense om det allra mesta. Det är viktigt att vi visar att vi har ytterligare instrument i vår arsenal. De är inte många vad gäller restriktiva åtgärder, men vi har dock restriktiva listor, resor och sådant, och om vi ser att människor är inblandade i sådant som vi kanske tycker strider mot fundamentala principer kan vi ingripa genom att göra vissa begränsningar där. Det är ett instrument som vi faktiskt har. Samtidigt är det viktigt, som Magdalena Streijffert sade, att vi utvecklar morötterna, eller vad det nu kan vara för vegetabiliskt ord vi ska använda i detta sammanhang. Burma är ett oerhört fattigt land. Det är ett av de länder i världen som får minst bistånd av humanitär karaktär, och jag tycker inte att det i längden finns anledning att bestraffa människorna på grund av att de lever under en eländig regim. Jag tror att nyckeln till mycket kommer att ligga i hur regimen väljer att behandla de så kallade valen som ska äga rum 2010. De kommer förvisso icke att vara i närheten av fria och rättvisa val, men det är noterbart att regimen är påtagligt intresserad av att ha en dialog med Aung San Suu Kyi om valen och att hennes parti ännu inte tagit ställning till om de på ett eller annat sätt ska delta i dessa val, inte för att de tror på valen - det gör de på intet sätt - men förr eller senare kommer det att ske en förändring i Burma, om inte annat så av rent biologiska skäl, eftersom juntan består av synnerligen gamla män som förr eller senare kommer att drabbas av sådant som alla drabbas av, och de inser också detta. År 2010 är en övergång till någonting annat. Om vi genom ett internationellt engagemang kan lirka den övergången i någon riktning tror jag att vi kanske kan göra någonting viktigt. Här är stödet till FN-processen, som vi är överens om, avgörande. Det faktum att vi hade en betydande framgång i överläggningarna i Hanoi, när vi fick viktiga aktörer som Indien och framför allt Kina att skriva under formuleringar som var mer långtgående än tidigare och dessutom engagera den burmesiska regimen till en dialog, kanske inte förändrar världens gång, men med de mått som vi mäter diplomati tycker jag att det var en betydande framgång. Nu avvaktar vi utfallet av rättegången och kommer att på ett eller annat sätt reagera med anledning av det.

Fru talman! Jag vill tacka för den här interpellationsdebatten. När interpellationen skrevs hade mötena i Hanoi och Phnom Penh inte ägt rum. Det är trots allt glädjande med de små framsteg som gjorts. Det kanske inte förändrar hela situationen, men det gör den dock lite bättre. Jag vill önska utrikesministern lycka till i det arbete han har framför sig. Nu väntar vi på resultatet av rättegången. Jag håller med utrikesministern om att det är viktigt att vi vidtar åtgärder utifrån det resultat som blir av den. Det är också viktigt att hålla frågan aktuell under det svenska ordförandeskapet. Även om det tar tid kan vi se att när trycket hålls uppe, när ögonen riktas mot landet, kan militärjuntan inte hålla på hur länge som helst. Orsaken till att Burma varit en militärdiktatur sedan 1962 är att det varit ett oerhört isolerat land. Få har haft möjlighet att ta sig in där. Vi har egentligen inte riktigt vetat vad som hänt i landet. Efter studentrevolten 1988 som brutalt slogs ned glömde man tyvärr bort landet igen. Detta får inte hända efter de demonstrationer som var 2007 och som återigen brutalt slogs ned, utan nu är det viktigt att omvärlden håller trycket uppe. Jag tror att Sverige ändå kan spela en roll, både när det gäller det diplomatiska, det vill säga att samordna mellan olika aktörer för att hitta en gemensam strategi, och när det gäller att hjälpa de människor som ändå jobbar, arbetar och kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, se till att människorna faktiskt slipper lida och att humanitärt bistånd kommer till alla. Det har det ju fortfarande inte gjort efter Nargis. Jag vill bara önska utrikesministern lycka till och även tacka för gratulationerna!

Fru talman! Jag kan bara försäkra Magdalena Streijffert om att vi kommer att fortsätta att ha situationen i Burma i fokus. Jag tackar för lyckönskningarna och önskar lycka till i ännu viktigare frågor än situationen i Burma!