Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 24 april 2001

Interpellation: Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet

Interpellation 2000/01:341 av Ek, Lena (c)

den 28 mars

Interpellation 2000/01:341

av Lena Ek (c) till statsminister Göran Persson om Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet

I dag, den 28 mars 2001, inviger statsministern en ny etanolfabrik i Norrköping. Det är ett välkommet och viktigt steg i omställningen av de svenska transport- och energisystemen. Jag och många andra har också noterat statsministerns personliga engagemang i fråga om växthuseffekten.

Nyligen har detta engagemang bl.a. tagit sig uttryck i ett brev till USA:s president där man begär att USA ska leva upp till sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Det är bra, men borde också innebära att regeringen städar framför egen dörr. För att långsiktigt kunna ställa om transport- och energisystemen räcker det inte med vackra utfästelser och enstaka insatser, utan det krävs långsiktiga och strukturella insatser. Ännu har riksdagen inte sett några sådana, tvärtom har vi t.o.m. sett ageranden från regeringen som leder i motsatt riktning.

Det mest uppenbara felsteget är naturligtvis att regeringen i årets finansplan meddelar att man kommer att börja beskatta biobränslen. Ett sådant steg skulle vara ett dråpslag mot den industri som statsministern själv varit med om att inviga.

Man borde också kunna förvänta sig att svenska myndigheter agerar i den riktning regeringen och statsministern anger. Tyvärr är det inte alltid så. Exportkreditnämnden, EKN, fortsätter ge stöd till svensk export av miljöfarlig teknik, samtidigt som t.ex. Tyskland uppskattar världsmarknaden för förnybar energi till ca 700 miljarder år 2015 och inriktar sig på att bli en stor aktör på denna marknad.

Transportsektorn är i allt avgörande för om Sverige ska kunna nå klimatmålen och dessutom sätta ambitionsnivån än högre i framtiden. Även om det är marknaden som tar fram bilmodeller och nya motorer är den politiska viljan avgörande för att visa vilket samhälle vi vill ha om fem, tio eller femton år. Det räcker inte med lösa funderingar, utan krävs också handfasta insatser och utfästelser om politiskt agerande.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern följande:

1.På vilket sätt arbetar regeringen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet?

2.Är statsministern beredd att verka för ett program för systematisk introduktion av biobränslen som drivmedel i Sverige och EU?

3.Är statsministern beredd att garantera en fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel intill dess att de tagit över som drivmedel i Sverige?

4.Kommer statsministern att verka för ett förändrat uppdrag till EKN så att dess verksamhet mer kommer att inriktas på att stödja export av miljövänlig teknik?