Utvecklingen för företag inom ROT-sektorn

Interpellationsdebatt 23 september 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 1 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman, åhörare, interpellanter och riksdagsledamöter! Mikael Oscarsson har frågat mig om jag avser att ge erforderligt stöd för att Sverige ska kunna delta i forskningen kring SIT-metoden samt om jag avser att ompröva beslutet om den statliga sänkningen av stödet för bekämpningen.

Mikael Oscarsson menar att BTI inte är en lösning som fungerar långsiktigt. Jag kan konstatera att problem med lokala koncentrationer av översvämningsmygg återkommer trots BTI-användning. Det är en anledning till att det är angeläget att arbeta vidare med andra metoder inklusive förebyggande åtgärder.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett regeringsuppdrag som redovisades 2013 utrett behovet av åtgärdskombinationer och en plan för genomförandet. En del i detta är att anpassa vattenregleringen för att minska sommaröversvämningarna. En annan del handlar om att möjliggöra bete och slåtter. Länsstyrelsen uppger att återupptagande av hävd i delområden har lett till att boende upplever att myggproblemen har minskat. Jag har även fått information om lovande resultat av liknande insatser i Forshaga kommun.

Jag välkomnar forskning och utveckling som kan leda till långsiktigt hållbara metoder för myggbekämpning, inklusive forskning kring SIT-metoden. När det gäller medel för forskning inom exempelvis miljöområdet kan generellt sägas att sådana kan sökas via forskningsfinansiärerna. Det är de som står för bedömningen av vilken forskning som bör få ta del av forskningsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslöt att under sommaren skjuta till extra pengar för bekämpning, efter en ansökan från Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Det berodde på sommarens akuta situation med osedvanligt gynnsamma förutsättningar för utveckling av översvämningsmygg. Regeringen avser inte att minska stödet för 2016 jämfört med den bedömning som ursprungligen gjordes för innevarande år när det gäller ekonomiska medel till bekämpning. Jag konstaterar att stöd därutöver kan sökas från landsbygdsprogrammet från och med 2016. Länsstyrelsen har möjlighet att prioritera medel för att begränsa höga koncentrationer av översvämningsmyggor.

Årets regeringsbeslut avseende myggbekämpning inom berörda Natura 2000-områden har förenats med nya villkor om att redovisa samtliga alternativa bekämpningsåtgärder som genomförts under 2015, men också att redovisa en plan för minskning av användandet av bekämpningsmedel till förmån för andra metoder. Jag ser fram emot den redovisningen liksom redovisningen av nya underlag som rör bekämpningen av översvämningsmygg.


Anf. 2 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Det har blivit väldigt tydligt för alla att det behövs bekämpning av översvämningsmygg.

Den nu fungerande metoden är Vectobac från helikopter. Det har använts i närmare 15 år, och det är 40 år sedan det började användas i Tyskland. Det används nu runt om i världen. När man har använt det i olika områden i Sverige har folk varit mycket nöjda, till skillnad från folk i de områden i Sverige som inte har fått bekämpningen med Vectobac. Det är dock alltid riskfyllt att bara ha ett verktyg. Nu har vi - om vi använder den bilden - en hammare i form av Vectobac, men det skulle också vara bra med en skruvmejsel.

Lyckligtvis finns det en väl dokumenterad metod. Den är helt miljövänlig, långsiktigt hållbar och väl fungerande mot insekter. Det handlar om att släppa ut steriliserade mygghanar och därmed förhindra fortplantning av arten i området. Metoden är sedan 1950-talet väl etablerad mot en parasitfluga, som med hjälp av SIT-metoden har utrotats i hela Nord- och Mellanamerika. SIT används regelbundet och i stor omfattning mot fruktflugor i fruktodlingar i Europa, Sydamerika och Asien, och det har gjort att man har kunnat minska användningen av bekämpningsmedel.

Förutsättningarna att utveckla metoden för bekämpning av Aedes sticticus, alltså den översvämningsmygga vi talar om, är enligt experter hos IAEA i Wien och andra internationella experter som tillfrågats mycket goda. Det är alltså ingen forskning som behövs, herr talman, utan det som behövs är att staten lägger till pengar för att bygga upp en fabrik. Man behöver ingen forskning för att bygga en fabrik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag vill ha svar på med den här interpellationen är om regeringen kan tänka sig att fortsätta stödja Vectobac. Historien är så att det var den tidigare miljöministern Kjell Larsson som satte igång projektet 2001, och varje år satsade man 4 miljoner från staten. Man lade till ytterligare 1 miljon för forskning vid Uppsala universitet, men det sänktes sedan till 4 miljoner. Nu har regeringen minskat detta med 25 procent till 3 miljoner, och precis som jag skrev i min interpellation ser vi i år att man får lägga till pengar. Det räcker inte.

Det vi kan se framför oss är att problemen kommer att öka. Vi har sett detta växa på olika ställen, och då går det inte att bara titta åt ett annat håll och tycka att det väl bara gäller en liten grupp. Det här är en viktig åtgärd, och det är helt nödvändigt för att man ska kunna bo vid nedre Dalälven. De flesta år är det stora problem, så det går inte att - som ministern gjorde i något tv-inslag - säga att man får hoppas på naturen innan pengarna kommer. Det går liksom inte.

Det finns metoder. Det finns en hammare i form av Vectobac, men det behövs också en mejsel. Min fråga, som ställs från hela befolkningen i området, är: Vad kommer regeringen att göra i de här områdena?


Anf. 3 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Miljöministern nämnde i sitt svar det arbete som görs i Forshaga kommun för att bekämpa myggen. Eftersom Forshaga ligger i mitt hemlän Värmland tycker jag att det vore på sin plats att berätta lite om det arbetet.

Jag har följt kommunens arbete i många år. För två år sedan anställde kommunen en kommunekolog vars huvudsakliga uppgift är att på olika sätt minska myggornas framfart och antal. För några veckor sedan var jag inbjuden att följa med henne ut i fält, tillsammans med andra riksdagsledamöter och representanter för andra kommuner längs Klarälven. I Värmland är det nämligen längs Klarälvens översvämningsområden den värmländska stickmyggan har sin barnkammare och livsmiljö. Vi besökte bland annat området Pannkakan, som är ett Natura 2000-område med ett mycket rikt fågelliv. Där häckar bland annat den vitryggiga hackspetten. Vi besökte också andra strandängar och områden där myggan trivs och ställer till med stora problem för dem som bor där.

I Forshaga jobbar man dock med hela skalan av åtgärder. Bland annat har man under sommaren totalt 29 gasolfällor utplacerade som kommunekologen sköter, tömmer och flyttar runt. I sommar har 8,15 miljoner mygg mött sitt öde i de fällorna, men det ska jämföras med förra sommaren då det var tre gånger så många mygg som hamnade i dem. I år har det nämligen varit ovanligt lite mygg i Forshaga kommun - så lite att kommunen inte nådde upp till den gräns som krävs för att få använda BTI.

Herr talman! Jag hoppas och tror att det är det förebyggande arbetet som lett till minskningen av antalet mygg. Man har bland annat röjt strandängar och släppt ut betesdjur i de drabbade områdena. Det är kor, som inte bara själva försvårar för mygglarverna att bli myggor utan också underlättar för gäddor och abborrar att komma åt att kalasa på ägg och larver. Kommunen håller nu på att sammanställa ett resultat för att kunna dra slutsatser av de olika åtgärdernas effekt.

Forshagas sätt att arbeta känns som ett hållbart sätt att arbeta på. Man använder sig av en palett av olika åtgärder. Att låta helikoptern lyfta med det bekämpningsmedel som kommunen köpt in, och fått tillstånd att sprida om myggorna blir tillräckligt många, ser man som den sista åtgärden. Och jag är glad över att kommunen aldrig har behövt ta till den åtgärden, för i nedre Dalälven har man sprutat i 13 år utan att myggornas antal har minskat, och det med ett medel som vi inte vet vilka varaktiga effekter det har på växt- och djurliv eller människor. Regeringen har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda BTI:s påverkan på ekosystemet. Resultatet av utredningen kommer att presenteras senare i höst, bland annat vid en konferens i Forshaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I Forshaga har man tagit fasta på att regeringen framhållit att metoden för bekämpning av stickmyggor genom spridning av BTI inte är en långsiktigt hållbar lösning och att användandet av medlet har minskat. Man arbetar med en lång rad åtgärder, men man får göra det med egna pengar.

Jag vill fråga ministern hur regeringen tänker kring stöd till kommuner som arbetar på det här sättet. Om jag har förstått saken rätt kan man i dag få statligt stöd för att använda bekämpningsmedel men inte för att använda kossor, röja strandängar eller köpa in fällor.


Anf. 4 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Det är inget tvivel om att översvämningsmygg är ett stort problem på de platser i Sverige där utbrotten sker på grund av hur vår natur är ordnad och hur väder och vind spelar.

Vi har under ett antal år i Sverige jobbat med flera olika metoder och på flera olika platser för att stävja översvämningsmygg men också för att försöka förstå mer om bakgrunden och hur man kan förebygga utbrott som blir outhärdliga för lokalbefolkning, besökande människor och vistande djur.

Jag är glad att Mikael Oscarsson och jag är överens om ett par saker. Det ena är att det är bra med fler åtgärder och att man inte ska tro att det bara finns en lösning. Det är uppenbart att det finns en metod som är effektiv i vissa situationer, den som kallas för BTI. Men med den finns en följdproblematik, och det är att en långvarig minskning av översvämningsmyggornas invasion inte är säkrad.

Ja, vi behöver fler metoder. Det är just därför som länsstyrelsen och Forshaga kommun har aktiverat sitt arbete att tänka runt fler metoder och fler åtgärder. Det är något som regeringen understöder, och i beslutet om att tillåta användning av BTI säger vi att man aktivt bör söka en breddning av analysen för att se hur olika verktyg kan samverka på ett bättre sätt, så att vi får en mer effektiv bekämpning av översvämningsmyggen.

Ja till fler åtgärder, men de underlag som vi har för fler åtgärder från de aktörer som är närmast berörda, och som också planerar för de här verksamheterna, har tittat mer på förebyggande åtgärder. Precis som riksdagsledamoten Stina Bergström nämnde har det då handlat om att titta på inte bara översvämningssituationen som sådan, vattenregleringen, utan också på hur man kan hålla landskapen öppna på ett sätt som gör det mer kontrollerbart, att man kan få bort slyområden genom till exempel mer bete.

Det här är något som regeringen understöder, och vi hänvisar till hur länsstyrelser eller kommuner ska kunna få medel till detta. Den typen av åtgärd är inte bara en åtgärd för att skapa en mer hanterbar situation, kanske förebygga vissa invasioner av översvämningsmygg, utan det är också en åtgärd som stöder biologisk mångfald i bredare mening. En del av områdena vid nedre Dalälven är ju områden som har ett oerhört högt naturvärde och som är skyddade på olika sätt. Därför är det bra om man hittar metoder som ökar värdet och attraktiviteten i områdena på flera sätt. För detta finns det medel till hands, inte minst inom landsbygdsprogrammet men också med de stora ökningar som nu sker till skötsel av naturskyddad mark. Regeringen avser att ha ett tydligt program för att öka attraktiviteten och värdet av den fina natur som allt fler borde ha möjlighet att upptäcka. Men man måste också jobba med attraktiviteten i form av att minska risken för översvämningsmygg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen något om metoden SIT, som jag förstår att Mikael Oscarsson fäster en otroligt stor förhoppning till som den nya stora lösningen. Som jag sa i interpellationssvaret inledningsvis är det definitivt något som är intressant och bör tittas på. Det är en metod som det behöver forskas mer på. Därför hänvisar vi till de stora forskningsanslag som finns för att kunna göra det på ett tryggt och bra sätt.

Jag kan konstatera att i dag har vi inte kunskap om ifall metoden ens fungerar på översvämningsmygg - den är prövad på flugor runt om i världen. Därför tror jag att det är lite tidigt att säga att den är den nya stora lösningen.


Anf. 5 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! SIT-metoden är en väl dokumenterad och väl beprövad metod som används mot olika insekter. Jag nämnde parasitflugan, men den används även mot de små fruktflugorna. Det är alltså en beprövad metod. Den behöver nu anpassas till Aedes sticticus, den myggtyp som finns i enorma mängder särskilt vid nedre Dalälven. Det är alltså inte forskning som behövs - man vet att metoden fungerar - utan det är en anpassning som behövs och pengar till att starta en fabrik.

Det finns redan beräkningar gjorda, och det handlar om att det skulle behövas 10 miljoner om året under fem år för att förverkliga det här. Det är naturligtvis mycket pengar. Samtidigt vet vi att det nu har budgeterats för stängsel för beten runt nedre Dalälven, och då pratar vi om 1 700-1 800 hektar. Då ska man komma ihåg att det är mindre än en femtedel av det område där man behöver bekämpa myggen som ligger på 8 000 hektar.

Det är svårt i det här läget att mäta betydelsen av kossor. Jag är väldigt mycket för kossor. Jag tycker att man ska ha så många kor man kan och stödja mjölkproduktionen i allmänhet. Men jag tror att man ska vara försiktig med att fästa för stor tilltro till dessa. Det har ju visat sig att det i dagens läge inte finns några referensområden. Det kan bero på korna, men det kan också bero på naturliga svängningar.

Det vi vet är, för att återknyta till mitt förra inlägg, att BTI, Vectobac, fungerar. Det fungerar i Sverige. Använde man det inte skulle man i princip få lägga ned alla attraktioner i Florida och förlora turister på franska Rivieran och i Tyskland. Det fungerar inte om man inte använder Vectobac. Det är det som vi säkert vet.

Det finns ett väldigt starkt stöd i området för att användningen av det måste få fortsätta. Däremot finns det en stor oro för att regeringen i allmänhet och miljöministern i synnerhet tycks vara inne på att fasa ut Vectobac - den enda fungerande metod som vi nu har. Faktum är att det skulle behövas en budget på drygt 12 miljoner om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tidigare miljöministern och socialdemokraten Kjell Larsson lade fast att staten skulle stå för hälften av kostnaderna och de berörda kommunerna för hälften. Och som jag sa tidigare satsade man de första åren 4 miljoner på det här och 1 miljon till forskning. Sedan minskades det till totalt 4 miljoner från staten, och nu minskar man det till 3 miljoner.

Det blir en ohållbar situation som leder till panikåtgärder, som i somras. Det är inte bra att sköta en sådan här viktig fråga på ett panikartat sätt. Vi vet ju, och som SMHI påpekat, att det kommer att bli mer översvämningar och mer av klimatförändringar. Då måste vi se till att stärka och inte försvaga den metod som fungerar.


Anf. 6 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det låter hoppfullt att det kan finnas pengar i bland annat landsbygdsprogrammet och i de ökade anslagen till skötsel av skyddade områden till sådana här insatser som man jobbar med i Forshaga.

Kommunen för också en dialog med kraftbolaget Fortum. Ett effektivt sätt att minska myggproblematiken är nämligen att släppa ut vatten ur kraftdammarna, i detta fall Höljesdammen, tidigt på våren när vattnet är så kallt att mygglarverna inte kan kläckas i de översvämmade områdena.

Man kan uttrycka det så att om vi låter naturen bestämma när det mesta av vattnet ska komma till översvämningsområdena, det vill säga tidigt på våren, missgynnar det myggen.

Men att kraftbolagen vill ha en annan ordning handlar förstås om elpriset. De vill släppa på vattnet när de får mest betalt för elen.

Jag förstår att detta kan vara svårt att styra politiskt. Jag vill ändå fråga ministern om regeringen på något sätt jobbar med denna fråga och om ministern vet om man någon annanstans i landet är på väg att hitta en bra modell för att kunna kombinera kraftbolagens intressen med de myggdrabbade människornas intressen.


Anf. 7 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag är inte säker på att detta är den sista interpellationsdebatten om myggbekämpning i Sverige som vi har. Det har redan varit ett antal, och jag ska försöka att inte upprepa alltför mycket så att det finns lite nyhetsvärde också.

Jag uppskattar debatten, och jag märker också att många av riksdagens ledamöter är aktiva ute i samhället med att försöka hitta nya och moderna svar på den problematik vi har. Det är inte minst ett problem för de människor som vill och väljer att vistas mycket ute i naturen, så det är angeläget för att vi ska kunna hålla ihop och få en acceptans för en naturvårdspolitik som gör att man gillar att vara ute i naturen.

Jag skulle önska att vi i framtida debatter kunde lyfta nivån lite i Sveriges riksdag vad gäller styrning och möjligheter för regioner och kommuner att fullt ut använda det spektrum av åtgärder som de ser är lämpliga. De ska också kunna jobba med de dubbla värdena i att öka biologisk mångfald och attraktivitet i områden samtidigt som de förebygger och minskar förekomsten av översvämningsmyggor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är det viktigt att se att fler öronmärkta små budgetposter i statens budget till särskilda bekämpningsmedelsåtgärder kanske inte alltid är den teknik med vilken staten ska styra hur detta arbete sköts på bästa sätt. Jag tror att det är viktigt att vi från staten är aktiva i att efterfråga ett bredare tänk för att kartlägga metoder tillsammans. Det betyder inte att vi ska utesluta befintliga åtgärder.

Jag tror att det är ett missförstånd hos riksdagsledamoten Mikael Oscarsson när han säger att han misstänker att regeringen inte vill ha BTI-användning. Det har vi aldrig sagt eller avsett. Snarare har vi aktivt budgeterat för en fortsättning och gett tillstånd, eftersom det ligger på regeringens bord att ge tillstånd till den typen av bekämpning i naturskyddade områden. Det ska göras med hänsyn till områdets karaktär och metodens angelägenhet.

Varje gång dessa beslut har tagits har regeringen stått upp för att detta behövs. Det finns inget sådant i politiken annat än en angelägenhet om att dessa områden ska kunna skötas på bästa sätt så att så många människor som möjligt ska kunna vistas i områdena fullt ut. Naturligtvis handlar det om att säkerställa en dräglig livssituation för lokalbefolkning och de djur som vistas där.

Som minister på området måste jag dock vara lite vaksam när det poppar upp förslag på nya mirakellösningar som sägs fungera perfekt. Det är inte första gången jag i riksdagen debatterar den metod som kallas SIT. Den låter fantastisk när man hör hur den fungerar på fruktflugor, men jag måste vara lite tråkig och säga att det inte är säkert innan det är mer forskat på och utprövat att det fungerar riktigt som man vill på översvämningsmyggor.

Detta måste vi låta vetenskapsmännen jobba vidare med. Vi kan inte bara ta det som en ny grandios lösning på ett svårt problem. Då gör vi saken lite väl enkel och sätter oss över de möjligheter och ramar vi har.

Regeringen välkomnar tydligt att man tittar på fler åtgärder, inklusive SIT-metoden. Vi tror helt enkelt att det i framtiden kommer att behövas fler metoder, och de behöver finnas i ett sammanhang. Vi vill möjliggöra för lokala aktörer att se detta i ett sammanhang, och då ska vi kanske inte dela upp stöden mellan när man använder vilken metod och när man sköter vilket förberedelsearbete.


Anf. 8 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar för debatten. Det som är viktigt för miljöministern att ta med sig är att detta är en beprövad metod. Det är inte bara någon som tänker en tanke, utan metoden är beprövad och används runt om i världen. Det behövs dock en anpassning för översvämningsmyggan.

Nu satsar man 25 miljoner på stängsel, och sedan kostar det miljonbelopp varje år i ersättning. Vi har en hammare med Vectobac, som måste säkras. Men vi måste också satsa på en skruvmejsel, och detta skulle verkligen kunna hjälpa till i bekämpningen.

Vi kan se framför oss att dessa problem tyvärr inte kommer att minska utan att öka. Som jag sa inledningsvis är det helt tydligt en fråga för alla och envar att det är helt nödvändigt med bekämpning av översvämningsmyggen.

Det finns en berättigad oro hos befolkningen när man ser att regeringen minskar anslaget med 25 procent och har i tanken att fasa ut. Då är det bra med ministerns besked. Det är dock viktigt att överge tanken på att minska anslagen. Behovet ligger på runt 12 miljoner, så regeringen borde gå från 3 miljoner till 6 miljoner för att täcka upp behovet - om man ska följa det som den tidigare miljöministern lade fast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är rätta vägen att gå i stället för att dra ned på anslagen och tvingas göra sådana brandkårsutryckningar och panikåtgärder som man fick göra i somras. Det kommer att komma fler tillfällen då man måste göra omfattande bekämpning - kanske redan nästa år. Pengarna behövs.


Anf. 9 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag tackar interpellanten för debatten. Regeringen har redan i år tillfört 8 miljoner till detta område. Det hade inte blivit billigare om vi hade tillfört 8 miljoner redan under våren, för vi måste tillföra vid behov. Så ska en regering som hanterar en verklighet fungera. Vi kan inte alltid ta höjd för allt, och i våras och somras blev det mer regn än väntat. Då är det bra att kunna gå in med särskilda åtgärder när det behövs.

På lång sikt behöver vi hitta en bra finansiering där länsstyrelser och kommuner känner att de har en bra backning för att jobba med hela den palett av åtgärder som behövs för att bekämpa översvämningsmyggen och stickmyggen. Då måste vi stärka dem och finnas med i både finansieringen och efterfrågan att ta till sig nya metoder. Om forskare i Sverige och länsstyrelser och kommuner vill jobba aktivt med fler metoder är regeringen helt öppen för att pröva dem.

Vi är med kommuner och länsstyrelser i arbetet mot stickmyggor, och jag är glad över att många riksdagsledamöter också är det.

Överläggningen var härmed avslutad.


Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den vikande utveckling som Skatteverkets statistik visar för ROT-sektorn.

Sedan införandet har kostnaderna för ROT-avdraget ökat kraftigt. För 2009 uppgick kostnaden till 9,6 miljarder kronor, och enligt Skatteverket har närmare 20 miljarder betalats ut för 2015. I det läge Sverige befann sig efter den förra regeringens mandatperioder med hög arbetslöshet, bostadsbrist och underskott i statens finanser valde denna regering att lägga om politiken.

Det vi ser nu är att bostadsbyggandet ökar kraftigt. Antalet påbörjade bostäder under det första halvåret 2016 är det högsta sedan 1992, och den högre takten i bostadsbyggandet väntas bestå under de närmaste åren. Samtidigt råder brist på arbetskraft i byggsektorn. För att kunna bygga de bostäder som krävs är det viktigt att styra över en del av de subventioner som gått till ROT-arbeten till att i stället stödja nybyggnation.


Anf. 2 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Regeringens uttryckliga ambition är att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Trots denna målsättning har regeringen valt ett antal åtgärder som leder till färre jobb, inte fler.

Det är extra allvarligt när vi nu ser ett nytt utanförskap växa fram. Fler människor står långt från arbetsmarknaden. Regeringen har själv bedömt att utanförskapet kommer att omfatta närmare 1 miljon människor redan om bara några år om inte kraftfulla reformer genomförs. Men de reformerna saknas i regeringens politik. I stället genomför man flera skattehöjningar, som nu slår mot jobb och tillväxt.

Ett exempel är höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, som regeringens egen expertmyndighet bedömer kommer att minska sysselsättningen bland unga med mellan 6 000 och 10 000 personer.

Ett annat exempel är halveringen av RUT-avdraget. RUT-avdraget har varit en mycket lyckad reform för att skapa nya jobb - det har till och med finansministern tillstått. Inte minst har RUT-reformen bidragit med många enkla jobb, där det inte ställs så höga krav på utbildning. De jobben behövs.

I dag har vi nämligen 200 000 utrikes födda personer över 35 år som saknar gymnasieutbildning. Många behöver naturligtvis få utbildning, men alla kan eller vill inte få det. För dem behövs många gånger de enkla jobben för att de ska få sitt första jobb. RUT-branschen behöver därför bli större, inte mindre. Regeringen går tyvärr i motsatt riktning.

En ytterligare försämring har skett i ROT-avdraget. Regeringen minskade vid årsskiftet avdragsmöjligheterna från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Redan nu kan vi se vilka konsekvenser det får i Skatteverkets statistik. Vid en jämförelse visar det sig att var fjärde ROT-köpare har försvunnit, om man jämför juli i år med juli förra året. Vi ser samma trend i antalet utförare: 5 660 utförare har försvunnit, vilket motsvarar var femte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens försämringar av ROT-avdraget har alltså slagit igenom mycket tydligt i Skatteverkets statistik, detta i ett läge när Sverige behöver fler jobb och goda förutsättningar för företagande.

Man ska naturligtvis alltid ifrågasätta vad vi använder offentliga medel till och hur vi utformar skattelättnader. Finansministern menar att vi nu bör ta resurser från ROT-branschen och i stället lägga på subventioner till de stora byggbolagen. Detta har prövats förr, men det har inte lyckats och är heller inte något som branschen efterfrågar för att byggandet ska komma igång.

Fru talman! ROT och RUT har skapat många nya jobb, men vi kan inte bortse från att det i de sektorerna tidigare har funnits jobb som har varit svarta men som har blivit vita tack vare ROT och RUT.

Inte minst Skatteverket har påpekat vilken effekt reformerna har haft på människors acceptans för att anlita svart arbetskraft. Från 2006 till 2012 ökade andelen som tog avstånd från skattefusk från 51 till 74 procent, och andelen som kände någon som anlitat svart arbetskraft minskade från 38 till 24 procent. Det är viktigt. Vi måste hela tiden arbeta för att bekämpa skattefusk och riskfulla arbetsmiljöer.

När man nu försämrar såväl ROT som RUT kan man alltså inte bortse från risken för att vita jobb återigen blir svarta. Hur ser finansministern på risken för att regeringens åtgärder riskerar att leda till en större svart sektor och ökat skattefusk?


Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag hör argumenten från Moderaterna, som är ganska exakt de argument som man har fört fram här i kammaren under de senaste två åren. Det är bara det att vi nu börjar se resultat, och regeringens politik har inte haft alla de effekter som Maria Malmer Stenergard och andra moderater säger att den har.

Maria Malmer Stenergard säger att regeringens politik slår mot tillväxten. Sanningen är att vi har mycket hög tillväxt i Sverige, högre än i de flesta jämförbara länder - högre än Tyskland, Storbritannien och USA och högst i Norden.

Maria Malmer Stenergard säger att regeringens politik leder till färre jobb. Nja, antalet sysselsatta har ökat med 120 000 de senaste två åren, och arbetslösheten faller jämfört med när Moderaterna satt i regeringen.

Maria Malmer Stenergard säger att arbetsgivaravgiften för unga och den förändring vi gjorde där leder till att färre ungdomar får jobb. Nja, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år.

Hon säger att den förändring vi gör av RUT-avdraget innebär att färre köper RUT. Nu ser vi att RUT-avdraget, fram till och med augusti, inte har minskat.

Hon säger att 200 000 människor är utan gymnasieutbildning. Då ska vi veta att hon inkluderar dem som har jobb, för att få upp siffran.

Hon säger att det investeringsstöd vi har för hyresrätter inte är något som efterfrågas för att byggandet ska komma igång. Samtidigt ser vi att byggandet nu är det högsta sedan 1992.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kanske är dags att titta upp från de talepunkter man skrev hösten 2014 och se hur verkligheten utvecklar sig. Det blev inte riktigt så som Moderaterna befarade.

Däremot är det Maria Malmer Stenergards uppfattning att det är viktigt att bekämpa skattefusk. Jag tror dock inte att ett avskaffande av skatten är det bästa sättet att bekämpa skattefusk i alla lägen. Med den nivå på RUT- och ROT-subventioner som Moderaterna förespråkar är sektorn i praktiken skattebefriad. I längden kan vi inte finansiera en välfärd om stora delar av ekonomin är skattebefriade.

Däremot är det viktigt att bekämpa skattefusk, och där har regeringen, bland annat i budgeten, föreslagit att månadsuppgifter ska redovisas per individ från arbetsgivare. Det är något som minskar skattefusket rejält och som är efterfrågat av delar av branschen. Det kommer att betyda mycket för byggbranschen och för att minska fusket där.

Jag har en fråga till Maria Malmer Stenergard. I och med att hon är orolig för ROT-avdraget undrar jag: Kommer Moderaterna att återställa ROT-avdraget till 50 procent i den budgetmotion man ska väcka inom någon vecka?


Anf. 4 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Finansministern har rätt i att Sverige har en hög tillväxt. Det är mycket positivt - vi befinner oss i en högkonjunktur. De som står nära arbetsmarknaden har lättare att få jobb, och glädjen över det delar vi naturligtvis med finansministern.

Vi får dock inte bortse från de problem som samtidigt växer på den svenska arbetsmarknaden. Vi har ett nytt och växande utanförskap, och arbetslösheten ökar bland dem som står långt från arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar bland dem som är utrikes födda. Det är jag bekymrad över, och det kräver reformer som regeringen tyvärr inte presenterar.

Som jag konstaterade i mitt tidigare inlägg kan vi alltså se en tydlig nedgång i ROT-sektorn sedan ROT-avdraget försämrades. Rent logiskt kan man då tänka sig att försäljningen av byggmaterial borde minska, men det har den inte gjort. Handelns utredningsinstitut har nyligen, på uppdrag av Byggmaterialhandlarna, släppt en rapport. Den visar på en ökad försäljning från 2015 till 2016 på 9 procent. Ökningen är förvisso inte lika kraftig som under 2015, men tillväxten i branschen är tydlig.

Byggmaterialet går alltså åt, trots att ROT-utförarna och ROT-köparna minskar. Kanske fixar fler hemma själva. Kanske kan vi se en ökning av de svarta jobben. Det är naturligtvis för tidigt för att säga, men utvecklingen ger anledning till viss oro. Det vi i vart fall kan konstatera är att branschen vittnar om att sedan ROT-reformen genomfördes av alliansregeringen har efterfrågan på att köpa byggmaterialet svart i princip helt försvunnit. Men vi får naturligtvis inte ta för givet att den efterfrågan inte kan komma tillbaka.

Sverige utmärker sig för sin höga skattemoral. Vi vill göra rätt för oss. De flesta av oss tycker kanske inte att det är häftigt att betala skatt, men de allra flesta tycker att det är viktigt. Det ska vi värna. Alla barn ska få gå i skolan. Alla ska få hjälp när de behöver det. För detta är det också rimligt att kräva in skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den höga skattemoral som vi har får vi inte ta för given. Den bygger på ett högt förtroende för det offentliga som vi måste vinna om och om igen. Skattemoralen ökade markant under Alliansens regeringstid. Införandet av ROT och RUT bidrog enligt Skatteverket till viktiga attitydförändringar när svart blev vitt och otrygga jobb blev tryggare. Frågan är alltså vilka effekter vi kan befara när ROT, och också RUT, nu försämras.

Men, fru talman, det finns även andra orosmoln när vi ser till regeringens neddragning av ROT och RUT. Ett är vilka signaler som regeringens försämringar sänder. Det skapar nämligen oro i branschen. Man frågar sig vilket som är nästa steg, och man drar sig för att investera. Ett annat är regelkrånglet. Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor, och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen.

Så sent som i går riktade Riksrevisionen skarp kritik mot regeringen för att man skapar alldeles för mycket regelkrångel på skatteområdet. Regeringens konsekvensutredningar saknar information om hur företagens administrativa kostnader påverkas. Man underskattar helt enkelt hur mycket regelkrånglet kostar företagen och i förlängningen drabbar jobben.

Med regeringens räkningar blir ROT och RUT svårgripbart och bidrar till det här krånglet. 50 000 kronor 30 procent, 25 000 kronor 50 procent - det är rena regeldjungeln både för hushåll och för företag.

Hur ser finansministern på Riksrevisionens skarpa kritik från i går mot det ökade regelkrånglet på skatteområdet, särskilt mot bakgrund av ROT och RUT?

Sedan ber jag att få återkomma när det gäller vår egen budgetmotion.


Anf. 5 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Här har vi en diskussion om hur viktigt Maria Malmer Stenergard tycker att det är att skattebefria ROT-sektorn och ha 50 procents reduktion. Men sedan kan hon inte svara på om Moderaterna kommer att föreslå det i sin budgetmotion. Det måste ni ju veta! Det är ändå du som är ansvarig för skattefrågorna i Moderaterna.

Om vi nu har en diskussion och du säger hur dåligt det är med den förändring som regeringen har gjort måste du naturligtvis ha bestämt dig för att du ska återställa förändringen. Varför har vi annars den här interpellationsdebatten? Här måste vi kunna få ett tydligt svar. Annars upptar ni bara tid i onödan. Jag förväntar mig ett ordentligt svar i nästa anförande.

Maria Malmer Stenergard säger att arbetslösheten ökar bland dem som står långt från arbetsmarknaden. Här kan vi dock notera att de som jobbar i ROT-branschen sällan står särskilt långt från arbetsmarknaden, eftersom det krävs kvalifikationer och det dessutom gäller kvalifikationer som det i dagsläget råder brist på. När man bygger nytt efterfrågas det mycket arbetskraft, och det råder brist inom de yrkeskategorier som utför ROT-arbete.

Vad gäller regelkrångel är det naturligtvis viktigt att vi har så enkla regler som möjligt för företag. Men ROT- och RUT-undantagen har ju ökat regelkrånglet. Det faktum att man över huvud taget har ROT och RUT är något som ökar regelkrånglet och gör skattesystemet mindre enhetligt och enkelt för företagen.


Anf. 6 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får väl påminna om att riksdagens granskningsmakt är till för att granska regeringen och inte för att regeringen ska granska oppositionen när det gäller en budgetmotion som inte ens har väckts. Det är regeringen som styr landet och som bör svara för den budgetproposition som man presenterade i tisdags.

Då kan vi konstatera att regeringen, trots höga ambitioner vad gäller arbetslösheten, är ovarsam med jobben. Man höjer skatten på flera områden som slår just mot jobben: höjd inkomstskatt, försämrad ROT, försämrad RUT, höjd bensinskatt, skatt på surfplattor, mobiltelefoner och annan hemelektronik, för att nämna något. Man säger sig använda pengarna till investeringar, men hittills har de investeringarna inte burit frukt. Inte ens 5 procent av alla utlovade extratjänster och traineetjänster har blivit verklighet.

När man lägger skatt på jobb för att använda till reformer som uppenbarligen inte skapar jobb har vi ett minussaldo som Sverige framöver inte har råd med. Men regeringen är trots detta märkbart nöjd, och det oroar. Med ett växande utanförskap borde finansministern presentera långsiktiga reformer som skapar jobb och som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Bara så kan vi bygga Sverige starkare och garantera en god välfärd för dem som behöver det.


Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Då var vi tillbaka på talepunkterna från 2014 igen. Men vi kan bara, beträffande alla de effekter som Maria Malmer Stenergard och andra moderater hävdar att regeringens politik skulle få, konstatera att den inte har lett till detta. Det beror på att man, när man tar ut skatt, inte bara kan titta på det faktum att man tar ut skatt utan också måste titta på vad man använder skattepengarna till.

Regeringen har genomdrivit viktiga reformer för att öka tillväxt och sysselsättning i Sverige. Det gäller inte minst det faktum att vi nu satsar rejält på att det ska byggas nya hyresrätter, så att ungdomar får möjligheten att sätta nyckeln i sin första egna lägenhet. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. I stället för dyra och ineffektiva skattesubventioner satsar regeringen på möjligheten för ungdomar att få utbildning eller praktik och slippa gå sysslolösa månad efter månad. Vi gör historiska satsningar på skolan. Det är 10 miljarder i riktade statsbidrag till skolan för att alla barn ska få riktigt bra utbildning och känna sig trygga i skolan.

Här har vi nu en interpellation där Maria Malmer Stenergard frågar varför regeringen har förändrat ROT-avdraget. Hon verkar tycka att det är väldigt dåligt med den förändring som regeringen gör när vi sänker avdragen - möjligheten att få subvention för att bygga om sitt kök - och i stället satsar på att vi ska få många nybyggda kök. Det är en politik som dessutom verkar ha varit verkningsfull, när vi ser att byggandet ökar på ett sätt som det inte har gjort på mycket länge. Regeringens politik har gett resultat.

Men framför allt kan Maria Malmer Stenergard inte ens svara på om hon kommer att återställa reformen, trots att interpellationen är ställd som att man tycker att detta är dåligt, och det är inte långt kvar tills motionen ska väckas i riksdagen. Det blir väldigt intressant att se vad som blir resultatet av Moderaternas arbete. Man verkar inte ha bestämt sig än för om man tycker att regeringens politik är bra eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:763 Utvecklingen för företag inom ROT-sektorn

av Maria Malmer Stenergard (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringens uttryckliga ambition är att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Trots denna uttalade ambition har regeringen valt ett antal åtgärder som sannolikt minskar antalet nya jobb i stället för att öka antalet. Ett exempel på en sådan åtgärd är höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, som regeringens eget expertorgan bedömer kommer att minska sysselsättningen bland unga med 6 000–10 000 personer.

Ett annat exempel är försämringen av ROT-avdraget. Regeringen minskade avdragsmöjligheterna från 50 procent av arbetskostnaden till 30 procent. Förändringarna genomfördes vid det senaste årsskiftet.

Skatteverket för statistik över köpen av ROT-tjänster. Vid en jämförelse visar det sig att antalet ROT-köpare minskat från 144 467 i juli 2015 till 109 291 i juli 2016. Det innebär  35 176 färre köpare av ROT-tjänster i juli 2016 än i juli 2015, vilket innebär att närmare var fjärde köpare har försvunnit.

Vi ser samma trend i antalet utförare. I juli 2015 summerade Skatteverket till 30 335 utförare. Motsvarande siffra för juli 2016 är 24 675. Netto har antalet utförare minskat med 5 660, vilket är en minskning med nära 20 procent.

Det har blivit dyrare för hushållen att köpa ROT-tjänster, vilket innebär en försämrad marknad för de företag som säljer ROT-tjänster. Regeringens försämringar av ROT-avdraget har slagit igenom tydligt i Skatteverkets statistik. Detta i ett läge när Sverige behöver fler jobb och goda förutsättningar för företagande.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är:

 

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att vända den vikande utveckling som Skatteverkets statistik visar?