Till innehåll på sidan

Utsläpp av växthusgaser

Interpellationsdebatt 25 januari 2007
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Kent Persson har frågat statsministern vilka konkreta åtgärder och ekonomiska resurser regeringen avser att tillföra fram till 2008 för att uppnå det nationella målet med en 25-procentig minskning av växthusgaserna till år 2020, från 1990 års nivå. Interpellationen har överlämnats till mig. Växthuseffekten är en av de största utmaningar världen står inför och klimatfrågan är en av regeringen högt prioriterad fråga. Den förra regeringen beslutade i mars förra året om en ny klimatproposition vilken var en samarbetsprodukt med Vänsterpartiet. En bedömning som dåvarande regering gjorde var att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 25 % lägre än utsläppen 1990. Den nuvarande regeringen vill se ett framtida klimatarbete väl förankrat i vetenskapliga bedömningar. Ett aktuellt och balanserat underlag kommer att vara viktigt vid nästa kontrollstation 2008. Flera angelägna åtgärder är redan på plats. En särskilt stor utmaning är att få bukt med utsläppen från transportsektorn som uppvisar en stadigt ökande trend. Som ett led i detta finns åtgärder för att stimulera utbudet av alternativa drivmedel, till exempel krav på att tankställen tillhandahåller ett alternativt drivmedel och nedsatt skatt på biodrivmedel. Det finns även krav på att minst 85 % av det antal personbilar som en myndighet köper in eller leasar under 2007 ska vara så kallade miljöbilar. Vidare är förmånsskatten för bilförmån lägre för miljöbilar. Inom energisektorn finns åtgärder för att stimulera en ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. Alliansregeringen bedriver en ambitiös klimatpolitik som på ett ändamålsenligt sätt styr mot högt uppsatta mål. Att genomföra fortsatt stora utsläppsminskningar är nödvändigt, men utifrån den omställning som redan gjorts blir uppgiften en allt större utmaning. Detta kräver en målmedveten politik som sträcker sig utanför Sveriges gränser och en fördjupad internationell samverkan. För att möta de krav som den framtida klimatpolitiken har att hantera måste regeringen ta ett antal initiativ. Vi eftersträvar en klimatpolitik som inte bara har en solid vetenskaplig grund, utan som även har ett brett politiskt stöd och en stor uppslutning från hela det svenska samhället. Det första initiativet var att inrätta ett vetenskapligt råd för klimatfrågor, som ska bidra med vetenskapliga bedömningar inför kontrollstation 2008. Rådet beslutades den 8 december förra året. Det andra initiativet är att tillsätta en parlamentariskt sammansatt klimatberedning till vilken samtliga riksdagspartier inbjuds. Syftet med beredningen är att få till stånd en bred politisk uppslutning för Sveriges kommande klimatpolitiska insatser. Kommittédirektivet kommer inom kort att beredas inom Regeringskansliet. Det tredje initiativet är att regeringen inrättar en kommission för hållbar utveckling. Den höjda klimatpolitiska ambitionen kräver fördjupad och utvecklad samverkan mellan näringsliv, politik och forskning. Kommissionens arbete kommer att vara avgörande för omställningen i det svenska samhället. Regeringen fattar beslut om tidsplan, arbetssätt och organisation våren 2007. Förra sommaren fick Naturvårdsverket och Statens energimyndighet i uppdrag att utvärdera klimatpolitiken inför kontrollstation 2008. Utvärderingen utgör ett viktigt underlag för den parlamentariska klimatberedningens arbete. Klimatberedningens slutrapport, vilken bygger på resultaten av de olika initiativen, kommer att remissbehandlas och bland annat utgöra regeringens underlag för den klimatproposition som regeringen avser att presentera under 2008.

Anf. 2 Kent Persson (V)

Herr talman! Jag får tacka miljöministern för svaret. Det är bra att regeringen nu tar klimathotet på allvar. Det har inte alltid varit på det sättet. Det ska också bli intressant att se varthän det leder. När jag tittar på svaret från ministern kan jag bara konstatera att det är tomma ord. Sanningen är att de konkreta åtgärder som jag var intresserad av att få höra om och beskedet om vilka ekonomiska resurser som regeringen är beredd att tillföra budgeten lyser med sin frånvaro. Vad får jag till svar? Ministern talar om krav på att varje tankställe ska tillhandahålla ett alternativt drivmedel. När då? blir min fråga. Sanningen är att när jag har försökt driva den politiken i den kommun som jag kommer från har jag fått svaret: tidigast 2009 - om vi har råd. Frågan om miljöbilspremier blir ett hån. Det blir ett stort PR-jippo. Var ska vi tanka, och med vad? Det blir med bensin. Premien blir en subvention till dem som redan har råd och möjlighet att köpa nya bilar. Det är ett problem. Om man läser i dagens nummer av Svenska Dagbladet, som jag studerat med noggrannhet, förstår man att det här är det stora problemet i regeringen i dag. Det finns fyra olika alternativ till hur miljöbilspremien ska utformas - om det blir någon. Det var den enda konkreta miljöfråga som ni lyfte fram inför valet. Man kan också titta på vilken politik man för och vilka ekonomiska resurser som regeringen har tillfört i budgeten. Min fråga blir: Vad kommer att hända med klimatinvesteringsprogrammet? Efter 2008 är det ju borta. En konkret åtgärd som regeringen har vidtagit är att lyfta bort pengarna för det programmet ur budgeten. Det har varit en av de mest effektiva åtgärderna under de senaste åren för att minska energiåtgången i våra fastigheter och minska växthusgasutsläppen från våra fordon. Pengarna har inte heller räckt till för den efterfrågan som har varit. Vad tänker regeringen göra? Miljöministern har ju nu ett gyllene tillfälle att säga: Det här ska vi ompröva. Vi kommer att ta det här på allvar. Vi kommer att lyssna på miljörörelsen. Vi kommer att ompröva vår inställning. En annan fråga som har varit avgörande för att få fart på energisparåtgärder i kommunerna är energispararna. Även de lyser med sin frånvaro i budgeten för 2008 och framåt. Jag kan berätta för miljöministern att för den lilla kommun som jag har varit aktiv i har det varit avgörande för att få fart på energisparåtgärderna, inte bara i själva kommunen utan även bland enskilda människor och företagare. Jag efterlyser en fortsatt satsning på detta som är oerhört viktigt för att vi ska nå klimatmålen. Det är några konkreta frågor som jag önskar få svar på.

Anf. 3 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Det råder ingen som helst tvekan om att det självklart är viktigt att göra allt som ska göras för att Sverige ska minska sina utsläpp tillräckligt. Det är därför vi redan har lagen i gång om skyldighet att vid tankställena ha alternativa bränslen. Det är därför vi tillförde pengar för att det också ska bli ekonomiskt möjligt att se till att det inte bara blir etanol i pumparna utan även biogas. Det är redan tillförda pengar. Det är därför som vi redan har skärpt miljökraven vid offentlig transportupphandling. Regeringen tog det beslutet före jul, och det är redan genomfört. Det är också därför som vi i budgeten talade om att vi skulle göra en satsning på klimatrelaterad forskning och utveckling. Det var därför vi lade fram pengar för klimatinvesteringarna, precis på det sätt som ni hade förberett i den budget ni lämnade efter er. Inga pengar har tagits bort, Kent Persson, inte en krona, inte ett öre. Det är en myt som ständigt upprepas. Vi ger i stället besked om att den klimatmiljard som alliansen har talat om i sitt valmanifest också ska levereras under valperioden. När det gäller stimulansen till privatpersoner att byta till miljöbil ska vi självklart leverera det. Om du är så oroad för alliansens olika uppfattningar på den punkten kan jag lugna dig med att finansministern och jag så småningom kommer att kunna leverera mycket lugnande besked till både dig och andra. Oenighet är över huvud taget inte problemet. Vi ska självklart se till att få fram bra förslag som är tillräckligt effektiva för både konsumenterna, miljön och biltillverkningen framöver. Det ska vara fasta spelregler också framöver. Det är lite modigt av en vänsterpartist som förhandlade fram den förra regeringens klimatproposition att göra åtgärder till en huvudfråga. Skillnaden mellan det som vi redan har levererat efter bara några månader och den proposition som levererades när den förra regeringen satt på sitt tolfte år är att det i den propositionen inte finns en åtgärd som riksdagen skulle besluta om. Det fanns inte en åtgärd som man föreslog att riksdagen skulle besluta om. Det enda man levererade var en bedömning av ett mål som regeringen gjorde. Vad ger det för möjligheter att samla hela landet och nå tillräckligt långt? Jag skulle själv ligga lite lågt om jag inte hade en bättre historia. Den stora frågan är ju att vi inte kan lösa detta i Sverige. Vi ska göra allt det som vi ska göra, men det kommer inte att räcka. Den stora frågan är ju att lyckas få EU att fortsätta det ledarskap man redan har när det gäller klimatfrågorna. Där vill ni ju inte ens vara med och driva på. Framöver gäller det att se till att vi har framgångsrika diskussioner med USA och andra delar av världen där utsläppen ökar för fullt i växande ekonomier. Det är först då vi kan lösa klimatproblemen.

Anf. 4 Kent Persson (V)

Herr talman! Jag noterar att det finns ett åtgärdspaket i de budgetar som har varit. Det borde ministern känna till vid det här laget. Den budget som ni har lagt fram med energisparåtgärder och effektiviseringar bygger ju på den tidigare budgeten. Det är ingen nyhet. Det är ju den budget som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har jobbat fram och det är en fortsättning på det programmet. Men vad händer efteråt? Klimp:en och satsningarna på den delen är borta. Vi vet att det har varit ett viktigt och många gånger avgörande investeringsbidrag för kommuner att ställa om energianvändningen i fastigheterna. Det har varit väldigt viktigt och det har varit en väldigt bra åtgärd. Man pratar om miljöbilspremien. Jag kan konstatera att det finns fyra partier i alliansen och det finns minst fyra förslag på utformningen. Vi får se var ni landar. Om man tittar på de konkreta förslagen ser man att det bara är två förslag som ni har lagt fram inför valet. Den stora PR-grejen inför valet var ju miljöpremierna som inte ens finns med i budgeten för 2007. Om den kommer 2008 eller 2009 får vi se. Frågan är om det är en bra satsning. Vore det inte klokare att hårt driva frågan om en ökad andel etanol i bensinen, från 5 % till 10 %, och driva frågan hårt inom EU? Det får bättre effekt på minskningen av utsläppen av koldioxid. Åtgärderna och satsningarna på det som finns i landet är givetvis väldigt viktiga. Vad ni nu gör i regeringen är att tillsätta nya utredningar - tre utredningar eller parlamentariska grupper. Vi kommer givetvis att vara med i det arbetet och vi kommer att bidra med våra förslag som vi delvis presenterade i vår budgetproposition och i förslaget till energiomställning. Ministern kan läsa det. Det finns en del förslag. Vi är ju inte utan förslag i Sverige. Det gror oerhört på våra universitet, inte minst uppe i Umeå och nere i Lund. Varför inte ta fasta på vad LRF säger om energi från åker och skog? Man talar om 30 nya terawattimmar och 25 000 nya jobb. Det finns en hel del. Det här är ju inga nyheter. Det borde vår miljöminister, som ju tillhör Centerpartiet, väl känna till. Jag hoppas att vi kan få se lite genomslag för den gröna delen av Centerpartiet i regeringen, annars tror jag att detta kommer att få en ände med förskräckelse.

Anf. 5 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Det är alldeles självklart även för Kent Persson, hoppas jag, att klimatfrågan sannerligen inte är något som gäller PR. Det krävs långt mer. Det krävs också långt mer än det som hittills har gjorts. Det kanske hade varit enklare ur Kent Perssons och många andras perspektiv om det hade gått att få fram de förslag som du så vältaligt talar om när ni själva samarbetade med en regering som faktiskt lade fram en proposition som inte innehöll en enda åtgärd när det gäller klimatet. Det är det som är så förvånande. Jag hade inte vågat göra det. Det var en klimatproposition utan en enda åtgärd när det gäller klimatet. Redan efter några månader har vi hunnit mycket längre. Men vad som behövs är inte att vi hittar alla sätt att angripa varandra i riksdagen. Vad vi behöver är i stället ett samarbete långt ut i samhället och i politiken för att se till att mobilisera hela samhället för de förändringar som nu kommer att behöva göras. Det är därför som vi bjuder in näringslivet och säger att detta nu är en gemensam fråga i samhället, vilket innebär att vi behöver utveckla ny teknik, att vi ska exportera, att vi ska vinna nya marknader ute i världen och att vi ska ställa om här hemma så att vi inför en värld som verkligen kommer att behöva lösningar också kan visa exempel här hemma. Det är därför som vi nu inleder detta arbete. Vi kommer till exempel att göra det under statsministerns ledning i Kommissionen för hållbar utveckling. Det är sannerligen inte att tillsätta nya utredningar. Det är att se till att vi når långt mycket längre ut i samhället och gör mycket av det som redan borde ha gjorts. När det gäller politiken är det också dags för partierna i opposition att inse att detta är en fråga som kräver långt mer av oss än i vanliga fall. Hur kan vi då, i stället för att bara skylla på varandra, skapa samarbetsytor och se till att tillräckligt mycket händer också i fortsättningen? Och internationellt måste vi göra de stora insatserna, inte minst inom EU. Det är klart att det då är besvärande om man inte ens vill vara med. Det gäller när vi sitter vid bordet till exempel i Nairobi och ser engagemanget hos de andra miljöministrarna i EU, ser hur EU tar ledningen i det globala samarbetet och ser vad vi behöver göra framöver för att också USA ska ta den chans som det innebär att vara med i fråga om teknikfront och miljöutveckling. Och jag hoppas att vi den vägen ska kunna få en verklig dialog med länder som Indien, Kina och andra där ekonomierna nu växer oerhört snabbt och där det är nödvändigt för världens klimatframtid att vi lyckas med förändringarna. Det är de avgörande frågorna. Då ska vi göra det som vi behöver göra här hemma. Det är därför som vi redan har tagit initiativ, och det är därför som vi också i närtid ska se till att genomföra effektiva program när det gäller energisparande i industrin och se till att få i gång de åtgärder som redan borde ha vidtagits när det gäller energisparande i bostadssektorn. Och vi ska självklart se till att lägga fram ett förslag som stimulerar privatpersoner att byta till miljöbil. På den punkten är jag inte ett dugg orolig över att vi inte ska kunna lägga fram ett bra förslag, ett för konsumenter och miljö effektivt förslag, ett förslag där jag och finansministern självklart kommer att ha en gemensam lösning. Vi måste se till att det inte bara är lönsamt att köpa bilen. Det ska också vara lönsamt att köra den. Därför ska vi också se till att ändra spelreglerna och se över miljöklassningen när det gäller drivmedlen. Mycket kunde ha gjorts långt tidigare. När det inte har blivit gjort ser vi till att det nu blir gjort, och jag välkomnar ett samarbete om det framöver.

Anf. 6 Kent Persson (V)

Herr talman! Givetvis behöver vi överstatliga beslut om våra kommande miljömål. Och vi från Vänsterpartiet kommer också att vara med i det arbetet. Vi finns ju med i EU-parlamentet. Och så länge vi är medlemmar kommer vi också att arbeta aktivt där. Det har vi gjort tidigare, och det kommer vi att fortsätta med, så det är inga konstigheter. Det är bara gammal retorik att säga att vi, bara därför att vi har varit kritiska mot EU, inte kan vara med och försöka påverka detta i rätt riktning. Självklart ska vi samarbeta. Det är inte tu tal om det. Det är ju därför som vi är så engagerade i dessa frågor. Men det blir lite märkligt här, att vi på något sätt ska börja om från början igen med att tillsätta parlamentariska utredningar och expertråd. Det är som om det inte finns förslag redan i dag. Energisparrådgivarna har ju lagt fram en rapport om att det ska vara mer verkstad, där man är ganska kritisk. Och självklart faller detta tillbaka på tidigare regeringar och deras politik, men därmed inte sagt att vi borde gå snabbare fram. Tittar man på alliansens budgetförslag och valplattform som man gick fram med så fanns miljön inte med över huvud taget om man ska vara riktigt ärlig. Det var först i och med att Sternrapporten kom och man fick se att miljön faktiskt hade ett pris som man vaknade till lite grann och började tala om att tillsätta nya arbetsgrupper, expertgrupper och så vidare. Det är ju sanningen. Sanningen är att det är väldigt mycket ord och väldigt lite verkstad. Det finns förslag. Och detta handlar om tid, så att vi inte gör samma misstag som på 80-talet då hela utvecklingen inom vindkraften tog fart här i Sverige och vi var världsledande. Men i dag är det borta, och det har försvunnit till Danmark.

Anf. 7 Andreas Carlgren (C)

Herr talman! Problemet, Kent Persson, är att det inte räcker med retorik i opposition heller. Den där retoriken om att vi inte drev frågorna före regeringsskiftet kan ni lägga åt sidan. Det var en av huvudfrågorna i valplattformen, och det som fanns i valplattformen ska genomföras. Det är självklart. Vindkraften är ett exempel. Det bakslag som Kent Persson med rätta beskriver hade kunnat förhindras om man hade gjort något tidigare. Därför handlar det inte om att vi nu börjar om från början. Sanningen är ju att vi gör det som redan borde ha gjorts. Och redan på några månader har vi levererat det som den förra regeringen borde ha klarat under sina tolv år och som oppositionen borde ha varit med och samarbetat om under de åtta år man hade på sig med den förra regeringen. Nu är inte Kent Persson den enda som beklagar hur lite som har gjorts. Men då tänker jag att det måste vara ett fruktansvärt dåligt samvete som skaver i fråga om det dåliga arv som man lämnar efter sig när nu plötsligt allt rasar ihop på några månader. Lämnade ni verkligen ett sådant korthus efter er också när det gäller klimatpolitiken? När det gäller EU kan jag lova att man inte kan driva krav där om man inte också vill vara med. Då lyssnar ingen. Vi arbetar nu där för att sätta tydliga mål när det gäller att minska användningen av fossil energi. Vi vill införa regler för maximala utsläpp för nytillverkade fordon i EU. Det är klart att om vi lyckas göra det inte bara för nio miljoner svenskar utan för över 400 miljoner européer så påverkar det klimatet oerhört mycket mer. Vi vill utveckla systemet med handelsrätter som kan minska utsläppen i Europa. Det är klart att det betyder mycket mer än att vi bara gör det i Sverige. Men de andra lyssnar bara på oss om vi också vill vara med och utnyttja verktyget fullt ut. Och det är där som jag tror att det också är viktigt att tänka om här hemma i Sverige.

den 22 december

Interpellation

2006/07:201 Utsläpp av växthusgaser

av Kent Persson (v)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Det råder stor enighet om att energin är en nyckelfråga för att klara en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Användningen av fossil energi som kol, olja och naturgas har lett till ökade utsläpp av växthusgaser. Detta har resulterat i att temperaturen på jorden har stigit. Klimatförändringarna bedöms få allvarliga konsekvenser. Polarisarna smälter, havsnivån stiger, låglandsområden översvämmas, kustnära områden eroderas och så vidare. Förändringarna kommer att påverka den globala livsmedelsproduktionen och öka konflikterna om de knappa mat- och vattenresurserna. Genom att internationellt minska utsläppen har vi fortsatt möjlighet att påverka hur stora effekterna blir och hur snabbt de kommer.

Tyskland, Storbritannien och Frankrike har krävt att EU tar ställning för ett minskningsmål om 30 % av de sex växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet till 2020, räknat från 1990.

I en debattartikel har statsministern sagt att regeringen går med på EU:s minskningsmål men säger samtidigt att regeringens ambition i Sverige är att minska utsläppen med 25 % fram till år 2020. Det är bra, men hur detta ska ske ger man inget besked om. Vad som behövs är konkreta åtgärder och de lyser med sin frånvaro i regeringens program.

En hållbar energiförsörjning är det övergripande målet för Vänsterpartiets energipolitiska förslag. Det vi vill uppnå är en genomgripande omställning av energisystem och transporter till förnybar energi och ökad energieffektivitet samt en utfasning av kärnkraften och de fossila energislagen.

Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sedan 1997 genomfört ett målmedvetet samarbete för byggandet av ett hållbart energisystem. Reaktorerna i Barsebäck har avvecklats. De gröna certifikaten för stöd till förnybar elproduktion har införts. Bidrag har getts för en effektivare och mer miljöanpassad energiförbrukning. Vindkraften har introducerats i större skala och bioenergianvändningen har ökat. Stöd har getts för en kraftfull satsning på kommunala energirådgivare och FoU av energi- och miljömässigt hållbar teknik. Nämnda samarbetspartier hade angett målet att minska växthusgaserna fram till år 2020 med 25 %, väl medvetna om att de vidtagna åtgärderna måste utvidgas för måluppfyllelse. Därtill fastställdes en tidsplan för att pröva målet 2008.

Sverige har unika förutsättningar att bli ett av de ledande länderna för utveckling av hållbara energisystem som kan säkra klimat- och andra miljömål. En fortsatt kraftfull satsning på framtidens energisystem skapar förutsättningar att minska utsläppen med 25 % fram till år 2020 men ger oss också möjlighet att skapa uppemot 200 000 nya internationellt konkurrenskraftiga sysselsättningstillfällen. Före jul presenterade regeringen lovvärda förslag på att tillsätta en kommission för hållbar utveckling, ett vetenskapigt råd för klimatfrågor och ett parlamentariskt råd.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsminister Fredrik Reinfeldt:

Vilka konkreta åtgärder och ekonomiska resurser avser statsministern att tillföra fram till 2008 för att uppnå det nationella målet med 25 % minskning av växthusgaserna till år 2020, från 1990 års nivå?