Svenskt utvecklingssamarbete med El Salvador

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 5 maj 2009

Interpellation: Svenskt utvecklingssamarbete med El Salvador

Interpellation 2008/09:436 av Linde, Hans (v)

den 27 mars

Interpellation

2008/09:436 Svenskt utvecklingssamarbete med El Salvador

av Hans Linde (v)

till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

I Sverige har det under decennier funnits ett stort engagemang för El Salvador. Genom vårt utvecklingssamarbete, genom de tusentals människor som engagerat sig i solidaritetsarbete med El Salvador och genom de tusentals salvadoranska flyktingar som fått en fristad i vårt land har starka band byggts upp mellan våra länder. Sedan Sverige på allvar inledde sitt samarbete med El Salavador på slutet av 70-talet har landet i grunden förändrats. Det blodiga inbördeskriget 1980 till 1992, som krävde 75 000 liv, har förbytts till en på flera sätt framgångsrik fredsprocess. 80-talets dödsskvadroner och de brutala förföljelserna av oppositionella har ersatts med stora demokratiska landvinningar. Att El Salvador i grunden förändrats bekräftades den 15 mars i år då vänsterfronten FMLN:s kandidat Mauricio Funes vann presidentvalet och Arenapartiets 20-åriga maktinnehav bröts.

Trots att El Salvador på flera områden haft en positiv utveckling är behoven av hjälp fortfarande omfattande; freden och demokratin i landet kan inte tas för givna. Ojämlikheten är bland de högsta i världen och långt ifrån alla har tillgång till utbildning och hälsovård. Drygt 20 procent av befolkningen är analfabeter och 37 procent lever i fattigdom enligt UNDP. I landets ekonomiska frizoner, så kallade maquilas, arbetar tusentals salvadoraner under svåra förhållanden och med ytterst begränsade möjligheter att organisera sig fackligt. Med en ny regering ökar möjligheterna för att El Salvador ska komma till rätta med dessa utmaningar, men då krävs också hjälp från omvärlden.

När biståndsminister Gunilla Carlsson presenterade den så kallade landfokuseringen för svenskt utvecklingssamarbete var El Salvador ett av de 37 länder till vilka Sverige skulle fasa ut sitt utvecklingssamarbete (Sveriges bilaterala stöd till El Salvador hade då i realiteten redan fasats ut). När utfasningen presenterades skrev biståndsministern att på olika sätt ska Sverige bibehålla och utveckla relationer med länder där utvecklingssamarbetet fasas ut (Dagens Nyheter den 27 augusti 2007). De traditionella formerna för bistånd ska ersättas med aktörssamverkan där svenska företag, myndigheter, universitet och högskolor, fackföreningar, kommuner och landsting, enskilda organisationer och institutioner ska samverka med motsvarande aktörer i låg- och medelinkomstländer. Målet är att stimulera samarbete och stödja en process med självbärande relationer av ömsesidigt intresse som på sikt ska finansieras på annat sätt än med biståndsmedel.

Hur Sveriges relationer ska bibehållas och utvecklas till El Salvador är på flera områden oklart; det finns även flera frågor om hur en framtida aktörssamverkan konkret ska utformas och finansieras. Klart är att El Salvador har ett behov av en fungerande samverkan med Sverige exempelvis inom utveckling av skogs- och jordbruket, modernisering av skattesystemet, reformering av polisen och stärkande av de demokratiska institutionerna samt folkrörelserna.

Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet:

1. Vilka konkreta initiativ avser statsrådet att vidta för att Sverige ska stödja arbetet med att bekämpa fattigdomen samt stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna i El Salvador?

2. Vilka konkreta initiativ avser statsrådet att vidta för att Sverige ska bibehålla och utveckla sin relation till El Salvador?

3. Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att klargöra formerna för en framtida aktörssamverkan mellan myndigheter, högskolor och folkrörelser i El Salvador och Sverige?