Ursprungsmärkning av kött på restaurang

Fru talman! har frågat mig om och i så fall vad EU-kommissionen har svarat på Sveriges anmälan om nationella bestämmelser gällande ursprungsmärkning för kött på restaurang, och om svar inkommit, om det har föranlett någon åtgärd från min sida. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kött på restaurang, på kafé och i storkök ska ursprungsmärkas.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 1169/2011, den så kallade livsmedelsinformationsförordningen, anger de allmänna reglerna när det gäller märkning av livsmedel inom unionen. Dessa regler kompletteras av bestämmelser om information om ursprungsland i andra regelverk. I dag är det obligatoriskt inom EU att ange ursprungsland för vissa förpackade livsmedel, såsom nötkött, kött av gris, fågel, får och getter, fisk, färsk frukt, färska grönsaker, svamp, vin, olivolja, honung och ägg. Det finns inga krav på obligatorisk ursprungsangivelse på livsmedel som tillhandahålls på restaurang eller i storhushåll. Det finns dock inget som hindrar en restaurang eller ett storkök att informera konsumenten om varifrån köttet kommer, inte heller något som hindrar en konsument att ställa den frågan.

För att anta nationella bestämmelser om ytterligare ursprungsmärkning krävs en anmälan till EU-kommissionen och medlemsstaterna. Den tidigare regeringen anmälde den 2 september 2022, det vill säga i år, till EUkommissionen och medlemsstaterna att Sverige planerade att införa nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Underrättelsen gjordes i enlighet med anmälningsförfarandet i artikel 45 i livsmedelsinformationsförordningen.

EU-kommissionen meddelade den 6 oktober att de nationella bestämmelser som anmälan avsåg handlade om åtgärder för icke färdigförpackat kött enligt artikel 44 i livsmedelsinformationsförordningen. För sådana åtgärder krävs ingen formell anmälan.

EU-kommissionen har i sin strategi från jord till bord aviserat att den avser att se över möjligheten att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. Kommissionen arbetar just nu intensivt med sitt förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen. Enligt den senaste informationen ska ett förslag presenteras redan i början av nästa år.

I och med uppgifterna från EU-kommissionen finns inga formella hinder för Sverige att självt anta nya bestämmelser, men eftersom arbetet med att revidera livsmedelsinformationsförordningen förbereds finns det skäl att vänta på den EU-gemensamma lagstiftningen i stället för att införa nationella bestämmelser. Den 16 november skickade därför regeringen en skrivelse till EU-kommissionen med en underrättelse om att Sverige önskar återkalla ovannämnda anmälan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser, precis som Anna-Caren Sätherberg, att det även ska vara obligatoriskt att informera om var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Regeringen avser därför att i de kommande förhandlingarna om livsmedelinformationsförordningen verka för att bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang ska inkluderas i den reviderade lagstiftningen.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Under den socialdemokratiska regeringen vidtogs många åtgärder för att hållbarheten och lönsamheten i livsmedelskedjan skulle öka. För första gången tog Sverige fram en livsmedelsstrategi från jord till export. Vi såg också exporten öka kraftigt. Stora stöd togs fram till jordbruket när det var kriser som för jordbruket var svåra att påverka, såsom torkan och Rysslands agerande med den hemska och olagliga invasionen av Ukraina. Då gick den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Centerpartiet fram med över 3 miljarder i stöd till det svenska jordbruket.

Vid sidan av livsmedelsstrategin och stora krisstöd tog vi även fram biogasstöd, stöd för solceller med mera. Det är såklart en väldigt smart politik. Samtidigt som vi ser till att klara den klimatkris världen befinner sig i ökar lönsamheten i primärproduktionen. Det skapar fler gröna jobb på Sveriges landsbygder. Många är de gårdar jag besökt vars ladugårdstak pryds av solceller eller där skiten faktiskt används till biogas, vilket också är väldigt positivt. Vissa anläggningar är mindre, andra större. Kommuner går också in och köper biogas att fylla kommunens bussar med och använda i kollektivtrafiken.

Det här är bra. Som jag sa i föregående debatt vill jag se mer svenskt i tanken. Jag vill också se mer svenskt på tallriken. Där har jag och landsbygdsministern samma åsikt, fick jag höra. Jag vill det för att vi har ett väldigt gott djurskydd och en låg antibiotikaanvändning. Under pandemin, när många restauranger hade det tufft och fick färre gäster, kunde man se att folk som handlade i affärer, där det finns ursprungsmärkning, valde svenskt. Åtta av tio konsumenter vill se en ursprungsmärkning av kött på restauranger, enligt Livsmedelsverket.

Det är helt riktigt att den socialdemokratiska regeringen gjorde en anmälan till EU-kommissionen om nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation om kött på restaurang. Landsbygdsministern säger i sitt interpellationssvar att en sådan anmälan inte behövdes. Jag litar helt på landsbygdsministern, men detta förvånar mig, eftersom det påtalades från både myndigheter och det egna departementet, som Peter Kullgren nu ansvarar för, att det behövdes en anmälan för att klara av detta. Annars hade vi naturligtvis sett till att det redan funnits ursprungsmärkning av kött på restauranger, kaféer och storkök. Många partier i Sveriges riksdag vill ha detta, liksom LRF, många krögare och åtta av tio konsumenter.

Mina två första frågor till landsbygdsministern blir: Om EU-kommissionen aviserar att det ska komma ett förslag i början av nästa år, hur lång tid bedömer landsbygdsministern att det kan ta i den EU-processen? Har landsbygdsministern någon idé om hur andra länder ställer sig till detta, så att man kan få in det snabbt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för uppföljningsfrågorna. Som sagt tror jag att vi är överens om det här och att det mer handlar om formen för hur det ska göras.

En av anledningarna till att man nu inte lägger fram ett förslag om att införa det är att det potentiellt skulle kunna bli väldigt byråkratiskt, krångligt och dyrt för våra restaurangsköksföretag, storköksföretag, kaféer och så vidare om vi lägger upp ett regelverk på ett visst sätt.

När jag för någon vecka sedan träffade kommissionären som är ansvarig för frågorna togs det upp att ambitionen enligt en tentativ tidsplan är att vi i mars ska kunna lägga fram förslaget. Sedan kommer det att behöva diskuteras och fastställas.

Trots att det tar några månader tror jag att det är bättre för branschen än att vi nu från nationellt håll ska gå in med vårt sätt att göra bestämmelserna, kanske bli överkörda och behöva göra om det en gång till om några månader. Det är för att minska så mycket administrativt krångel och kostnader för företagen som möjligt.

Beskedet från kommissionen är att man ser framför sig att senast i mars lägga fram ett förslag. Redan under första kvartalet nästa år ska det finnas. Exakt när det ska beslutas är svårt att säga något om. Intresset är ganska stort från dem jag har träffat hittills. Men jag kan inte ge en hundraprocentig bild av hur alla övriga EU-länder står.

Jag hoppas att det ska bli ett bra regelverk. Om det inte blir tillräckligt bra med svenska mått mätt får vi se vad vi kan göra för kompletteringsbestämmelser i Sverige och vilka möjligheter EU:s regelverk ger oss för att göra just det.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Den enda frågan är tidsaspekten. Jag vill fråga landsbygdsministern vilka initiativ han ämnar att ta för att tidsaspekten ska sjunka ned.

Landsbygdsministern berättade för mig precis innan att han hade haft elva eller tolv bilateraler på sitt sista möte. Det vore intressant att få veta ifall han i de bilateralerna med övriga länder också tog upp frågan om ursprungsmärkning så att vi ser till att det kommer på bordet fort.

Att detta ska införas är, som jag sa, något som har efterfrågats av många politiska partier i riksdagen, till exempel Kristdemokraterna. Det har efterfrågats av producenter av kött. Det är de som ser till att vi har det fantastiska svenska köttet med låg antibiotikaanvändning och bra djurhållning. Att det ska ske är något som efterfrågas av konsumenterna.

Även många restauranger vill införa det. Jag fick flera besked från Sveriges restauranger. De såg det som självklart att man ska kunna redovisa var köttet kommer ifrån. Det är en konsumentupplysning som många vill ge.

Förslaget var inte heller att det skulle vara alldeles för byråkratiskt. Det behöver inte vara skriftligt på en meny. Det kunde vara muntligt, vid en tavla eller någonting annat men ändå så att det är klart och tydligt.

Jag hörde landsbygdsministern säga i sitt svar att man ju kan fråga. Men vi vet att när du väl har satt dig på en restaurang, och kanske beställt någonting att dricka innan maten, och sedan kommer på att du ska fråga var köttet är ifrån är det redan sent. En konsumentupplysning behöver vara tydlig i början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egentligen har jag en enda följdfråga, eftersom vi ännu inte kan se tidsaspekten. Vilka initiativ ämnar landsbygdsministern ta för att säkerställa att vi kan få den efterlängtade ursprungsmärkning på restauranger så fort som möjligt?

Fru talman! Det har varit en punkt som varit med vid alla bilaterala möten. Det är också en punkt som kommer att hanteras under det svenska ordförandeskapet. Det är någonting som man behöver se till och flagga upp för. Det är någonting som vi avser att komma i mål med under vårt ordförandeskap.

Den punkten har lyfts fram i alla samtal som jag har haft både med kommissionären och med övriga jordbruksministrar från andra länder. Den är diskuterad. Man vet att något är på gång och att det är någonting som ligger på bordet under vårt ordförandeskap.

Det är inte optimalt att man behöver fråga om var köttet kommer ifrån när man är på restaurang, absolut inte. Det är därför jag precis som du tycker att vi borde ha en annan tingens ordning.

Jag vet också att för väldigt många svenskar som går på restaurang är det viktigt att veta var köttet kommer ifrån. Så ska den meningen tolkas. Man kan göra mycket med konsumentmakt.

Var inte rädd för att fråga! Se till att säkerställa vad det är! Jag gör det själv ofta. Det gäller att man frågar: Varifrån kommer ert kött? Sedan kan man välja utifrån de olika svaren man får. Det ska ses som en lösning till dess vi har regelverket på plats så att man ändå som konsument ska känna att man kan göra aktiva och medvetna val.

Jag skulle också vilja säga att det känns bra. Jag tror att Sveriges lantbrukare och inte minst Sveriges köttproducenter känner tillförsikt om de har lyssnat på den här diskussionen. Både från regeringen och från Socialdemokraterna verkar vi vara överens om att värna svensk köttproduktion. Den produktionen är bra och klimatsmart och har en låg antibiotikaanvändning. Det är ett bra livsmedel som vi ska värna och prioritera.

Det känns skönt att jag tycker mig höra en annan tongång än bara för ett par år sedan i retoriken. Jag tror att det är bra för Sveriges landsbygd och Sveriges bönder om vi kan hålla vår svenska livsmedelsproduktion om ryggen och hålla den högt och också visa för omvärlden hur duktiga vi är på livsmedelsproduktion i Sverige.

Fru talman! Jag kan inte svara på vad Peter Kullgren hänför till retoriken. Själv har jag i stort sett jobbat inom restaurang i hela mitt liv. Jag kan verkligen beskriva både vad produkter innehåller och vad man kan rekommendera att äta. Men det är inte alla som har gjort det.

Den retoriken har inte förändrats någon gång. Jag är väldigt stolt över de svenska produkterna. Jag kan se en enorm utveckling av svensk livsmedelsproduktion under många år framöver. Jag tror faktiskt att det började med att Tore Wretman tog sig an den svenska husmanskosten en gång i tiden. Jag hade också förmånen att jobba på en av hans restauranger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här är det ingen skillnad på retoriken. Vi behöver se till att hela landet lever och med olika sätt också se till att lönsamheten ökar. Som jag sa kunde vi under pandemin se att när flera restauranger var stängda och människor valde att handla sin mat i affären valde de svenskt.

Det är en utveckling som en landsbygdsbo gärna vill se. Då vet vi att det blir lönsamhet i de gröna näringarna. Vi vet också hur köttet produceras, vilken uppfödning det är, vilken djurhållning det är, vilken låg antibiotikaanvändning det är och vilka kvaliteter som vi får med svenskt på tallriken.

Tack, landsbygdsministern! Om jag tycker att det kommer att ta alldeles för lång tid kommer jag att återkomma med en interpellation i frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Fru talman! Den här diskussionen har visat att vi är överens om ursprungsinformation för kött även på restaurangerna. Det är en viktig fråga för våra konsumenter så att de kan göra de val de vill göra när de väljer att äta på restaurang men också för de svenska lantbrukarna.

Tack så mycket, Anna-Caren Sätherberg, för att du gav mig möjlighet att få tydliggöra att jag tycker att det är ett viktigt förslag och en viktig fråga. Jag värnar restaurangerna och tycker inte vi ska ha onödig byråkrati och krångel. Det är därför som vi tog tillbaka anmälan så att vi ska få regler som är långsiktigt hållbara i framtiden och inte ändras om några månader av ett EU-beslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.