Svenska elevers tillgång till digitala lärverktyg och öppna lärresurser

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 31 maj

Interpellation

2012/13:467 Svenska elevers tillgång till digitala lärverktyg och öppna lärresurser

av Cecilia Dalman Eek (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Svenska elever lever i ett av världens mest uppkopplade länder. Men den svenska skolan ger dem mycket olika förutsättningar att nyttja och hantera den digitala världen för sin inlärning. Eleverna kommer att möta krav på digital kompetens i arbetsliv och vardagsliv som är långt ifrån vad de kan tillgodogöra sig i skolan.

Skolverket har visat att skolan inte ger alla elever tillgång till digitala verktyg och kunskap för att använda dem. Skolans alarmerande utveckling med bristande likvärdighet visar sig nu också i uppkomsten av digitala klyftor. Elever i skolor med så kallade 1 till 1-lösningar, där varje elev har en egen dator, får mer undervisning i konstruktiv källkritik och livet på sociala medier. Men framför allt har de möjlighet att arbeta med öppna lärresurser, som låter dem nyttja de digitala verktygen brett inom ramen för upphovsrätten. Ännu använder skolorna datorer på ett sätt som inte tar vara på den digitala teknikens pedagogiska möjligheter genom öppna lärresurser. Digitala verktyg är så mycket mer än att en sökfunktion och en avancerad skrivmaskin. Skolverket visar också att en mycket stor del av lärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper för att använda datorer och internet i undervisningen.

Inom Unesco och OECD arbetar man nu för att tillgängliggöra pedagogiska metoder och material genom att stimulera utvecklingen av öppna lärresurser. Det betyder att utveckla och tillgängliggöra lärresurser som lärare och elever kan använda fritt i arbetet med digitala verktyg. I den så kallade Parisdeklarationen har Unesco framhållit vikten av att medlemsstaterna tar ett nationellt ansvar för att stärka möjligheterna att använda öppna lärresurser i skolan.

OECD har genomfört en undersökning bland sina medlemsländer om hur staterna arbetar med öppna lärresurser riktade till digitala verktyg i undervisningen. De flesta stater anser att det ligger både i statens och i elevernas intresse att utbildningssystemet moderniseras och att det digitala lärandet stärks. I 23 av medlemsländerna är regering och myndigheter på något sätt engagerade i arbetet med öppna lärresurser. De flesta hänvisar till öppna lärresurser i sina utbildningsstrategier, några har särskilda strategier kring detta och andra planerar att ta tag i saken. Sverige är ett av tre länder där regeringen, enligt enkäten, varken gör eller planerar att göra något.

I Sverige ligger fortfarande ansvaret för lärverktyg, läromedel och vidareutbildning helt på huvudmännen och den kommersiella läromedelsmarknaden utan att staten tar ansvar i frågan. Här saknas det nationella engagemang som finns i vår omvärld för att höja kvaliteten i undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Regeringen nöjer sig med att hänvisa till huvudmännen när det gäller lärverktyg, läromedel och vidareutbildning. Det gäller inte bara Utbildningsdepartementet där it-frågorna varit osynliga. I Näringsdepartementets rapport It i människans tjänst - digital agenda noteras under skolavsnittet att vidareutbildning och läromedel är en fråga för huvudmännen. Något statligt ansvar anges inte. Digitaliseringskommissionens Digital agenda för Sverige konstaterar helt kort att ansvaret för digitala lärverktyg och läromedel ligger på huvudmännen och den kommersiella läromedelsmarknaden.

Mot bakgrund av det jag anfört ovan, frågar jag utbildningsministern på vilket sätt han och regeringen kommer att arbeta för att möjliggöra att Sveriges elever får tillgång till öppna lärresurser i enlighet med Parisdeklarationen och vilket ansvar regeringen tar för att överbrygga de digitala klyftorna i den svenska skolan.