Transfettförbud som sparar liv

Interpellationsdebatt 11 juni 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 146 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om när regeringen avser att presentera det förslag på förbud mot transfett som riksdagen har beställt. Regeringen gav 2011 Livsmedelsverket i uppdrag att bland annat lämna ett förslag till regler för att begränsa användningen av industriellt framställda transfettsyror. Livsmedelsverkets slutsats var att avvakta med nationell lagstiftning och invänta Europeiska kommissionens rapport, som har aviserats till december 2014. Livsmedelsverkets förslag har remitterats, och de flesta remissinstanserna delar Livsmedelsverkets bedömningar. Regeringens bedömning är därför att Europeiska kommissionens rapport bör avvaktas innan några eventuella lagstiftningsåtgärder vidtas. Det är angeläget att eftersträva harmoniserade EU-regler. Skulle en nationell lagstiftning införas före en eventuell EU-reglering skulle detta medföra merarbete och merkostnader för både myndigheter och företag eftersom lagstiftningen skulle behöva anpassas till nära i tid kommande gemenskapsregler. Det skulle också skapa en förvirring hos konsumenter och bland landets företagare om vad som egentligen gäller. Det är glädjande att dödligheten i hjärtsjukdomar sjunker i Danmark. Det gäller också i Sverige. Vi har således inte någon ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige. Vad som är skälet till att dödligheten i hjärtsjukdomar har minskat något mer i Danmark än i Sverige är inte helt klarlagt. Det går än så länge inte att dra några säkra slutsatser kring verkningsgraden av förbudet mot transfetter i Danmark. Frågan om hur viktigt det är med bra matvanor är mycket angelägen. Riskerna med transfettsyror bör därför bevakas. Likaså bör arbetet med att minska intaget fortsätta. Här har Livsmedelsverket sedan flera år tillbaka fört kontinuerliga dialoger med livsmedelsbranschen om att ta bort transfetter i livsmedel. Genom dessa dialoger har andelen industriellt framtagna transfettsyror i livsmedel minskat. Den svenska livsmedelsbranschen har genom egna åtgärder ersatt industriellt härdade fetter med andra fettråvaror. Livsmedelsverket har vid återkommande tillfällen analyserat förekomsten av transfettsyror i livsmedel på den svenska marknaden och funnit att halterna under årens lopp har sjunkit successivt. I dag innehåller maten endast små mängder av dessa fetter. Den största delen kommer från mejeriprodukter, där de ingår som en naturlig del. Intaget av transfettsyror i Sverige är i nivå med och i vissa fall lägre än vad som konsumeras i Danmark. Nivån är under den nivå som WHO rekommenderar: 2,5-3 gram per dag för en vuxen person. En fortsatt frivillig minskad användning av delvis härdade fetter i olika produkter är dock önskvärd. Regeringen anser att Livsmedelsverkets arbete med att tillhandahålla relevant information och kunskap hittills har haft en bra effekt inte enbart på produkterna utan också på folkhälsan.

Anf. 147 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Industriellt framställda transfetter är något som jag tror att vi ett antal år framåt i tiden bara kommer att skaka på huvudet åt och undra: Vad höll vi på med egentligen? Det finns faktiskt ingen som helst funktion för de här industriellt framställda transfetterna. De behöver över huvud taget inte finnas där, och vi vet att de ökar hjärt- och kärlsjukdomarna. Detta har Sveriges riksdag uppmärksammat och gett ett tillkännagivande till den svenska regeringen. Vi tycker att vi ska plocka bort transfetterna. Vi tycker att vi ska förbjuda transfetter i Sverige. Regeringen har valt att bortse från det. Det blir kanske lite lättare att förstå om man plockar in svaret som lämnades i den tidigare interpellationsdebatten som jag hade med ministern, där ministern sade att han inte tycker att vi ska bestämma över människors vardag. Då kan man ju förstå att man inte är speciellt benägen att införa ett förbud mot transfetter. Jag tycker att vi ska ha ett förbud mot transfetter. Jag tycker att man kan dra slutsatser utifrån vad som har hänt i Danmark, där man gick före och införde förbud mot transfetter. Det är inte bara jag som tycker det, utan det finns forskning från Danmark som visar att de dödsfall som är kopplade till transfetter har sjunkit i Danmark. De har inte sjunkit i samma takt i Sverige. Jag tycker att man ska den respekten för människors hälsa. Det är ett ansvar som vi har att bestämma omkring. Jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att människor ska kunna leva så hälsosamt som möjligt. Med den regeringen som sitter nu, med Eskil Erlandsson i spetsen, går det inte att göra något annat, utifrån de debatter som vi har här nu och utifrån andra beslut som är tagna, än att säga att det uppenbarligen finns ett mönster av ointresse från den här regeringen gällande livsmedel och kopplingen till människors hälsa. Nu debatterar vi transfetter, där regeringen uppenbarligen inte gör det riksdagen har bett om, förbjuder transfetter. I går kom Riksrevisionen med en rapport med skarp kritik mot regeringen och Livsmedelsverket när det gällde livsmedelskontrollen. I söndags var det ett program från en granskande journalist i programmet Kaliber , som pekade på att den här regeringen har sänkt ambitionerna när det gäller att plocka bort bekämpningsmedel i vår svenska mat. Vi hade tidigare en debatt om ekologiskt, där vi kunde konstatera att det inte finns några nya eller ökade ambitioner eller några nya initiativ för att öka det ekologiska i Sverige utan snarare tvärtom. Vi har också en regering som har tagit bort till exempel skatten på handelsgödsel, som vi vet inte bara bidrar till mer övergödning utan också bidrar till att vi får mer kadmium i maten, och kadmium bidrar till benskörhet och även bröstcancer. Vi har alltså transfetter som ger hjärt- och kärlsjukdomar och kadmium som ger bröstcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi har bristande engagemang för det ekologiska. Vi har Riksrevisionen som starkt kritiserar regeringen för livsmedelskontrollen. I detta härad är det lättare att förstå att regeringen faktiskt inte gör det som riksdagen har beslutat om, nämligen att förbjuda transfetter. Men det är verkligen inte lättare att acceptera. Därför undrar jag: När tänker ministern göra det som riksdagen har beställt?

Anf. 148 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Man brukar säga att några av de allra viktigaste uppgifterna när det gäller hälso- och sjukvård är att förebygga och bekämpa hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Det är våra två största dödsorsaker, framför allt hjärt-kärlsjukdomar. När man nu i studie efter studie kan se det tydliga sambandet mellan transfett och hjärt-kärlsjukdomar och även cancer - framför allt har man kunna påvisa samband med prostatacancer som är en mycket vanlig cancerform hos män - borde det vara en självklarhet att man bekämpar roten till det onda, det vill säga transfett. Transfett är ett helt onödigt fett. Det finns inte naturligt. Visst finns det naturligt transfett i mejeriprodukter. Men där har man inte kunnat se några negativa hälsoeffekter. Det som vi talar om är det industriellt framställda transfettet som är billigt för industrin. Den enda anledningen till att detta fett används är att det är billigt för industrin. Det har visat sig att detta fett är farligt. Det är farligare än mättat fett. Ofta förs det en diskussion om att om man inte äter mättat fett är det ingen fara på taket. Men mättat fett är inte farligt i rimliga mängder. Men transfett är farligt även i små mängder, och såklart ännu farligare i större mängder. Det är helt onödigt. Detta fett borde över huvud taget inte finnas eftersom det finns naturliga fetter som är mycket bättre. Därför är det obegripligt för mig att man inte har gjort någonting åt detta utan att man talar om att på frivillig väg bekämpa det. Det som man kan göra på frivillig väg är bra. Men vi kan se att detta fortfarande finns i alldeles för stor mängd. En dansk studie visar att Malmö, som jag kommer från, befinner sig i toppen i hela Europa när det gäller transfett. Det beror på att vi har många affärer med billiga och importerade varor. I dessa varor kan halten av transfett vara så hög som 30 procent. Då ska det jämföras med att när man har infört gränsvärden för transfett, som man tidigare hade i till exempel Danmark, har gränsen satts vid 1 eller 2 procent. Tänk då på att det finns produkter som innehåller 30 procent. Äter man då många produkter som innehåller 30 procent transfett blir det en chock för kroppen. Detta riskerar också att bli en klassfråga eftersom de som inte har så mycket pengar går till framför allt butiker med billiga varor, och där är risken störst att man hittar massor med billiga importvaror med mycket hög halt av transfett. Det som är så konstigt är att det inte ens finns krav på en innehållsförteckning där halten industriellt transfett i produkten framgår. Vi har inte några gränsvärden och alltså ingen övre gräns. Och vi har framför allt inte ett förbud mot transfett. Egentligen vore det mest logiska att man helt enkelt förbjuder det, precis som Danmark har gjort. Danmark är inte det enda land som har förbjudit detta. I USA har både New York och Kalifornien förbjudit det. Där har man haft stora problem med övervikt, vilket i sin tur ökat risken för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Man har kunnat se samma utveckling i Danmark och även i Sverige. Därför har detta förbud införts. Vi har ett riksdagsbeslut som nu har ett par år på nacken. Enligt detta ska vi förbjuda industriellt framställt transfett. Om man inte kan se logiken i de argument som förs fram när det gäller hälsoeffekterna och att detta är helt onödigt och bara handlar om att det är billigt för industrin borde man åtminstone lyssna på riksdagen - det är ändå Sveriges högsta beslutande organ - och helt enkelt förbjuda industriellt framställt transfett.

Anf. 149 Gunvor G Ericson (MP)

Herr talman! Frågan om transfetter har jag debatterat många gånger i denna kammare. Till slut fattade riksdagen ett beslut om att vi skulle göra som Danmark. Ministern och jag har också debatterat den här frågan tidigare. Ministern hänvisade då, precis som i sitt svar i dag, till att vi skulle vänta på att EU kommer med förslag. Men det som EU ska komma med i december i år är en rapport. Det innebär inte att det är ett färdigt lagförslag. Nu ryktas det att EU inte kommer att gå på linjen med ett krav, i enlighet med den danska regleringen, på ett förbud utan i stället gå på linjen att det räcker med att märka produkten. Beuc, The European Consumer Organisation, har i år tagit fram en rapport som heter The Consumer Case for EU Legal Restrictions on the Use of Artificial Trans-fats in Food . Det är ett position paper . I detta dokument, som är daterat den 20 februari 2014, framgår till exempel att man i Tyskland nyligen har funnit att 30 procent av ungdomarna mellan 14 och 34 år när det gäller intag av energi konsumerar produkter med halter av transfetter som ligger långt över rekommenderade gränsvärden. Det är på liknande sätt i Kanada. Detta är en studie som visar att vissa grupper inte är som genomsnittet, vilket Livsmedelsverket utgår från. Vi har ingen anledning att tro att det inte finns en liknande situation i Sverige eftersom medelkonsumtionen inte existerar. När vi vet att detta ämne inte behövs, ska vi då fortsätta att låtsas som att det inte finns grupper i Sverige som får i sig transfetter på en alldeles för hög nivå? Efter att jag återigen har hört ministern säga att vi behöver vänta på EU har jag en fundering. Om EU inte kommer med krav enligt lag, kommer ministern då på något sätt att se till att verkställa det beslut som riksdagen har tagit?

Anf. 150 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Regeringen gav alltså expertmyndigheten Livsmedelsverket i uppdrag att titta på förslag för att begränsa användningen av industriellt framställda transfettsyror. Verket har redovisat det i en rapport. I denna rapport rekommenderar verket, som är vår expertmyndighet, att man inte ska gå in med lagstiftning utan invänta den rapport som EU-kommissionen har för avsikt att presentera i december månad innevarande år. Jag vill till kammaren säga att denna rapport kan komma att åtföljas av lagstiftningsförslag. Om Sverige ändå skulle välja att gå fram med egen nationell lagstiftning, innan EU-kommissionens rapport kommer, skulle det riskera att leda till att lagstiftningen skulle behöva omarbetas efter att EU-kommissionen har kommit med sitt förslag. Det skulle innebära påtagliga problem både för oss konsumenter och inte minst för företagen som producerar produkter till oss. Det som också är väsentligt - då riktar jag mig speciellt till Hillevi Larsson - är att vi genom nationell lagstiftning inte kommer åt all den mat som importeras. Vi kommer inte åt den maten med en nationell lagstiftning. Det finns nämligen en del i EU-systemet - som vi är en del av - som vi kallar för en ömsesidighetsklausul, det vill säga att vi måste erkänna varandras produkter. Eftersom det inte finns något gemenskapsdirektiv eller någon lagstiftning på detta område kommer vi inte åt det som kommer in över exempelvis bron i Malmö. Vad har riksdagen då egentligen fått del av och faktiskt tagit ställning till i detta sammanhang? Jo, detta har vi redovisat i budgetpropositionen 2014. Jag har inte noterat att riksdagen har haft någon invändning mot det förfarande regeringen har redovisat i budgetpropositionen 2014. Med det vill jag ha sagt att det för närvarande inte finns något tillkännagivande som ligger hos regeringen. Vi har nämligen sagt vad våra åtgärder är, och riksdagen har - utifrån vad som har kommit mig till del - inte haft någon invändning mot vad regeringen har anmält till riksdagen.

Anf. 151 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Som jag sade i mitt tidigare inlägg är det alldeles uppenbart att det finns ett mönster av ointresse från den här regeringen när det gäller livsmedel och människors hälsa. Över huvud taget verkar det vara så att det är extremt svårt att orka, vilja och ha ambitionen att bestämma över människors vardag när det gäller någonting som är positivt för människors hälsa och miljö. Det har man väldigt svårt för i den här regeringen, men man har väldigt lätt för att bestämma över människors vardag när det gäller sådant som är dåligt för miljön och människors hälsa. Det är lätt för regeringen att säga nej till ett förbud om transfetter och hänvisa till att regeringen har hanterat riksdagens tillkännagivande om att det ska införas ett förbud mot transfetter i sin proposition - där man i princip sade: Vi struntar i vad riksdagen har sagt om transfettförbud. Det är väl självklart att tillkännagivandet från Sveriges riksdag om ett förbud mot transfetter ligger kvar till dess att regeringen har genomfört det riksdagen har beslutat. Det finns även ett mönster av ointresse och en ovilja från den här regeringen när det gäller att faktiskt vilja driva på för en bättre hälsa och en hälsa miljö, inte bara i Sverige utan också i EU. Vi kan dra paralleller till den diskussion vi har haft här i riksdagen när det gäller det hormonstörande ämnet bisfenol A. Det finns förslag från en del av partierna i Sveriges riksdag om att Sverige ska förbjuda bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Det har regeringen avfärdat. Man har sagt att det inte är möjligt, att man inte kan gå den vägen och så vidare. Det är ungefär samma argumentation som ministern nu använder för att avfärda idén om att gå före med ett nationellt förbud av transfetter - för vi är en del av EU, och då gäller det här inte hela EU:s gemenskap. Nej, men det kan ju faktiskt vara så att Sverige väljer ut några områden där man går före. Det kan vara förbud mot transfetter, och det kan vara förbud mot bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Då driver man på EU-gemenskapens lagstiftning och krokar arm med de länder som är progressiva och som vill skapa en bättre hälsa och en bättre miljö, inte bara för den egna befolkningen utan för hela EU:s befolkning. Om man krokar arm med de länderna kan man ju driva på så att vi får ett förbud mot transfetter inte bara i Sverige utan i hela EU. Det är dock, som sagt, enkelt för regeringen att sitta och bestämma över människors vardag när det gäller något som är dåligt för deras hälsa och för miljön. Det kan till exempel handla om att släppa ut mer handelsgödsel, att se till att vi inte längre har höga ambitioner när det gäller att plocka bort bekämpningsmedel ur den svenska maten eller att inte förbjuda transfetter. När det gäller det som är bra för människors hälsa och miljö ska vi dock inte bestämma över människors vardag. Det där är för mig fullkomligt främmande. Jag bygger mitt engagemang på att jag ska göra vad jag kan för att bidra till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt mer hållbar utveckling, med människors hälsa och miljö i centrum och för jobb och välfärd i hela vårt land - och gärna också i EU. Om du nu alltså avfärdar tillkännagivandet, Eskil Erlandsson, är du beredd att ta några nya initiativ själv?

Anf. 152 Hillevi Larsson (S)

Herr talman! Jag tycker att det är ett konstigt argument att vi om vi inte kan göra något åt allt industriellt transfett som finns i Sverige inte ska göra någonting alls. Det är väl en dubbel anledning att agera och se till att åtminstone förbjuda transfetter i de produkter som kommer från Sverige. Vad det handlar om är nämligen att vi har en grupp människor i det här landet som riskerar att exponeras för väldigt höga nivåer av transfett. Det handlar såklart om var man handlar - om man handlar i många billighetsaffärer - men också om vad man äter. Det finns till exempel ofta mer transfett i mikropopcorn, frityrolja i gatukök, kaffebröd och kex. Det är naturligtvis inte överallt och alltid; man ska inte dra allt över en kam. Man kan dock se att människor som äter en speciell sorts mat som ofta innehåller en hög andel transfett är i riskzonen. De som utsätts för det kommer nämligen långt över gränsvärdena. Vill vi se till att importmaten har lägre andel transfett är det väl dessutom bra att vi föregår med gott exempel och säger att vi förbjuder det i Sverige. Då har vi en starkare förhandlingsposition på EU-nivå för att se till att det blir ett förbud även där. Självklart vore märkning bra, men det bäste vore ett förbud. Jag var tidigare inne på hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det man också har kunnat se är att det finns risk för kortare graviditet. Man kan se att graviditetens längd minskar om det finns mycket transfett i barnets blod, vilket det gör om mamman äter mycket transfett. Det innebär ju en risk för barnet. Det här är ett tydligt samband. Man kan också se skador över huvud taget, och man kan se minskad fertilitet hos kvinnor. Det är alltså en jätteviktig folkhälsofråga. Därför tycker jag att vi faktiskt ska förbjuda det och sedan gå vidare på EU-nivå och jobba för ett förbud även där.

Anf. 153 Gunvor G Ericson (MP)

Herr talman! Vi hörde tidigare ministern redogöra för EU-systemet och att det handlar om öppenhet och rörlighet för varor. Det stämmer, men i EU-systemet finns det också regler om hälsa. Det finns artiklar som redovisar att man om en vara kan påverka hälsan ska kunna gå före och testa om man skulle kunna förbjuda den. Det skulle vara intressant att veta hur Eskil Erlandsson som minister och ansvarig för jordbruksfrågor har resonerat med folkhälsominister Göran Hägglund i frågan. Är det så att Sverige nu driver på för ett förbud för transfett inom EU? Faktum är nämligen att Sverige ska svara om ett par veckor. Vi har fått ett dokument där det står att svar ska vara inne den 24 juni 2014. Dokumentet är daterat den 12 maj från Europeiska kommissionen. Kommissionen skickar alltså ut frågeformulär om hur de olika staterna ser på frågan om förbud mot transfetter, inför den rapport som ska lämnas i december. Vad kommer Sverige att svara? Vill man att det ska vara ett förbud eller inte? Vad är högst prioriterat - handlar det om människors hälsa och miljö, eller handlar det om några andra intressen som ska värnas?

Anf. 154 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Självklart tar vi i regeringen intryck av den forskning som finns på olika områden. För att komma till saken i det vi diskuterar är det därför vi har gett våra expertmyndigheter uppgifter, till exempel att ta tag i frågan genom att prata med branschen så att vi kommer så långt vi bara kan också på det här området. Detta har vår expertmyndighet gjort - och gjort med framgång, säger jag - trots att vi alltså inte har någon lagstiftning på området. Därtill skulle jag vilja säga att det bästa sättet för oss alla att få resultat i folkhälsoarbetet är att nå ut med kunskap om sunda och hälsosamma matvanor till alla i vårt land. Det handlar om kunskap om att välja mer frukt och grönt, mindre salt och socker, nyttiga fetter och mer fullkornsprodukter, till exempel. Detta folkhälsoarbete, som bedrivs och har bedrivits under många år, har på det stora hela - det tycker jag att vi alla kan erkänna - varit framgångsrikt. Konsumenten har i dag dessutom en möjlighet att välja nyckelhålsmärkta produkter för att för egen del ta ansvar för vad man stoppar i magen. Nyckelhålet är, som vi känner till, en svensk uppfinning, kan man säga, som har gått på export till flera andra länder. Den firar för övrigt 25-årsjubileum i år. Regeringen har i år initierat en satsning inom ramen för Forum för hälsofrämjande, där branschen och myndigheterna ska arbeta med att ytterligare främja det folkhälsoarbete som vi har bedrivit i vårt land under många år och göra det genom att främja användandet av nyckelhålsmärkta produkter. Vi har alltså gjort mycket på det här området. Mer kommer vi säkert att göra. Låt oss nu avvakta den rapport och de eventuella lagstiftningsförslag som kommer i december. Då kommer självklart regeringen att ta ställning till både rapporten och de eventuella förslag som kommer från EU-systemet. Till detta skulle jag vilja lägga att vi alltså i internationell jämförelse har nått stor framgång med den frivillighet som vi har haft på det här området. Skälet till att vi har valt att agera på det här sättet är att det är ett komplext samband mellan fetter och olika typer av sjukdomar. Det är inte lätt att reda ut de här sambanden. Vår expertmyndighet har alltså sagt att det bästa vi kan göra är att just avvakta den europeiska rapporten. Den forskning som finns på det här området är nämligen motstridig, och man kan i dagsläget inte med säkerhet säga om alla de samband som påstås verkligen finns.

Anf. 155 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! När vi debatterar ekologiskt är jag, till skillnad från ministern, fullkomligt övertygad om dess miljömässiga och hälsomässiga fördelar. Jag företräder också ett parti som är berett att sätta upp mål och agera med att fylla politiken med aktiva åtgärder som gör att vi når de målen. Detsamma gäller industriellt framställda transfetter: Till skillnad från regeringen är jag övertygad om att de inte fyller någon som helst funktion och att de ger hjärt- och kärlsjukdomar. Om detta råder inget tvivel. Jag företräder ett parti som är berett att förbjuda transfetter, för det är bra för människors hälsa. Hur länge tänker ministern försvara industriellt framställda transfetter? Hur lång tid kommer det att gå innan också den här ministern och den här regeringen kan tycka att det är viktigare att sätta människors hälsa och miljö framför andra intressen? Det finns uppenbara samband mellan att sätta upp mål och att välja partier och en regering som är beredd att fylla målen med aktiva åtgärder, så att vi styr i rätt riktning. Vi har talat om Sverige och Danmark. Jag tar Danmark som ett gott exempel, för där har man nämligen följt det svenska exemplet med att sätta mål för ekologisk produktion och ekologisk konsumtion, för man såg att det fungerade, precis som det fungerade i Sverige fram till 2010, när vi hade mål. Då styrde politiken rätt, och landsbygdsprogrammet fylldes med satsningar på ekologisk produktion, något som den här regeringen nu administrerar med armen i fickan. Detsamma gäller frågan om industriellt framställda transfetter. Ett förbud gör också skillnad.

Anf. 156 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Herr talman! Låt mig inleda med att tacka för denna debatt i en angelägen fråga. Till det vill jag lägga att vi har för vana, inte minst i den här kammaren - jag har varit här i många år - att följa vad våra expertmyndigheter säger. I det här fallet har vår expertmyndighet rekommenderat oss att invänta vad Europeiska kommissionens rapport säger. Den är aviserad till december månad. Till detta ska läggas att transfetter dessutom finns naturligt. Det finns naturligt i till exempel mejeriprodukter. Det är därför jag i den här debatten också lägger vikt vid det folkhälsoarbete som vi understöder och har arbetat aktivt med under många år i vårt land och som jag hoppas att vi kan fortsätta bedriva för att fortsätta utveckla den goda folkhälsan hos oss alla i vårt land.

Interpellation 2013/14:540 Transfettförbud som sparar liv

av Matilda Ernkrans (S)

till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

 

Riksdagen har ju i mars 2011 tillkännagett för regeringen att Sverige bör ha ett förbud mot transfetter (bet. 2010/11:MJU14, rskr. 2010/11:193). Redan sommaren 2012 redovisade Livsmedelsverket ett förslag på lagstiftning. Men regeringen har sedan dess förhalat frågan, och ännu finns inget förslag på bordet.

Danmark har haft ett förbud mot transfett sedan 2003 och är nu det land som har lägst dödlighet i hjärtsjukdomar i Europa.

Skillnaden mellan Danmark och Sverige är stor. Mellan 2000 och 2009 minskade dödligheten i Danmark med 8 procent medan den bara minskade med 4,5 procent i Sverige.

Frågan är om Sverige är så mycket sämre än Danmark på att minska rökning och på att ge råd om ökad motion och hälsosammare konsumtion. Eller är skillnaden att svenskarna får i sig mer transfett?

Forskare i Danmark menar nu att orsaken till skillnaden är det danska förbudet mot transfett.

Man kan undra om regeringens långsamma handläggning av ett förbud har orsakat en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.

Jag vill fråga landsbygdsministern när regeringen avser att presentera det förslag på förbud mot transfett som riksdagen har beställt.