Tjänstesektorn som Sveriges framtid

Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att utveckla hela privata tjänstesektorn. Tjänstesektorn omfattar i dag i stort sett hela näringslivet. Såväl rena tjänsteproducerande företag som tillverkande företag utvecklar i dag produkter med ett allt större tjänsteinnehåll. Stuprörstänkande och ensidiga branschperspektiv är därför mindre relevant i dagens näringsliv. Regeringens insatser för att det ska bli enkelt, självklart och mer lönsamt att vara företagare har gjort svenskt näringsliv mer internationellt konkurrenskraftigt. Vi har förbättrat företagsklimatet så att företag i alla branscher kan bidra till tillväxt, välfärd och jobb. Det handlar om hundratals insatser som spänner över i princip samtliga politikområden. Tjänsteekonomin är beroende av kompetent arbetskraft. Regeringen har därför gjort det billigare och enklare att anställa genom en generell sänkning av socialavgifterna och nedsättning av arbetsgivaravgifterna för bland annat unga. Regeringen har även gjort det mer lönsamt att jobba genom jobbskatteavdraget. Om det finns reformutrymme framöver är inriktningen att stärka förutsättningarna för fler i arbete med till exempel sänkt restaurangmoms. Regeringen har gjort kraftfulla insatser för att stärka utvecklingen av svensk miljöteknik. Detta börjar nu ge reella resultat i form av affärer och jobb. I den nya plan- och bygglagen har det införts en tidsgräns på tio veckor för kommunernas handläggning av bygglov samt en rätt att begära planbesked från kommunen om antagande eller ändring av detaljplan. Det underlättar etablering och expansion för alla slags tjänsteföretag såväl som tillverkande företag. Lönsamheten och incitamenten för investeringar i företagen har stärkts genom omfattande sänkning av företagsbeskattningen och slopande av förmögenhetsskatten. Skattereduktionen för hushållstjänster har inneburit att det blivit billigare att köpa dessa tjänster. Det har skapat nya jobb i hemservicesektorn och en stor marknad för företagare. På samma sätt växte turistnäringen kraftigt under den förra mandatperioden. Regeringen satsar aktivt på Visit Sweden och gör insatser via sammanhållningspolitiken. I motsats till Börje Vestlund anser jag att regeringens insatser varit kraftfulla för att öppna nya marknader. Regeringen har gjort det möjligt genom ökade möjligheter att driva företag inom stora tjänstemarknader som till exempel vård och omsorg och apoteksområdet genom en ansvarsfull avreglering. Jag vill också påminna om att kvinnors företagande har ökat kraftigt, bland annat genom dessa åtgärder. Det är viktigt att stödja utvecklingen av kvinnors företagande, och regeringen genomför därför ett omfattande program för kvinnors företagande. Ökad innovation är en viktig fråga för att stärka vår konkurrenskraft. Regeringen har därför presenterat en strategi för ökad tjänsteinnovation och håller på att arbeta fram en bredare innovationsstrategi. Strategin ska se över de offentliga strukturerna för innovationsfrämjande för att bättre motsvara behoven. Dessa insatser har gett resultat. Sysselsättningen inom tjänstesektorn har ökat starkt, och Sverige har i dag en tjänsteekonomi då tjänstesektorns bidrag till produktivitetsutvecklingen i dag är större än varusektorns. Vidare har Sverige enligt World Economic Forum gått fram till att efter Schweiz vara den mest produktiva och konkurrenskraftiga ekonomin i världen i deras omfattande rankning. Regeringen kommer under denna mandatperiod att gå vidare och bland annat se över företagsbeskattningen och arbeta fram en innovationsstrategi för att kunna fortsätta att föra en politik som främjar hela ekonomins utveckling.

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Välkommen till kammaren, Maud Olofsson, ska jag kanske också säga. Allt jag har i mina tre interpellationer i dag handlar om vad jag sade ungefär när vi hade vår budgetdebatt. Men som vanligt brukar inte statsrådet vara närvarande när vi har ärendedebatter. Då får man ta hit statsrådet i något annat sammanhang. Nu blev det interpellationsdebatter. Det blev lite sent. Vi borde ha haft den här debatten tidigare. Jag är naturligtvis inte nöjd med svaret. När jag var 14 år hade jag mitt första sommarjobb. Jag städade trappor. Jag fick lära mig att städa trappor av en dam som jag upplevde som väldigt gammal och respektingivande. Jag skulle väl tippa på att hon var ungefär i samma ålder som Maud Olofsson och jag är i dag, men när jag var 14 år tyckte jag att det var väldigt gammalt. Nåväl! Hon lärde mig en viktig sak: När man städar måste man städa i hörnen och torka av listerna. Hon hade en kollega som hon kallade "slabbedaskstäderskan". Den städerskan gjorde nämligen inte detta, enligt min läromästare i trappstädning. Jag måste säga att Maud Olofssons redovisning över hur man vill ha en sammanhållen tjänstesektor blir lite grann som slabbedask. Det är lite duttande här och lite duttande där. Det är ingenting som håller ihop. Det är klart att man skulle kunna säga att det är bra att man har ett RUT-avdrag för hemtjänstsektorn. Så kan man naturligtvis se på det. Men vad gör det för skillnad för till exempel kemtvättarna, som inte alls kan utnyttja de möjligheterna? Man säger att man vill sänka restaurangmomsen. Men var det detta som var det viktiga för restaurangbranschen? Vad gäller hela den företagsbaserade tjänstesektorn har man inte ett enda konkret förslag på hur man ska göra detta. Jag håller med statsrådet om att de tjänsteproducerande företagen och de varuproducerande företagen i många fall hänger ihop. Men att påstå att det blir ett stuprörstänkande för att man vill se tjänstesektorn som en viktig del av näringslivet och den varuproducerande sektorn som en viktig del av näringslivet tror jag är att gå för långt. Jag tror inte att tjänsteföretagen och deras organisationer skulle hålla med om den beskrivningen. Tvärtom! Vi har ägnat oss åt någon form av industripolitik under årtionden i Sverige. Det har gynnat Sverige väl i många sammanhang. Visst har man gjort djupdykningar där med som man kanske har ångrat efteråt. Men i allt väsentligt har en genomtänkt industripolitik gynnat Sverige väl. Jag kan kritisera att man har dragit bort branschprogrammen i industrin. Men ändå finns väl någonting kvar som påminner om detta. Varför ska då inte tjänstesektorn få motsvarande sak? Då tänker jag inte bara på det som Maud Olofsson räknade upp, utan det handlar om forskning och utbildning. Matlandet Sverige brukar jag ta som exempel. Varför har man inte kopplat samman Matlandet Sverige med utbildning och forskning? Det skulle verkligen behövas i det sammanhanget. Min fråga till Maud Olofsson är därför: Varför ska tjänstesektorn hanteras på ett sätt och industrisektorn på ett annat? Det är faktiskt det man gör i detta sammanhang.

Fru talman, fru statsråd och Börje Vestlund! Tjänstesektorn är en viktig sektor där en stor potential finns. Genom att sätta arbetslinjen och kunskapslinjen i första rummet tror jag att Sverige har goda förutsättningar att konkurrera i den globala ekonomin. Skattelättnader för främst låg- och medelinkomsttagare har genomförts på en skala som vi aldrig har upplevt i Sverige. Det innebär att konsumenters köpkraft för tjänster ökar och att förutsättningarna för en person som vill starta eget underlättas då det är lättare att bygga upp det sparkapital som behövs för att starta ett företag. Tjänster är ett sammansatt begrepp. Det är ibland svårt att göra skillnad på vad som är en tjänst och vad som är en produkt. Tar man mobiltelefoni glider det här ihop. Det vi då kan se är att kunskap är den viktigaste komponenten i en tjänst. Börje tog upp det i sitt exempel med trappstädning. Det gäller att städa på rätt ställen. Kunskap är viktigt. Att satsa på en bra skola, kvalificerad forskning på universitet och forskningsanknuten grundutbildning för de studerande är en självklarhet, men för att det ska bli riktigt bra måste det göras ytterligare ansträngningar. Innovationsstrategin är en sådan komponent, liksom att entreprenörskap ska genomsyra utbildning och vardag. Det måste bli fint och allmänt accepterat att förverkliga idéer, att våga gå nya vägar och att lyckas. Det är nu läge att öppna för skattelättnader för enskilda som vill göra investeringar i nystartade och expansiva företag. En sådan reform skulle kunna öppna för att fler idéer skulle kunna förverkligas. Det skulle underlätta för nyföretagande och för företag som växer. Det vi vet är att tjänstesektorn bara är i sin linda. Den kommer att fortsätta växa. Det gäller både kvalificerade och mindre kvalificerade tjänster. Bemanningsföretag kommer att vara en viktig komponent i tjänstesektorn, men även soloföretagare. Många tjänsteföretagare är enmansföretagare eller har ett fåtal anställda. Det är viktigt att vi ser till att människor av egen kraft vågar ta steget att starta eget. Skatter ska inte vara ett hinder i detta, men de ska vara klokt utformade.

Fru talman! Börje Vestlund och jag har ju haft samma debatt ett antal gånger förut, så det är nog inte så avgörande om jag har missat en eller annan budgetdebatt. Jag tycker att det som Börje Vestlund tar upp är viktigt, och det är bra att vi diskuterar det här i kammaren. När jag redovisar vad vi gör på tjänstesidan är det en mängd olika åtgärder jag talar om. Jag är den första att beklaga om Börje Vestlund inte ser hur alla de här delarna bidrar till att öka tjänsteproduktionen i Sverige. Låt oss titta på några av områdena. Det är RUT-tjänster, säger Börje Vestlund. Nej, det är inget som Socialdemokraterna vill ha, för det är så synd om dem som har kemtvättar. Det låter som den obotfärdiges förhinder: Vi kan inte göra det eftersom det inte omfattar alla. RUT-tjänsterna har ju inneburit väldigt många nya jobb. Framför allt har de inneburit att många som har stått utanför arbetsmarknaden tidigare har möjlighet att komma in. Många som tidigare har jobbat svart har äntligen fått en social trygghet. Jag tror att den privata tjänstesektorn, som det här är ett exempel på, kommer att öka eftersom kvinnor och män jobbar heltid och har ett mycket stressat arbetsliv och vardagsliv och inte får livspusslet att gå ihop. Då kommer man att behöva privata tjänster. Det tycker jag är bra. Det skapar jobb och tillväxt, och vi kan också som kvinnor göra karriär på ett bättre sätt genom att få hjälp med hushållsnära tjänster. Ta restaurangmomsen. Det är ytterligare ett exempel. Där säger hotell- och restaurangnäringen själv att den är ett verksamt verktyg för att öka tillväxten. Jag tycker också att man ska skapa rimliga villkor när det gäller om man hämtar mat eller om man äter på restaurang. I dag är det dyrare att sitta och äta på restaurang än att ta takeaway, och det finns ingen rimlighet i detta. En sänkning av restaurangmomsen kommer att ge grupper som unga, invandrare och många som har stått utanför arbetsmarknaden en möjlighet att komma in. Om man dessutom kombinerar Matlandet Sverige, turistsatsningarna och detta med sänkt restaurangmoms tror jag att hela den sektorn kommer att öka i betydande grad i Sverige. Som jag sade i interpellationssvaret kan vi också se hur turistsektorn ökar. Vi har också öppnat upp den offentliga sektorn för att vi ser att det finns ett ökat tjänsteföretagande. Detta är Socialdemokraterna också emot. Inom vård och omsorg har det till exempel startats 2 000 företag de senaste åren. Det är för att det äntligen finns en möjlighet för landets kvinnor som har jobbat i den offentliga sektorn att starta och driva företag. Det är ju fantastiskt när vi ser denna utveckling runt om i Sverige. 200 nya apotek har kommit till. Det är Socialdemokraterna och Börje Vestlund också emot. Det är också många kvinnor som tidigare var anställda av Apoteksbolaget som nu finner sin möjlighet att starta och driva företag. Ytterligare åtgärder som vi har vidtagit är sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta skatter. Tjänstesektorn är arbetskraftsintensiv, och då måste naturligtvis regeringen fundera över hur man sänker kostnaderna för att anställa och ökar möjligheterna att växa. Vi har sänkt skatterna för landets företagare med 50 miljarder kronor under den här mandatperioden. Det är klart att det spelar roll för deras möjlighet att växa som företagare. Alla de saker som jag nu har räknat upp är ni emot! Då är min fråga: Vad är ni för då? Jo, branschprogram! Men det finns inte ett enda branschprogram som hjälper några tjänsteföretag om man inte fyller det med något. Jag skulle gärna vilja höra vad det är som Socialdemokraterna vill göra för att förbättra för tjänstesektorn - inte bara stå och kritisera det som regeringen gör utan komma med egna alternativ. Om ni är emot allt detta, vad är ni då för?

Fru talman! Låt mig först kommentera detta med restaurangmomsen. Omkring 1990, då den stora skatteöverenskommelsen började gälla, började jag jobba som ombudsman i Hotell- och Restaurangfacket. Då fanns det ungefär 60 000 personer sysselsatta inom hotell- och restaurangbranschen. I dag är den senaste siffran jag såg 160 000. Denna utveckling har skett under hela den tid då momsen har varit så hög. Då kan man fråga sig: Är det momsen som är det absolut största problemet för den branschen? Med ganska många års facit i handen måste jag säga att jag inte är helt säker på det. Vad vill då Socialdemokraterna? Låt mig ta ett exempel. Vi har en av Europas mest generösa lagar när det gäller butiksöppethållande. Det är nog ingen som vill avskaffa den. Jag tror att de flesta är överens om att den är väldigt bra. Men då måste man också anpassa både offentliga och privata tjänster till att man har en sådan ordning i Sverige, alltså att människor jobbar sent på kvällarna. Då måste man anpassa till exempel barnomsorgen. Det är en väldigt konkret sak i det här sammanhanget som är en nödvändighet för att man ska kunna gynna just tjänstesektorn. Men det finns flera saker. I min interpellation har jag pekat på en rad saker: Det kan vara till exempel utbildning. Johan J. Nu måste jag titta efter namnet. (TREDJE VICE TALMANNEN: Johan Johansson.) Johan Johansson var uppe och talade om hur viktigt det är med utbildning. Utbildning är jätteviktigt, men den måste fortsätta hela tiden. Jag pekade på ett projekt som jag gillar, nämligen Matlandet Sverige. Varför har man inte kopplat samman till exempel utbildning och forskning med ett så bra projekt? Man skulle kunna utveckla det ytterligare: Var ska de nya mejeristerna komma från? De nya som ska arbeta med den här maten, var ska de komma från? I dag finns det ju inga utbildningar för just dessa grupper. Detta är bara ett exempel. Det kan också gälla skattefrågor, och det gäller också främjandefrågor, alltså hur man ska kunna starta och driva sina företag och få dem att växa inom tjänstesektorn. Det är ju i första hand en småföretagssektor. När nu industrierna kan sysselsätta färre och färre, hur kan man då få tjänsteföretagen att växa och kanske bli stora företag och inte bara medelstora? Det kan också vara mer triviala saker som att till exempel anpassa regelverket på kommunal nivå när det gäller tillståndsgivning med mera. Det är också en viktig fråga. Låt mig ta ett exempel på ett område där regeringen gör sitt bästa för att krångla till det. Man har lagt fram ett helt batteri med olika regler som krånglar till det för den här kommunens basindustri, nämligen finanssektorn. Där lägger man nästan varje vecka fram nya förslag som krånglar till det för den sektorn. Återigen: Detta handlar om hur man ska finansiera så att företagen ska kunna växa, om hur man ska få mer utbildningsinsatser - inte bara i form av förändringar av gymnasieskolan och högskolan utan också för att människor ska kunna tillgodogöra sig utbildning under hela sitt arbetsliv - och kanske framför allt om hur man ska förbättra regelverket både för offentlig och privat verksamhet.

Fru talman, fru statsråd och Börje Vestlund! I går var det Venture Cups Sverigefinal. Jag har haft förmånen under några år att vara med i juryn. Det var i går 1 200 tävlingsbidrag, och huvuddelen av dem är tjänster. Det är en trend som har ökat under de senaste åren. Det kommer vi att se mer av. I denna affärsplanstävling är det inte bara högkvalificerade tjänster utan ett brett spektrum av tjänster man kan se. Börje Vestlund nämner branschprogram och industriprogram. Jag tror att de hör till en svunnen tid. De är inte rätt medicin för framtiden. Det är genom tjänster som vi nu kan utveckla vår traditionella industri. Det är genom dem som industrin får förnyelse. Jag jobbade på Luleå tekniska universitet fram till för några månader sedan och har varit aktiv i ett projekt som heter Process-IT Innovations. Där kan man genom att analysera de behov som finns inom processindustrin koppla ihop det med tjänster, i det här fallet IT-lösningar, och universiteten forskar på det. Universiteten forskar på basindustrins behov. Sedan är det ett IT-företag som gör det till en produkt och tjänst och implementerar det. Det har lett till kvalitetsförbättringar i processindustrin så att den kan behålla sin världsposition. Det är så vi måste jobba mer med tjänster.

Fru talman, Maud Olofsson, Börje Vestlund och Johan Johansson! Vi är kanske de enda kvar här i kammaren förutom presidiet. När man lyssnar på Börje Vestlund och Socialdemokraterna kan man tro att regeringen och Näringsdepartementet gör för lite, satsar för lite och satsar på fel saker. Faktum är att det ibland nästan känns som att jag skulle kunna skriva talet åt er på förhand med vad ni ska säga. Det är kanske inte riktigt trovärdigt. Om man tänker på det Maud Olofsson tidigare sade om att öppna för fler företag inom vård kan jag ta min egen mamma som exempel. Börje Vestlund tog några exempel från sin egen ungdom. Efter sex år hemma med barnen skulle hon börja förvärvsarbeta på 70-talet. Då kom hon naturligtvis in i vården, eftersom offentlig sektor anställde väldigt många kvinnor. Där stannade hon hela sitt arbetsföra liv. Hon hade väldigt dålig lön och egentligen väldigt dåliga arbetsvillkor. Det är det många som känner igen. Hon hade inte några andra arbetsgivare att välja på inom den branschen. Det slutade också med, nu när hon har gått i pension, att hon har en av de sämsta pensionerna. Så har verkligheten sett ut för många kvinnor. Det är därför speciellt glädjande att öppna sektorn för privat företagande. Det är en möjlighet för många kvinnor att kunna starta företag inom den delen av tjänstesektor. Det är viktigt att betona det. Det är också på sin plats att ta upp generella skattesänkningar. Det skapar, precis som vi har talat om tidigare, större köpkraft för varor och tjänster. På det sättet växer även tjänsteföretagen. Det kanske man kan påminna om. Den fördubblade sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar är inte heller så tokig. Framför allt kanske inte för ungdomarna själva eftersom det ger en möjlighet att få ett första jobb men också för till exempel tjänsteföretag att kunna anställa ungdomar. Om man tar bort den fördubblade sänkningen av arbetsgivaravgifterna kommer det att drabba tjänsteföretagen i väldigt hög utsträckning. Sedan kommer jag till frågan om RUT och ROT. När det gäller RUT är jag väldigt emot att Börje Vestlund talar om duttande och huttande. Det är inte alls något duttande och huttande när det är väldigt många människor som har fått vita jobb. Väldigt många människor hade tidigare svarta jobb inom det här området. Jag kan i den här talarstolen säga att jag känner fler än en som har jobbat svart. Bland annat sade en väninna till min mamma häromdagen: Äntligen kan jag som invandrare och kvinna gå till jobbet, ha arbetskamrater och se människor i ögonen och säga att jag har ett jobb och inte att jag städar svart vid sidan av. Det är inte många som talar om den gruppen. Men de är ganska många. Vad skulle hända med dem om subventionerna för RUT-tjänster skulle tas bort? Ni kan tänka er själva vad som skulle hända. Det ena är inte motsatt det andra. Bara för att inte hela tjänstesektorn får subventioner innebär det väl inte att de som har fått det inte ska ha det. Det skulle vara väldigt klädsamt, Börje Vestlund, om du skulle kunna tala om allt det goda som har gjorts i stället för att tala om alla brister. Visst finns det mer saker och ting att göra, men det är också väldigt mycket gjort. Jag kan inte låta bli att kommentera en sak. Dagis på kvällstid var en av de åtgärder som Socialdemokraterna hade på förslag för att öka tillväxten i tjänstesektorn. Jag tror att Börje Vestlund ska prata med sina kompisar lokalpolitikerna i kommunerna. Jag kommer från Skellefteå kommun. Där har detta diskuterats under väldigt många år, och fortfarande är det ett stort problem.

Fru talman! Jag skulle vilja haka på där Helena Lindahl slutade med barnomsorgen på kvällstid. Sanningen är att barnomsorgspeng ger möjlighet till det. Det är den reformen som ökar möjligheterna för föräldrar att styra över hur barnomsorgen ska se ut. Finns det en efterfrågan kommer det också att växa fram företag. Barnomsorgen var den enda frågan. Sedan var det utbildning och forskning i Matlandet som Socialdemokraterna ville ha. Det var också en del av detta. Jag tycker att det är helt rätt. Det pågår en hel del saker. Det är inte så att Matlandet Sverige inte jobbar med utbildning och forskning. Man jobbar med universitet, där bland annat SLU är väldigt aktivt. Företagen som måste växa måste få sänkta kostnader. Tittar vi på vad Socialdemokraterna föreslår ser vi att ni varit emot alla skattesänkningar. Det är 50 miljarder. Om ni säger till företagen att ni ska höja skatterna med 50 miljarder för dem tror jag att ni kommer att få som reaktion: Det är helt omöjligt. En fördel med att ha genomfört dessa skattesänkningar är att det kommer att bli väldigt svårt att ta tillbaka dem. Det tycker jag är en god sak. Jag skulle vilja bredda tjänstediskussionen. Det vi nu talar om är en del av tjänstesektorn. Men vi i regeringen jobbar också med till exempel kulturella och kreativa näringar. Där ser vi många tjänster växa fram. Här finns det många unga och också en tydlig IT-koppling. Om man tar de kulturella och kreativa näringarna och kopplar ihop det med det som Anna-Karin Hatt gör med den digitala agendan har Sverige enorma möjligheter att se en tjänstesektor växa fram. Jag kommer precis från Silicon Valley där jag besökte Google och andra företag. Det finns ett enormt tryck i de sektorerna. Men då måste man bygga ut bredband, fortsätta med det som vi gör i dag och se till att vi har en bra uppkoppling. Vi måste se till att finansieringen finns och att det finns klusterbildningar så att människor gemensamt utvecklar olika delar i detta. Vi har lyft fram den kulturella och kreativa sektorn som en del. Välfärdsutvecklingsrådet är till för att förstärka de reformer vi har gjort i välfärdsfrågorna. Men vi kan göra mycket mer. Här finns det exportmöjligheter för Sverige. Vi är duktiga på barnomsorg, äldreomsorg, sjuk- och hälsovård, och där finns många kvinnor. Det är också en viktig del. När det gäller miljötekniken är det i dag 40 000 anställda och ungefär 6 000 företag. Här satsar regeringen kraftfullt på att i Sverige bygga upp en stark klimat- och energipolitik men också på att jobba med att få fram företag. Symbiocity är i dag ett koncept som vi säljer runt om i världen. Det är ett sätt att koppla ihop svenska miljöteknikföretag och göra dem efterfrågade globalt. Det jag ser när jag träffar kolleger runt om i världen är att Sverige just nu har ett enormt gott rykte i miljösektorn. Jag var i Denver på det centrum för förnybar energi som amerikanska regeringen precis har byggt upp. Vilka vill de samarbeta med? Det är Sverige, därför att vi är så duktiga på klimat- och energipolitik och därför att vi har en framstående forskning och många företag. Här finns det många tjänster. Vi har också satsat på turismen. Under vår tid har turistsektorn ökat markant. Jag skulle vilja lyfta fram Visit Sweden som en fantastisk motor för att marknadsföra Sverige. Men vad vi behöver göra är att bygga fler destinationer. Där gör vi nu gemensamma satsningar tillsammans med näringen för att utveckla fler destinationer att sedan paketera och kunna sälja utomlands. Det finns väldigt mycket att göra, och jag tror att vi måste se både kvalificerade tjänster och mer enkla tjänster i den privata tjänstesektorn. Då kan vi inte säga att det där är fula tjänster och det där är fina tjänster. Vi behöver hela tjänstesektorn, och vi behöver se hela bredden.

Fru talman! Det sista instämmer jag väldigt gärna i. Det är precis det som jag har skrivit i interpellationen. Vi måste se hela tjänstesektorn. Det är det som är så motsägelsefullt i Maud Olofssons politik, där man just duttar lite här och lite där. För hela tjänstesektorn vill man inte göra någonting. Vi tror på en kunskapsbaserad ekonomi som just bygger på att man ska ha en kvalificerad tjänstesektor som kan utvecklas, men också på en värdeburen tillväxt som gör att den icke-kvalificerade tjänstesektorn, den som inte kräver så mycket utbildning och kompetens, ska kunna finnas med så att vi kan utveckla hela tjänstesektorn. Sedan vänder jag mig kraftigt emot att man säger att industrin inte kommer att spela samma roll längre. Det är klart att industrin under lång tid kommer att spela en jättestor roll i Sverige. Däremot kommer det inte att vara lika många sysselsatta inom den. Det kommer inte att vara så att man kommer att lösa sysselsättningsproblemen med industrin. Då måste man förlita sig på tjänstesektorn. Det är på tjänstesektorn vi måste lägga ned lite extra tid. Det som är viktigt här är just att man ser helheten och inte en del av tjänstesektorn här och en del där, och sedan gör man ingenting för helheten. Jag är ganska säker på att bakslagen kommer när man märker att någonting har kommit i kläm. Det är därför jag tror att det är så viktigt att diskutera helheten. Slutligen, fru talman, skulle jag också vilja säga att allt inte hjälps med skattesänkningar. Ändå sade jag faktiskt i mitt anförande tidigare att en del i detta är att diskutera skattesänkningar. Men det hjälper inte med bara skattesänkningar. Fler åtgärder måste till, och jag försökte peka på det med den här interpellationen.

Fru talman! Börje Vestlund säger att man måste se hela tjänstesektorn. Det är precis det jag försöker beskriva. Vi jobbar ju med hela tjänstesektorn. Om inte Börje Vestlund ser alla de delarna kan jag inte göra så hemskt mycket åt det. Jag försöker beskriva att vi jobbar med välfärdsutvecklingsfrågorna och välfärdssektorn. Vi jobbar med de kulturella och kreativa näringarna. Vi jobbar med turistsektorn. Vi jobbar med den privata tjänstesektorn. Vi jobbar med IT-tjänster. Vi jobbar med den digitala agendan. Vi sänker arbetsgivaravgifter. Vi ser till att stimulera framväxten av hela tjänstesektorn. Nästa steg är en innovationsstrategi som vi ska presentera nästa år. Jag tror att det verkligen är det helhetsgrepp som regeringen har tagit som är nödvändigt för att utveckla tjänstesektorn. Om jag lyssnar på vad Socialdemokraterna säger för någonting får jag känslan att är det några som duttar är det i så fall Socialdemokraterna. Det som stimulerar tjänstesektorn är att våga ge sig på höga skatter för att företag ska kunna anställa. Men det är ju ni emot. Det är att öppna upp välfärdssektorn så att det kan växa fram företag. Men det är ju ni emot. Man kan införa RUT-tjänster eller sänka restaurangmomsen. Det är ni emot. Då är frågan: Vad är ni för? Man måste våga se: Här växer det fram en tjänstesektor. Här kan vi göra skillnad och skapa nya jobb. Men då måste man också våga ta de faktiska besluten. Jag hoppas att den nya innovationsstrategi som vi kommer att jobba med kommer att innebära ett stort engagemang för att stärka innovationskraften i Sverige. Precis som min kollega Johan Johansson sade var jag också på Venture Capital i går. Jag tycker att det är otroligt positivt att se alla dessa nya företag som växer fram. Det är unga människor, många med utländsk bakgrund. Det är många som är knutna till universitet och också har haft hjälp av innovationskontoren där. Det här tycker jag är så positivt att se. Jag tror att Sverige har stora förutsättningar att stärka hela tjänstesektorn.