Svensk försvarsnära industri

Interpellationsdebatt 20 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig vad jag ser för risk att verksamhet av strategiskt intresse för Sverige och det svenska försvaret kan påverkas av ett eventuellt uppköp av GKN Aerospace. Hon frågar mig också om jag och regeringen avser att agera på något sätt för att säkerställa att viktiga industriella förmågor inom flyg och rymd finns kvar i Sverige.

GKN Aerospace är i dag del av den internationella industrikoncernen GKN med huvudsäte i Storbritannien. Hur företagets fortsatta utveckling ser ut kan jag inte förutsäga eller styra. Försvarets materielverk har lagt beställningar till i Sverige verksam industri som säkerställer den fortsatta driften av bland annat JAS 39 C/D-systemet. Förhandlingar pågår också mellan Försvarets materielverk och industrin avseende kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för JAS 39 E.

Regeringens ambition är att verksamhet som är nödvändig för det militära försvaret ska genomföras med erforderlig försörjningstrygghet. Jag har inga skäl att tro att statens intressen inte kan tillgodoses framgent med den kompetens och det kunnande som finns i Sverige på området.


Anf. 9 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag kan konstatera att bakgrunden till min interpellation, alltså det bud som Melrose har lagt på GKN-koncernen, har fått väldigt stor uppmärksamhet i Storbritannien. Det kan man se som naturligt, för det är en av Storbritanniens största verkstadsindustrier och står för väldigt många arbetstillfällen. Men Melrose är ett investmentbolag vars verksamhet kännetecknas av att man köper, strukturerar om och på några års sikt säljer bolag. Man har inte tidigare haft någon verksamhet inom området flyg, försvar eller rymd. Därför är det kanske inte så troligt att Melrose skulle lägga in något långsiktigt engagemang här.

Hur en verksamhet av nationellt intresse kan påverkas av ett kortsiktigt ägande har vi sett i andra industrier. Men just när det gäller försvarsfrågor, rikets säkerhet och tillgång till inhemsk produktion verkar det i det här fallet som om den brittiska regeringen har engagerat sig lite mer. Även om man har små formella grunder att stoppa en affär har man ändå engagerat sig i frågan.

Ur ett försvarsperspektiv kan vi säga att GKN bedriver en viktig verksamhet i Storbritannien. Man levererar delar till såväl stridsflygplan som transportflygplan. Företaget står där för många arbetstillfällen, långsiktiga investeringar och forskningssatsningar. Men det gör företaget också i Sverige.

I Trollhättan, som jag kommer ifrån, är GKN Aerospace en väldigt viktig del av det lokala och regionala näringslivet, med närmare 2 000 anställda. Det är Sveriges största civila flygindustri och framstående inom det som man kallar additiv tillverkning, 3D-printing i metall, och en hel del annat.

På försvarsområdet kallas det, har jag förstått, produktstöd när man till exempel garanterar flygtid för Gripenflygplanets motorer. I rymdverksamheten har man sedan länge arbetat med den europeiska bärraketen Arianes motorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som händer när ett investmentbolag gör sonderingar av terrängen kunde man läsa om i Financial Times den 15 mars. Den globala flygplanstillverkaren Airbus gick då ut och varnade för att man inte kunde göra några nya affärer med ett så osäkert ägande som Melrose.

GKN:s verksamhet i Trollhättan, liksom på många andra orter, är global. 90 procent av verksamheten är exportindustri. Skulle den försvinna eller minska i omfång får det effekter på resten av samhället på olika sätt. Därför ställde jag min första fråga till statsrådet: Har man koll på läget, och gör man någon bedömning av hur detta skulle kunna påverka verksamheten i Sverige?


Anf. 10 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! När det gäller de grundläggande säkerhetsintressena har vi stridsflygssystemet och undervattenssystemet. Där har vi beställningar som ligger i förhållande till Saab. Vi har också verksamhet i Karlskrona som har tagits över av Saab från Thyssen Krupp en gång i tiden. Detta är utpekat som särskilda intressen i riksdagsbeslut just för att vi ska kunna ha kompetensutveckling, tillverkning, produktutveckling och samarbete med andra länder utifrån det som krävs för att utveckla dessa produkter så att de passar svenska förhållanden och en svensk profil. På det sättet anser jag att regeringen på ett tydligt sätt har värnat just undervattenssystemet och stridsflygssystemet.

GKN har under många år varit leverantör av olika tjänster. Den upphandling som sker görs via Försvarets materielverk. Nu diskuteras den här typen av ägarbyten. Jag får väl säga att det brittiska företag som har haft detta har varit en god leverantör. Jag vill inte spekulera om hur det blir i en eventuell framtid, men staten har inget ägande i försvarsrelaterad industri i dag, och vi har inte heller möjlighet att ingripa vid ägarbyten. Jag vet inte vilken metod vi skulle använda för att på något sätt ta oss in i den förhandlingssituationen från statens sida.

Försvarsmaktens operativa förmåga byggs upp av krigsförband bestående huvudsakligen av personal och materiel. För att man ska få tillförsel av materiel måste försörjningen tryggas. Detta hanteras i dag i stor utsträckning av ansvarig myndighet genom affärsmässiga kontrakt. Här måste myndigheten följa gällande lagstiftning, bland annat på upphandlingsområdet, och det är inte heller någonting som regeringen kan lägga sig i.

Jag anser vidare att behovet och försörjningen av relevanta materielsystem och militära förmågor innebär att ansvariga myndigheter och industri i avtal över tid måste värna om detta liksom att den operativa förmågan levereras i tid, blir kostnadseffektiv och uppfyller ställda krav. Det är den ordning vi har att arbeta med när det gäller statens beställningar för att säkerställa kapaciteter inom Försvarsmakten. Jag har uppfattat att det också i riksdagen har funnits en hyfsat bred uppslutning bakom den typen av regelverk. Vi måste behandla leverantörer likvärdigt och på ett icke diskriminerande sätt.

Vi får se till att de avtal som vi har med olika företag fullföljs och att det som står i avtalen upprätthålls. Det är av intresse för statsmakten men också för de levererande företagen, för det handlar om deras långsiktiga trovärdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har svårt att spekulera om effekterna av denna typ av ägarbyten. Farhågor kan man naturligtvis ha, och de ska tas på allvar. Ägarbyten kan ju skapa en hel del oro och frågetecken. Men samtidigt har inte staten möjlighet att ingripa vid ägarbyten. Det är en realitet som vi måste se. Vi kan varken i riksdagen eller från regeringens sida reglera detta.


Anf. 11 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Försvarsministern är säkert medveten om att den nya version av Gripen - Gripen E - som snart ska ut på flygförbanden har en ny motor. GKN Aerospace kanske kan sköta det produktstödet - vi vet inte det. Vad jag förstår, av de kontakter jag har haft, har regeringen nämligen inte kommit med något förslag på det eller bestämt någonting om det.

Då är frågan: Hur sker dessa produktstöd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt? Ska det göras i Trollhättan av just GKN eller av något annat företag i Sverige? Eller ska det ske i USA? Vem ska hantera det? Detta är en fråga om just hur svensk verksamhet påverkas inte bara av förändringar globalt utan också av hur vi i Sverige själva agerar för att skapa långsiktiga förutsättningar för industrin.

Ett nytt ägarskap i sig behöver inte innebära några nackdelar. Det är naturligtvis helt och hållet beroende på, som statsrådet var inne på, upphandlingar och annat. Men självklart är själva industrin nyfiken och undrar hur man ser på detta långsiktigt. Detta med produktstöd och så vidare verkar ju vara en process som har pågått i många år.

Jag kommer från en ganska drabbad ort, där många arbetstillfällen har gått förlorade under de senaste decennierna. Det är klart att man är orolig för att tappa denna verksamhet - ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Det skulle ju innebära brister, så att säga, i kunnande för Sverige och naturligtvis stora brister i kunnande inom denna bransch överlag. Men det handlar också om det svenska försvarets förmåga inom flygområdet liksom om den civila industrin och om konkurrenskraften.

Vi kan naturligtvis också nämna rymdverksamheten. Det är ytterligare någonting som jag har ställt frågor om i kammaren. Vi har inte en rymdstrategi på plats. Från början verkade man utlova en strategi, men det bidde en tumme. Det skulle komma en skrivelse, och den har inte heller kommit. Av den anledningen ställde jag min andra fråga i interpellationen: Avser ministern och regeringen att agera på något sätt för att säkerställa att viktiga industriella förmågor inom flyg och rymd finns kvar i Sverige?

Detta är ju lika viktigt som det vi pratar om på ett annat område: life science. Produktutvecklingstiden är ungefär densamma. Vi pratar om 15 år, kanske 20 år ibland, av utveckling när det gäller inte minst flygmotorer. Hur ska man kunna jobba långsiktigt i den branschen om det inte finns en tydlig strategi för just industrin?

Vi vet också att den svenska regeringen är ute på olika främjanderesor och så vidare. Det är klart att det har betydelse vilka företag som får vara med där. På torsdag har vi en debatt om handel och export här. Det är ytterligare någonting som man kan fundera över: om vi har svenska företag som kan exportera på den här fronten.


Anf. 12 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förhandlingar pågår mellan Försvarets materielverk och industrin just när det gäller underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för JAS 39 E. Det är en process där industrin är inblandad. Här handlar det om att parterna måste komma överens på olika sätt. Detta görs enligt den ordning som riksdagen har fastställt och som regeringen fullföljer.

Jag har inte tänkt ge mig in i någon situation av ministerstyre här. Jag vet inte vad det är som i så fall efterfrågas, vad exakt det är vi ska göra från regeringens sida i denna förhandling utan att ta över myndigheternas roll och skapa en situation där staten plötsligt hamnar i ett ekonomiskt ansvarstagande. Jag tror nog att det klokaste är att hålla sig till det regelverk som finns och att Försvarets materielverk tillsammans med industrin ser hur de ska klara kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för just JAS 39 E.

Jag är medveten om att denna process har pågått under en mycket lång tid. Jag har försökt hålla mig informerad om den, och jag har följt den. Jag har svarat på interpellationer om detta tidigare. Men det gäller att agera som regering inom de ramar och regelverk som finns, så att man inte kliver över de linjerna.

Staten kommer att se till att vi har adekvat underhåll och vidmakthållande av flygmotorer. Men det pågår en förhandlingsprocess, och den måste ha sin gång. Industrin är en del i det givande och tagande som en sådan förhandlingsprocess innebär. Just GKN har under många år varit en bra leverantör också på flygsidan för statens räkning, så det borde gå att hitta en lösning. Men det måste ske den ordinarie vägen, enligt de rutiner som gäller.


Anf. 13 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag får tacka för ministerns svar. Jag förstår naturligtvis mycket väl att det finns regelverk, speciellt på det här området. Men för den civila delen av flyg- och rymdverksamhet är det en lång produktutvecklingstid, och det är klart att detta kräver någon form av aning och strategier från regeringens sida.

Vi har en exportstrategi i dag, med ett antal punkter som säkert tjänar sitt syfte. Det här är dock speciellt, just för att det berör både det militära och det civila. Jag känner därför att det viktiga här är att regeringen får fram och sätter de långsiktiga spelreglerna på pränt. Statsrådet var ju inne på och var väl medveten om den långa process som har försiggått.

Det är många och långa processer inom ett antal industrier. Jag som jobbar med näringsfrågor överlag kan konstatera att nästan oavsett vilken industri och bransch jag vänder mig till upplever man många och långa beslutsprocesser.

Det här är ett komplext område, men jag skulle ändå gärna vilja få höra från försvarsministern hur man kan korta de här processerna inför framtiden.


Anf. 14 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det grundläggande beslutet när det gäller Sveriges stridsflygskompetens i Sverige, det som över huvud taget ger möjlighet att föra den här typen av förhandlingar om underhåll och vidmakthållande av flygmotorer som nu sker, är att vi har gjort en beställning av nästa generation JAS Gripen - JAS 39 E Gripen - och att vi i riksdagen har uttalat mycket tydligt att detta är ett väsentligt säkerhetsintresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en markering mot EU:s regelverk, där vi utnyttjar den möjlighet som finns att markera egna säkerhetsintressen. Det har vi också gjort när det gäller undervattenssystemen, där vi har lagt ut en beställning på varvet i Karlskrona.

Detta är det grundläggande och det som över huvud taget gör det möjligt att föra den här diskussionen eller förhandlingen som nu pågår med industrin om kommande underhåll och vidmakthållande av flygmotorer för just JAS 39 E. Annars hade vi över huvud taget inte varit i den situationen.

Det är svårt för mig att kommentera längden på den här typen av förhandlingar. Det här är ju olika parter som har lite olika roller och olika intressen, och det är de som i slutändan måste lösa det här.

Jag är, som jag sa tidigare, inte beredd att försätta vare sig mig eller regeringen i ett läge där vi tänjer på regelverken. Detta måste ha sin gång, och det måste få fungera utifrån det som riksdagen har fastställt, annars blir det i förlängningen en fråga för konstitutionsutskottet. Jag tänker alltså inte låta mig lockas in i den typen av diskussioner.

Jag hoppas fortfarande att man har förmåga att komma överens om just det här med underhållet och vidmakthållandet av flygmotorer och att det ska kunna bli ett avtal så att man också klarar framtiden. Men det är någonting som återstår att se. Det pågår en process och en dialog.

Tack för interpellationen!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:427 Svensk försvarsnära industri

av Penilla Gunther (KD)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Sverige har en framstående flyg- och rymdindustri. En avsevärd del av denna finns i Västsverige och Trollhättan, representerad av GKN Aerospace, tidigare Volvo Aero. Sedan Volvo Aero köptes upp av den brittiska GKN-koncernen 2012 har verksamheten, trots farhågor hos många i början, utvecklats starkt.

Den globala flyg- och rymdmarknaden växer, och industrin växer med den. Industrin i Trollhättan representerar här en verksamhet av stort nationellt intresse ur flera aspekter. Inom försvarsområdet sköter man allt underhåll av stridsflygplanet Gripens motorer i nära samarbete med Försvarsmakten. Inom rymdområdet står man för Sveriges deltagande i den europeiska bärraketen Ariane, som nu ska levereras i en ny version. Inom flygområdet är företaget i framkant inom till exempel 3D-printing i metall och samverkar brett med universitet och högskolor. Alla dessa verksamheter kännetecknas av långsiktiga engagemang över många års sikt. 

I januari i år lade det brittiska investmentbolaget Melrose ett bud på GKN-koncernen. Melrose är ett investmentbolag vars verksamhet karakteriseras av att köpa upp bolag, stycka upp dem och sälja delarna. Detta har skapat stor oro i Storbritannien och även i USA, där politiker pekar på de risker ett eventuellt kortsiktigt och osäkert ägande innebär för sysselsättning och strategiska nationella intressen. På samma sätt kan viktig kompetens och verksamhet av stor betydelse för Sverige komma att påverkas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

1. Vad ser ministern för risk att verksamhet av strategiskt intresse för Sverige och det svenska försvaret kan påverkas av ett eventuellt uppköp av GKN Aerospace?

2. Avser ministern och regeringen att agera på något sätt för att säkerställa att viktiga industriella förmågor inom flyg och rymd finns kvar i Sverige?