TTIP:s betydelse för säkerhetspolitiken

Interpellationsdebatt 5 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 110 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Hans Wallmark har frågat statsministern om de säkerhets- och försvarspolitiska dimensionerna i ett framgångsrikt framförhandlat handels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Interpellationen har överlämnats till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig först säga att jag delar Hans Wallmarks bedömning om de positiva ekonomiska konsekvenserna av ett avtal. Ett framtida transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA kommer att bidra till tillväxt och jobb i Sverige.

Samtidigt står vi i dessa förhandlingar upp för miljön, löntagarnas intressen samt människors och djurs hälsa. Handel ska inte leda till en konkurrens om lägre löner och ett sämre miljö- och hälsoskydd eller underminera möjligheten att skärpa dessa nivåer. Konkurrens ska kretsa kring innovationer, produktivitet och utveckling. Såväl EU som USA har varit mycket tydliga med att TTIP inte ska resultera i sänkta nivåer vad gäller hälsa, miljö och säkerhet.

Handelsrelationernas betydelse sträcker sig långt bortom de ekonomiska fördelarna. Handel främjar ett ömsesidigt samarbete och TTIP, liksom andra omfattande handelsavtal, blir därmed en viktig del av utrikespolitiken i vid bemärkelse. Det senaste årets utveckling i vårt närområde har åter satt den transatlantiska intressegemenskapen i centrum för europeisk säkerhet. TTIP bidrar till att stärka den transatlantiska länken.

Betydelsen av relationen med USA går långt bortom en snävt definierad säkerhetspolitik. Det handlar minst lika mycket om EU och USA som en kraft för demokrati och rättsstatens principer, global frihandel och en världsordning som bygger på folkrätten.


Anf. 111 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Herr statsråd! Jag tänker nog säga någonting positivt i slutet av mitt första inlägg, men jag tänkte börja med något purket.

Min interpellation var riktad till statsministern för att få det bredare perspektivet. Jag har full respekt för näringsministern, men jag hade vänt mig direkt till statsministern.

Detta är ännu en interpellation som statsministern väljer att avstå från att besvara. Min utgångspunkt var en artikel i Dagens Industri från den 1 april, där statsministern citeras vid ett besök i USA, och det var alltså tio tolv veckor sedan jag väckte min interpellation. Det har tagit lite tid, och det var inte riktigt meningen att Mikael Damberg skulle svara.

Jag har full respekt för Mikael Dambergs svar, och nu kommer det lite mer positiva. Jag delar i mångt och mycket det som sägs, men just det jag försöker peka på, att det här handels- och innovationsavtalet kanske ska ses i en bredare kontext. Det finns fler implikationer än de rent ekonomiska.

Där tror jag att skillnaderna mellan statsrådet och undertecknad är mycket små. Jag tror att vi båda inser vikten och värdet både ekonomiskt och sysselsättningsmässigt av ett väl fungerande och framförhandlat avtal.

Även statsministern säger i den artikel i Dagens Industri den 1 april som var utgångspunkten för min interpellation att det inte är så att man ska använda frihandel för att driva ned löntagarnas villkor. Hela globaliseringen för mig, säger Löfven, syftar till att förbättra människors villkor.

Detta tycker jag i grunden är sant och riktigt, och därför är jag en varm anhängare av den typ av utveckling som vi ser.

Det som var utgångspunkten var att statsministern i den här intervjun sa att ett handelsavtal inte får ske till vilket pris som helst att få på plats. Det är möjligt. Däremot vill jag verkligen understryka vikten av att vi får ett handels- och investeringsavtal på plats, just utifrån ett säkerhetsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns indikationer på den synen även i Dambergs svar, för jag tror att det handlar om att vi just med handel väver samman länder i samverkan och samarbete. Vårt eget framgångsrika europeiska projekt hade ju sin grund i en kol- och stålunion, och därför tror jag att just handel och frihandel är förlösande krafter.

Där måste jag, herr talman, också gratulera Socialdemokraterna till att i decennier ha haft en väldigt frihandelsvänlig hållning. Det är inte så att alla era systerpartier, generellt sett, i Europa har haft den distinkta hållningen. Jag ska vara självkritisk: Det är inte alla borgerliga partier heller som har varit frihandelsvänner. Att vi i grunden är frihandelsvänliga är någonting som förenar svenska socialdemokrater och svenska moderater, och vi ser också betydelsen av det välståndsskapande i handeln och frihandeln.

Till detta kommer, och det är det som är grunden, att om det är USA och EU som sätter regler, standarder och lagtillämpning, om våra regler är dominerande och andra ansluter sig till dem så tror jag att vi skapar förutsättningar för en värld som vilar på demokrati, frihet, öppenhet, lagstyrdhet och ett antikorruptionsarbete.

Herr talman! När vi pratar om konflikter och krig och strider ska man se att det handlar om både mjuk makt och hård makt. Det handlar om vapen och militär för att på det sättet undvika konflikter, men det handlar också om institutionsbyggande, det vill säga att vi ska ha domstolar och avtalsrespekt.

Där tror jag just att ett fungerande avtal mellan EU och USA kan vara med och globalt sätta den typen av standarder, delvis i konflikt med andra större handelsblock. Vi ser hur Kina växer och nu är världens största ekonomi. Vi ser också att Ryssland, om än med mycket små ekonomiska muskler, försöker att bilda sitt eget handelsblock.


Anf. 112 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror, precis som Hans Wallmark säger, att vi är väldigt överens om betydelsen av både frihandel och kontakter med USA från Europas sida. Vi har, precis som jag avslutar interpellationssvaret med, väldigt mycket gemensamt. USA är en kraftfull demokrati, och det handlar om rättsstatens principer, global frihandel och en världsordning som bygger på folkrätten. Det är enormt viktiga värden som på olika sätt utmanas i dagens värld, och därför är ett samarbete mellan USA och Europa av stor vikt.

Jag tror att man kan gå så långt som att säga att vi i Sverige ibland bara talar om vad händer om det blir ett avtal. Man kan ju vända på frågan också: Vad skulle hända om det inte blev ett avtal? Vilka signaler skulle det skicka till världen? Hur skulle det transatlantiska samarbetet då se ut? Vem skulle egentligen glädjas om vi skulle misslyckas med ett sådant här avtal?

Jag vill ändå återknyta lite grann till det som Wallmark sa när han citerade statsministern, att det inte får ske till vilket pris som helst. Jag tror att det är oerhört viktigt att hantera debatten om TTIP-avtalet på ett seriöst sätt. Vi representerar båda två partier som i grunden är för det här avtalet och vill se det komma till stånd. Men vi vet också att det finns ganska mycket oro hos grupper som undrar vad som händer om avtalet blir felformulerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den oron måste man ta med ett stort mått av allvar. Vi måste skapa en seriös relation med de människor som känner en oro så att de också känner förtroende för att vi bevakar dessa frågor i förhandlingarna, där EU har väldigt tydliga förhandlingsmandat om till exempel miljö och arbetstagares rättigheter. Det handlar inte om att sänka dem.

Därför är det viktigt för oss att signalera att innan förhandlingarna är klara kan vi inte säga att vi skriver under det här avtalet oavsett hur det ser ut, men förhandlingsmandatet är tydligt: Vi är på väg åt ett visst håll, och vi vet vad vi vill uppnå.

Det handlar alltså om att hantera oron på ett väldigt seriöst sätt, för annars riskerar vi att skada förtroendet för frihandel. Det är ju faktiskt inte bara de stora partierna i Sverige som står bakom frihandel. Vad som är ganska unikt är att Svenskt Näringsliv och svensk fackföreningsrörelse gemensamt står upp för frihandel i Sverige. Det ska jämföras med många andra länder där detta inte är självklart, varken på näringslivssidan eller på den fackliga sidan. Det är inte så ovanligt att man är motståndare till frihandel, för man tror att detta är ett hot mot jobben.

Då handlar det om att verkligen vara tydlig med att vi, i det här sammanhanget, står upp för den europeiska arbetsmarknadsmodellen. Annars skulle man kunna få en helt annan debatt som inte skulle vara lika mycket för frihandel som vi vill. Det handlar alltså om att hantera debatten klokt. Jag tycker att statsministern gör det. Han är väldigt tydlig med vart vi är på väg men säger också att vi kommer att ta oron på allvar och inte minst att EU:s förhandlingsmandat bygger på det.

Det var en felsägning att det skulle handla om ett avtal mellan EU och Nato. Men jag vill vara tydlig med att det är EU och USA som förhandlar om det här avtalet. Det är ganska viktigt. Avtalet är av strategisk betydelse, men det är också viktigt att säga att avtalet inte är ett försvarspolitiskt samarbete. Då skulle vi öppna upp för en helt ny debatt om TTIP-avtalet, som jag tror att vi ska avstå från.


Anf. 113 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag kommer nog att komma in på Nato i slutet. Jag är glad att det var Mikael Damberg som förde upp Natofrågan i debatten, om än oavsiktligt.

Herr talman! Jag tror att vi, som företrädare för Sverige, ska vara otroligt stolta. Jag och Mikael Damberg är representanter för Socialdemokraterna och Moderaterna, som är de två stora regeringsbildande partierna i var sin ände av makten i Sverige, och förenas ändå i synen på frihandel och handelsförlösande krafter. Precis som Mikael Damberg underströk finns den typen av samverkan också mellan arbetslivets representanter, både från arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Det är en styrka.

Det ska vi vara stolta över. Vi ska berätta det för våra europeiska partivänner. Vi har på båda sidor partivänner som kanske inte inser det förnuftiga i detta. Det är viktigt, inte minst nu när det gäller att förhandla fram ett avtal mellan EU och USA.

Utgångspunkten för min frågeställning till statsministern - han besvarade inte den, men jag är relativt nöjd med att Mikael Damberg tar svaret - är att vi måste använda EU och EU:s mekanismer när vi förhandlar och måste driva just den positionen. Jag har full respekt för att det finns oro, i både vårt land och resten av EU. Men vi måste inse styrkan i och värdet av ett investerings- och frihandelsavtal mellan EU och USA. Då har vi möjligheter att påverka de globala spelreglerna med större kraft och med större tyngd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är i sig säkerhetsskapande att vi får den typen av öppenhet, lagstyrdhet och avtalsfrihet men också avtalsrespekt som präglar såväl de europeiska ekonomierna som USA:s ekonomi. Vi har också allierade i andra delar av världen i form av Japan, Australien och Nya Zeeland. Men vi ska vara helt öppna. Det finns även motkrafter som försöker bygga allianser kring inskränkthet och inte fullt samma typ av lagstyrdhet. Jag pekade på två sådana handelsblock, dels det som Ryssland försöker forma i mindre skala, dels det större som Kina försöker forma.

Avslutningsvis vill jag understryka det som Mikael Damberg sa sist i sitt interpellationssvar, nämligen betydelsen av relationen med USA. Vi brukar understryka den transatlantiska länken. Den består av en ekonomisk komponent men även en militär komponent. Jag ser dem som delvis samverkande.

Jag uppskattar därför att vi alla förhoppningsvis nu arbetar för att få till stånd detta frihandels- och investeringsavtal. Och jag ser hur inte minst den här regeringen försöker involvera USA i att stärka den transatlantiska länken på olika sätt. I dag inleds en av de större övningarna i Östersjöområdet, i form av Baltops. Där samverkar vi med USA och andra Natoländer.

Det är olika exempel och tecken på hur vi stärker och tvinnar ihop länken över Atlanten mellan Europa och USA. Och där skulle frihandelsavtalet bli en viktig del.

Herr talman! Därför tycker jag att det ligger stor klokskap i det som Mikael Damberg säger - och jag delar den synpunkten fullt ut - nämligen: Vad är alternativet, om vi inte får ett avtal på plats? Det är något som skrämmer mig. Jag inbillar mig att det också skrämmer Mikael Damberg ganska mycket.


Anf. 114 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är ett viktigt år för handelspolitiken. Det handlar inte bara om TTIP-avtalet eller det framförhandlade CETA-avtalet mellan EU och Kanada, som egentligen är klart men som ska gå in i en ny fas. Det handlar också om WTO, som har sin stora konferens i Nairobi i december. Den avgör lite grann det multilaterala handelssystemets framtid. Om WTO skulle misslyckas står världshandelssystemet inför en ganska allvarlig situation.

Jag menar att alla de regionala, stora frihandelsavtalen kan sätta press på det globala handelssystemet, så att det rör sig framåt och så att WTO får en viktig roll framöver. För ett litet land som Sverige är de globala spelreglerna enormt viktiga i handelspolitiken.

Jag vill avsluta med att säga att det inte bara handlar om egenintresse. Jag brukar säga det eftersom vi ibland talar om Sverige som en handelsnation, om att 45-50 procent av vår bnp är beroende av export. Men det handlar inte bara om export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finanskrisen har världens fattigaste länder drabbats hårt av protektionism från världens rikaste länder. Olika typer av handelshinder har införts, vilket har hållit tillbaka de fattiga ländernas exportutveckling med 30 procent. 900 miljoner människor som bor i världens fattigaste länder blir därmed utestängda från världshandeln. Det är alltså ett globalt perspektiv som inte bara handlar om Europa och USA utan om världens handelssystem som blir viktigt framöver. Vi är djupt engagerade i det.

I fråga om relationen med USA är jag ganska stolt över det arbete som vi har gjort sedan vi kom i regeringsställning. Vi har jobbat med preclearance på Arlanda. Det är ett obegripligt ord, men det handlar om att gräns- och tullkontrollen görs här i stället, för att man ska slippa de långa köerna när man kommer in i USA.

Nu har Sverige blivit utvalt som ett av nio länder som USA vill gå vidare med för att jobba med detta. Det är klart att det underlättar handel och förbindelser med USA och för besöksnäringen, om vi får det avtalet på plats. Vi har jobbat hårt med det. Därför hoppas jag att det kan underlätta, inte minst de mellanmänskliga och affärsmässiga kontakterna mellan USA och Sverige.


Anf. 115 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag tror att en handelsminister, såväl i denna som i den föregående alliansregeringen, rätt hanterat bidrar till att skapa säkerhet. Jag tror att handel, på det sätt som Mikael Damberg redogjorde för nu, visar betydelsen av det. Det rör sig om fattigdomsbekämpning genom att man öppnar upp marknaden och gör det möjligt för länder i utvecklingsfaser att ha Europa och USA som sina marknader. De kan därmed få intäkter för att kunna bygga upp sina egna välfärdssamhällen.

Det handlar också om säkerhet när man knyts ihop på det sättet. Den som man gör affärer med har man svårare att vara elak och dum mot.

Det är också talande, och ett mycket gott argument som lyfts fram, att man nu inför den amerikanska passkontrollen redan på den svenska sidan för att underlätta för utbyte och handel mellan Sverige och USA och att Sverige är ett av nio länder. Det pikanta är att detta kom ungefär samtidigt som Ryssland meddelade att åtta svenskar var portförbjudna i Ryssland. Det säger något om utvecklingstendenserna. Vi har ett USA som vill öppna upp sig och samverka. Och vi har en granne i öster som vill stänga ned och förhindra och som dessutom uppträder ganska bullrande och allvarligt i vårt Östersjöområde. Det är de två utvecklingstendenserna vi kan se.

Det är i ljuset av precis detta vi ska se frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA. Därför är det ett gott exempel. Det är just de två områdena som vi kan knyta samman och därigenom vara med och sätta den typen av globala regelverk, som inte bara är i våra egna intressen. Det är i de samverkande och samarbetande ländernas intressen.

Jag tror att länder i en utvecklingsfas har större nytta av antikorruptionsarbete, öppenhet och lagstyrdhet som EU och USA kan medverka till på handelns område än den typen av regelverk som skulle kunna dikteras av ett ryskt eller kinesiskt handelsblock.


Anf. 116 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan konstatera att vi är väldigt överens, jag och Hans Wallmark. Det ryska agerandet och den olagliga annekteringen av Krim skapar en utmanande säkerhetsordning i Europa. Det är otroligt viktigt med kraftfull enighet i Europa men också transatlantisk enighet om stödet för Ukraina och gentemot Ryssland.

Det är också viktigt att framhålla vårt eget, nationella arbete på detta område. Jag vill tacka Hans Wallmark för hans arbete med den överenskommelse som gjordes på försvarsområdet, med brett parlamentariskt stöd mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det är en inriktningsproposition för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Jag tror att det är viktigt att ta ansvar i det här säkerhetspolitiska läget och att visa det genom parlamentarisk samverkan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:539 TTIP:s betydelse för säkerhetspolitiken

av Hans Wallmark (M)

till Statsminister Stefan Löfven (S)

 

För en tid sedan befann sig statsminister Stefan Löfven i USA. Bland de frågor som togs upp fanns även det viktiga handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA – TTIP – som det förhandlats om under ett par år. 

De positiva ekonomiska konsekvenserna av TTIP ska inte underskattas. Det handlar om förbättrade förutsättningar för såväl tillväxt som fler jobb. Det gynnar länder och folk på båda sidor av Atlanten. 

Det finns även en säkerhetspolitisk och därmed också en försvarspolitisk dimension i ett omfattande avtal mellan EU och USA. Med ett sådant avtal skulle demokratier, fria stater och marknadsekonomier knytas ännu närmare varandra. Det är en viktig markering i en orolig tid. 

Av den anledningen finns det goda skäl att arbeta för ett framgångsrikt avslut med de förda förhandlingarna. 

Enligt Dagens industri onsdagen den 1 april uppges statsminister Stefan Löfven ha sagt om förutsättningarna att nå en överenskommelse: ”Det får inte ske till vilket pris som helst.”

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsminister Stefan Löfven om han inte ser en säkerhetspolitisk och därmed också en försvarspolitisk dimension i ett framgångsrikt framförhandlat handels- och investeringsavtal mellan EU och USA.