Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sudan

Interpellationsdebatt 3 april 2001

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenANNA LINDH (Utrikesminister)
  2. Hoppa till i videospelarenMARIANNE SAMUELSSON (Mp)
  3. Hoppa till i videospelarenK-G BIÖRSMARK (Fp)
  4. Hoppa till i videospelarenANNELIE ENOCHSON (Kd)
  5. Hoppa till i videospelarenBERNDT EKHOLM (S)
  6. Hoppa till i videospelarenGÖRAN LENNMARKER (M)
  7. Hoppa till i videospelarenANNA LINDH (Utrikesminister)
  8. Hoppa till i videospelarenMARIANNE SAMUELSSON (Mp)
  9. Hoppa till i videospelarenK-G BIÖRSMARK (Fp)
  10. Hoppa till i videospelarenANNELIE ENOCHSON (Kd)
  11. Hoppa till i videospelarenBERNDT EKHOLM (S)
  12. Hoppa till i videospelarenGÖRAN LENNMARKER (M)
  13. Hoppa till i videospelarenANNA LINDH (Utrikesminister)
  14. Hoppa till i videospelarenMARIANNE SAMUELSSON (Mp)
  15. Hoppa till i videospelarenANNA LINDH (Utrikesminister)
  16. Hoppa till i videospelarenANNA LINDH (Utrikesminister)

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

ANNA LINDH (Utrikesmin)

Anf. 25 ANNA LINDH (Utrikesminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! När det gäller reklamskatten har vi hela tiden sedan 1997/98 fått samma besked: Ja, när det statsfinansiella läget tillåter. Därför ställer jag den raka frågan: När tillåter det statsfinansiella läget det? Man kan ju inte säga samma sak år efter år. Därför frågar jag konkret: När blir det så? Är det möjligen inte så att vi nu har det läget? Anledningen till att jag tog upp bensinskattefrå- gan - jag hade faktiskt inte tänkt att ta upp den frågan - är att jag råkade lyssna på lördagsintervjun med miljöminister Kjell Larsson. Han sade då: Jag funde- rar på att i den proposition som ska läggas fram till hösten höja bensinskatten med tio öre per år. Det är klart att jag undrar om det ligger någon sanningshalt i detta. Det har ju väldigt stor betydelse att få veta om det är den vägen som Socialdemokraterna nu tänker slå in på. Jag fick inget svar beträffande industrin och eventuell utflyttning om skatterna blir alldeles för höga nu när Socialdemokraterna har gått samman med Miljöpartiet om den s.k. gröna skatteväxlingen. Inte heller fick jag något svar på frågan om alko- holskatterna, dvs. om det inte är så att Socialdemo- kraterna var lite realistiska och såg att det inte går att ha kvar de höga vinskatterna eftersom EU kommer att se till att vi inte får ha kvar dem. Någon hoppades här tidigare på det, för då slapp man själv ta ansvar för beslutet. När det gäller ölskatterna är det faktiskt att sticka huvudet i sanden att säga att vi genom våra höga skatter på alkohol ser till att folk inte konsumerar. Samtidigt vet vi ju att 213 000 liter öl per dag kom- mer in i Sverige på legal och illegal väg. Det är klart att det konsumeras i Sverige! För att Lisbeth Staaf-Igelström inte ska vara allt- för ledsen tänkte jag avslutningsvis ge henne en påse Gott & Blandat, som jag tidigare sagt att jag tycker att det här betänkandet är. Kom ihåg att det goda är de moderata reservationerna, så njut av dem!
MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Anf. 26 MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag måste få säga att jag inte har så många minuter på mig för att svara. Marietta de Pourbaix-Lundin visar här upp en påse Gott & Blan- dat men vad jag upplevt under mina år i riksdagen är att ni från Moderata samlingspartiet är väldigt duktiga på att förpacka era budskap, speciellt på punktskatte- området. Ett år handlar det om schlagrar och ett annat år om en skattepyttipanna. I år handlar det om en påse Gott & Blandat. Sedan drar ni själva slutsatsen att det goda är det som ni moderater står för, inte det som vi andra står för. Ja, när det gäller reklamskatten har vi svarat att vi när vi får ekonomi kommer att göra något åt detta. Jag kan dock inte ange ett tidsmässigt läge i dag ef- tersom oerhört många viktiga frågor så att säga knackar på vår dörr när det gäller att göra förbättring- ar. I nuläget går det före men vi återkommer, som sagt, när vi har de ekonomiska möjligheterna. Jag fick inget svar på frågan om ni ska överföra kostnader för skador som uppstår i samband med trafikolyckor till trafikförsäkringen. I alkoholskattefrågan kommer vi, som jag inled- ningsvis sade, att göra en översyn. Vi kommer också att jobba vidare med en restriktiv alkoholpolitik i vårt land. Jag noterar att ni i Moderata samlingspartiet som vanligt står ensamma i denna fråga.
K-G BIÖRSMARK (Fp)

Anf. 27 K-G BIÖRSMARK (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag har en fråga till Lisbeth Staaf- Igelström när det gäller påståendet om att vi inte ska ta ut mer skatt än vi behöver, vilket är lovvärt. Samti- digt hörde vi att det är viktigt att begränsa utsläppen. Men om det nu förekommer utsläpp från dieselbilar på Europavägarna - inte minst i Skåne är det en spe- ciell belastning på vägarna - är det då inte rimligt att vi ser till att begränsa skatteuttaget från åkerinäringen så att vi i stället får svenskt inköpt diesel av skattek- lass I, en miljövänlig diesel; detta i stället för att man ska åka till Polen? Det är ju uppemot 35 % mer sva- vel i denna diesel. Om jag var åkare skulle jag rent ekonomiskt ha handlat på samma sätt. Hur stämmer alltså detta med skatteuttag - att så mycket skatt inte ska tas ut att ett åkeri flyttar ut ur landet? Följden för alltfler åkerier i Skåne blir ju att man lämnar Sverige och har sitt säte i Polen trots att man behåller sin verksamhet i Sveri- ge. Hur ser Lisbeth Staaf-Igelström på detta?
ANNELIE ENOCHSON (Kd)

Anf. 29 ANNELIE ENOCHSON (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! För ungefär två år sedan stod vi på ett torg i Helsingborg, och då talades det vitt och brett om att vi skulle skydda åkerinäringen så att den kun- de få vara kvar i Skåneland. Nu hör vi att det är ut- redningar på gång. Men det räcker ju inte. Vi ser dagligen att man rattar ut till Polen och att kostnader- na är 20 % lägre i Danmark. Ska vi acceptera den här näringens försvinnande från den svenska landsbygden, där vi trots allt behö- ver både arbetskraft och god service? Inte minst mil- jöaspekten är det synnerligen angeläget att vi värnar om. När kan vi påräkna ett besked till åkerinäringen om att de ska få tydliga regler, relevanta skattebeting- elser och förutsättningar för att bedriva sin verksam- het från svenskt land?
BERNDT EKHOLM (S)

Anf. 30 BERNDT EKHOLM (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Frågan om miljöpåverkan är oerhört viktig. Vi har enbart en jord, och den jorden ska vi lämna över till kommande generationer. Därför är de här frågorna oerhört viktiga. Men det som också är oerhört viktigt är att vi inte ska slå ut en näring. Därför har vi tillsammans med näringen satt oss och diskuterat de här frågorna. Nu är jag inte med i de här diskussionerna, men jag vet att de pågår. Jag utgår från att det kommer fram förslag som vi sedan får ta ställning till här. Tyvärr har inte Kenneth Lantz någon replik kvar; annars skulle det ha varit väldigt intressant att höra vad kd anser om skattesänkningarna på alkohol, som Moderaterna är så ivriga förespråkare för. Men jag ställer inte den frågan, fru talman.
GÖRAN LENNMARKER (M)

Anf. 31 GÖRAN LENNMARKER (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag noterade att Lisbeth Staaf- Igelström poängterade behovet av balans i våra ge- mensamma affärer. Jag tycker att det är vällovligt. Men det får nästan en patetisk tillämpning när hon sedan säger att varje skattesänkning måste följas av att man höjer någon annan skatt eller minskar någon kostnad. Det är ett väldigt stereotypt och statiskt tänkande. Jag vill erinra om att det efterhand finns ett till- växtutrymme att ta i anspråk för t.ex. skattesänkning- ar. Det är ju ett utrymme som t.o.m. Socialdemokra- terna har använt i sen tid. Det är också möjligt att påverka tillväxten genom att sänka tillväxthämmande skatter. Varför inte inse och beröra också detta sam- band, Lisbeth Staaf-Igelström? Anförandet präglades även i övrigt av förstamaj- retorik. Det innehöll många vackra ord, t.ex. om att stimulera förnyelsebara bränslen. Tyvärr står de vack- ra orden i bjärt kontrast till det släpiga och förhalande tempot när det gäller konkreta åtgärder. Jag ställde i mitt anförande några frågor till Lisbeth Staaf- Igelström på detta tema, och jag förväntar mig nu någon reaktion på dem.
ANNA LINDH (Utrikesmin)

Anf. 32 ANNA LINDH (Utrikesminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag kan konstatera att Rolf Kenneryd har fått en ny debatteknik. "Patetiskt" är ett av hans favoritord nu. Sedan säger han att vi socialdemokrater alltid använder oss av förstamajtal när vi för fram våra åsikter från talarstolen här. Skatter handlar mycket om ideologi, vilket sam- hälle vi ska ha, och jag är glad att vi kan ha den dis- kussionen här utan att det alltid ska hänvisas till första maj. Jag tycker att första maj är oerhört bra, och det är en väldigt fin tradition för oss socialdemo- krater. Jag kommer även i år att stå och prata på första maj. När det gäller balans i våra gemensamma ekono- miska åtaganden tycker jag att det är oerhört viktigt att vi har balans i statens ekonomi. Jag utgår från det. Jag tror att Rolf Kenneryd och Centerpartiet ställer upp på det, för det var vi som tillsammans gjorde att vi fick Sverige på fötter åren 1994-1998. Jag tror att det är första gången någon säger att jag pratar släpigt. Eller jag kanske missuppfattade det, så att det var regeringen som var långsam med att ta fram beslut. Det pågår ett arbete inom regeringen även när det gäller biobränslen. Det pågår ett arbete med att se över hela energiskattesystemet, som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Det är ett lapptäcke i dag - jag tror att vi kan vara överens om det - och det kommer att ta tid att få ordning på allt detta. Den tiden måste det få ta. När det gäller biobränslen svarade finansministern en centerpartistisk riksdagsledamot i den frågan här i kammaren den 6 februari. Vi håller alltså på att utar- beta en strategi när det gäller biobränslena. Jag tror säkert att Rolf Kenneryd har den insynen att han känner till det.
MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Anf. 33 MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag vill naturligtvis inte förmena Lis- beth Staaf-Igelström och andra socialdemokrater att använda sig av förstamajretorik. Det jag tycker är angeläget att påpeka är dock att den ofta står i bjärt kontrast till de handlingar som regeringen och Soci- aldemokraterna står för. När jag talade om släpande och förhalande var det just regeringens beteende i dessa viktiga frågor som jag avsåg. Jag skulle därför vilja efterhöra vilken prognos Lisbeth Staaf-Igelström har för vid vilken tidpunkt det kan förväntas att denna numera omtalade strategi verkligen kan ge ett konkret resultat, som kan be- handlas i denna kammare. Får jag också fråga mycket konkret när det gäller ansökan om möjlighet att blanda in mer än 5 % etanol i bensinen: Kommer det över huvud taget att bli en sådan ansökan, enligt Lisbeth Staaf-Igelströms be- dömning? När skulle den i så fall kunna förväntas? Det hastar ju.
K-G BIÖRSMARK (Fp)

Anf. 34 K-G BIÖRSMARK (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Förstamajretorik är det inte. Vi för fram våra synpunkter. Det här står inte alls i kontrast till det som regeringen genomför, utan det här är vår socialdemokratiska politik. Jag undanber mig hädan- efter att behöva höra detta om förstamajretorik från Rolf Kenneryd. När det gäller strategin kan jag inte ange någon tidpunkt när den kommer, men den är under bered- ning. Även frågan om ansökan till EU när det gäller inblandning av etanol i bensinen är under beredning i Regeringskansliet. Det är det besked som jag kan ge Rolf Kenneryd i nuläget.
ANNELIE ENOCHSON (Kd)

Anf. 35 ANNELIE ENOCHSON (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag kan konstatera att solen lyser allt starkare utanför. Detta vore ju uthärdligt om det inte var för denna evighetsretorik. Jag bytte ut ordet "förstamajretorik", för att visa respekt för min kolle- ga, som inte trivdes med det. De socialdemokratiska företrädarna hänvisar till utredningar, utredningar, utredningar. De har inga åsikter om principer och inga ståndpunkter, utan de säger att "detta utreds". Ett tag hade man ju det fiffiga för sig att hänvisa till samtal. Det var också ett sätt att begrava frågan i en evighetsretorik: "Vi samtalar." När vi tyckte att det lät spännande och frågade vad de tyckte svarade man: "Det säger vi inte." Vi har haft färdiga utredningar och färdiga samtal. Vad händer då? Jo, då ska vi vänta ändå. Med t.ex. reklamskatten hände det ingenting, utan då var det fråga om prioriteringar. Man har haft utredningar som klockrent säger att detta är fel, att det förstör och leder till att människor läser skräp i stället för tid- ningar. Det är någonting som är allvarligt, om man tycker att det är ett problem att det är för lite läsning och för lite samhällsdebatt. Då ska man ju gynna tidningar, inte missgynna. Sedan finns det ett annat alternativ på evighetsre- toriken. Då går man över till att säga att man inte kan genomföra skattesänkningar på vissa områden därför att de kommer att ätas upp av handeln eller distribu- tionen. Då kan man inte göra skattesänkningar där, trots att man i en utredning eller i samtal har kommit fram till detta. Om vi fick lite mera stuns i stället för evighets- makeriet, Lisbeth Staaf-Igelström, skulle det vara roligare att vara i kammaren. Åtminstone jag skulle inte lockas så mycket av solskenet utanför.
BERNDT EKHOLM (S)

Anf. 36 BERNDT EKHOLM (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Solen lyser allt starkare utanför, sä- ger Johan Pehrson. Jag hette faktiskt Sohl som flicka, och min mamma har Sveriges vackraste namn. Hon heter nämligen Klara Sohl. Jag känner mycket för solen, som säkert Johan Pehrson förstår. Man nämnde evighetsretorik, utredningar och samtal. Ja, att få fram ett nytt system för energibe- skattningen tar tid. Det måste faktiskt få ta denna tid, för det är så oerhört viktigt vilket system vi kommer att införa. Jag vill inte framdeles ha ett system där vi återigen ska lappa och laga, utan jag vill ha ett system som är enkelt och som förstås. Därför får det ta denna lilla tid. När det gäller reklamskatten har jag sagt att det är en budgetfråga. Det handlar om pengar, och vi måste ställa det mot andra oerhört viktiga frågor som vi socialdemokrater vill lyfta fram. Det talades om lite mer stuns här i kammaren. Ja, Johan Pehrson, vi får hjälpas åt att skapa den stunsen.
GÖRAN LENNMARKER (M)

Anf. 37 GÖRAN LENNMARKER (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Vi ska som sagt hjälpas åt med det. Reklamskatten kan vi ställa mot andra priorite- ringar, t.ex. tankarna om avdragsrätt för fackföre- ningsavgifter. Det tycker man tydligen från socialde- mokratiskt håll är väldigt viktigt. Men att däremot konsekvent fortsätta att straffbeskatta begåvade skrifter och sedan inte straffa de skräpblad som dyker upp i lådan måste ändå kännas fel för en socialdemo- krat. Man oroas ju över demokratidebatt, samhällsen- gagemang och minskad läsning. Då ska vi väl ändå göra vad vi kan för att stödja tidningarna. Vi ser en tidningsdöd. Inte minst tidningen Arbe- tets död borde oroa socialdemokraterna. Det hände inte bara på grund av reklamskatten, men den bidrar ändå. Det är en straffskatt som gör att människor stoppar in pengar i reklamblad. Vi var inne på avfallsskatten. Det är en sådan ut- redning som man åter hänvisar till. Om vi delar syn- punkten att allt det skräp och avfall som produceras i samhället är ett problem - vi har ett dåligt kretslopp - gör vi någonting åt det. Vi har en avfallsskatt. Då märker man ganska snart att människor eldar upp avfallet i stället. Om man eldar upp någonting i en pågående biologisk process kommer skräpet ut, och då blir det inte bättre än om man deponerar det. Då kommer skräpet ut i alla fall. Därför borde man verk- ligen fundera på frågan om förbränning, tycker jag. Om man på allvar vill komma åt det handlar det om att vi ska resurshushålla mycket bättre. Men det är inte bara på detta mer komplicerade område som gäller energiskatten som man hänvisar till utredningar. Vi pratar om globalisering och inter- nationaliseringen av effekter. Det ska vi prata mer om sedan när det gäller företagsbeskattning. Där hänvisar socialdemokratiska företrädare också hela tiden till en utredning. Vad tycker ni om trycket på svenska skat- tebasen? Jo, vi ska ha en utredning. P-O Edin tittar på detta. Vad hjälper det? Man måste kunna tycka något själv nu om vi ska få en spetsig debatt. Men vi är en bit på väg.
ANNA LINDH (Utrikesmin)

Anf. 38 ANNA LINDH (Utrikesminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Frågan om avdragsrätt för fackföre- ningsavgift är viktig för oss, och den kommer vi ock- så att ha med i våra budgetförhandlingar med Miljö- partiet och Vänsterpartiet. Så får vi se om den går in i budgeten. Det är likadant med alla andra viktiga frå- gor. Vi måste väga för och emot. Vad är det som är viktigast? Det är det som gäller när det gäller reklam- skatten. Det var tur att Johan Pehrson sade att nedlägg- ningen av Arbetet inte enbart berodde på reklam- skatten. Jag tror faktiskt inte att den hade så stor del i den nedläggningen. Vad gäller avfallsskatten vill jag säga att jag tyck- er att det är bra att Folkpartiet är inne på att vi ska fundera på hur vi ska komma åt det faktum att man eldar mer. Det är därför vi har tillkallat denna utreda- re, som ska se över det hela. Så låt oss avvakta den utredningen. Sedan samarbetar vi i denna fråga. Jag skulle tro att det kommer att gå bra.
MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Anf. 39 MARIANNE SAMUELSSON (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tänker endast uppehålla mig vid en punktskatt, nämligen reklamskatten. Jag vill yrka bifall till reservation 26, och jag hänvisar till min motion Sk678. Flera talare har här i kammaren argumenterat emot reklamskatten och tagit upp argument som snedvridning av konkurrens och mycket annat. Jag kan bara instämma. Hela beskattningssystemet för tidningsbranschen är en soppa. Det är inte bara re- klamskatten det handlar om, utan även momsen. Hur kommer det sig att man genom att ge ut tid- ningar från Åland kan sänka sina kostnader? Man kan trycka en tidning i Sverige, transportera den till Åland, ge ut den där och transportera den tillbaka till Sverige. Sådana blir effekterna av ett så konstigt beskattningssystem som vi har i detta land. Låt mig ta ett par exempel på branschtidningar som drabbas. Sverige sägs vara världens främsta IT- land. Det avspeglar sig också, naturligtvis, i bran- schpressen. Men dessa tidningar har att kämpa mot sådana här konstiga regler. Sverige är faktiskt också världens främsta motor- cykelland. Vi har flest motorcyklar per invånare i hela världen. Detta stora intresse avspeglar sig också i att det finns branschtidningar som vill möta detta intresse, men de har också att kämpa mot denna snedvridna konkurrens. Det kostar, säger skatteutskottet, ungefär 1 miljard att ta bort reklamskatten. Det minsta man kunde be- gära av regeringen, socialdemokraterna och finans- ministern vore att de åtminstone börjar avveckla denna skatt på något sätt. Man kan inte göra denna skattesoppa värre än vad den är. I min motion begär jag att riksdagen i alla fall ska besluta om en succes- siv avveckling, så att man kommer någonstans. Bosse Ringholm har skrivit ett brev till Sveriges Tidskrifter. Där säger han: "Det är regeringens upp- fattning att hela reklamskatten bör avskaffas. Det är dock inte möjligt att nu säga när förutsättningar finns för finansiering av ett sådant avskaffande." Det sista har vi hört upprepas av Lisbeth Staaf-Igelström ett antal gånger under debatten. Det finns socialdemokratiska ledamöter i denna kammare som i artiklar, inte minst, har uttryckt att de verkligen vill avskaffa denna tokiga skatt. Jag kan bara vädja om att ledamöterna röstar på reservation 26 vid voteringen.
ANNA LINDH (Utrikesmin)

Anf. 40 ANNA LINDH (Utrikesminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Som socialdemokrat har jag inga större principiella betänkligheter eller praktiska svå- righeter när det gäller att förklara och försvara ett högt skatteuttag för att säkerställa en gemensamt finansierad offentlig välfärd till hela folket och i hela landet. Men jag kan inte med den bästa vilja i världen vare sig försvara eller förklara reklamskatten. Den är för mig och för de allra flesta i denna kammare obe- griplig, orimlig och djupt orättvis. Den infördes i början av 70-talet som ett sätt att försöka säkerställa tidningsutgivningsmångfalden. Det var ett sätt att få in skatt till staten för att sedan omvandla denna till presstöd, för att säkerställa ut- givningen för de små svaga tidningarna och för de andrahandstidningar som finns i landet. Sedan den tiden har medielandskapet förändrats dramatiskt i Sverige. Vi har sett en uppsjö av nya medier, nya medieaktörer och distributionsformer etableras, några som för 30 år sedan skulle betraktas som ren science fiction, t.ex. Internet. Så gott som alla de nyetablerade medierna, medieaktörerna och nätdistributörerna ser reklam och annonser som en viktig del av sin finansiering, men ingen av dem be- talar reklamskatt. Det är t.o.m. så att man från den här kammaren, när det gäller Skatteutredningen 1997, gick utredaren till mötes och tog bort skatten för direktreklam, och så sänkte man skatten för tidning- arna till 4 % och behöll tidskrifternas reklamskatt på 11 %, liksom när det gäller reklamblad som idrottsfö- reningarna har och arenareklam. Det är en fullständigt obegriplig hållning i den här frågan. Man kan med rätta fråga sig vilka som spelar den viktigaste rollen för demokratin i Sverige, för åsikts- bildningen i Sverige, för folkbildningen i Sverige och för det fria meningsutbytet i Sverige. Är det dagstid- ningarna eller direktreklambärarna? Är det tidskrif- terna eller den kommersiella lokalradion, som inte betalar någon reklamskatt? Kan någon i denna kammare förklara det rimliga i att ha kvar en reklamskatt på annonser i dagspress och tidskrifter och för idrottsföreningar medan an- nonsering i reklamradio, reklam-TV, på webben och i direktreklam är helt skattebefriad? Kan någon i denna kammare förklara varför det inte är någon reklam- skatt när man delar ut direktreklam med ett särskilt budskap i postlådan medan reklamskatten är 4 % om denna direktreklam bladas in i en tidning? Om den bladas in i en tidskrift är reklamskatten 11 %. Kan någon förklara denna logik? Jag är säker på att ingen kan, men ni får chansen. Jag tror att det är fullständigt omöjligt att förklara detta. Den här skatten är djupt orättvis. Den är orimlig, och den är demokratiskt mycket vansklig. Därför säger jag så här: Måtte ut- skottets skrivning i slutsatserna också bli någonting som utskottet följer upp. Utskottet skriver nämligen följande: Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att regeringen noga bör följa utvecklingen på områ- det. Samtidigt säger Bosse Ringholm i brev till tid- skriftsföreningen att vi är överens om att det här ska avvecklas. Frågan är när, och hur ska utskottet följa regeringen till vägs ände? När ska vi få ett förslag i denna kammare om att den här reklamskatten ska avvecklas? Det måste komma fort, därför att den är djupt orimlig och går icke längre att försvara.
ANNA LINDH (Utrikesmin)

Anf. 41 ANNA LINDH (Utrikesminister)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag har inte begärt replik för att för- klara det här - Kenth Högström begär att någon här i kammaren ska förklara logiken. Jag har nämligen pläderat på precis samma sätt som Kenth Högström. Jag har dessutom namngivit Kenth Högström och hans partikamrater som har skrivit den här artikeln. Jag säger: Välkommen till reklamskatteavskaffar- klubben! Jag undrar nu varför Kenth Högström som är så vältalig när han beskriver problemet inte har lyckats övertala sina partikamrater om nödvändigheten av att avskaffa reklamskatten redan nu. Varför accepterar han att få det här svaret, som har givits i så många år, att man ska avvakta och vänta? Kenth Högström behöver ju inte göra det. Han kan faktiskt trycka på rätt knapp här senare i eftermiddag, eftersom jag har begärt votering om reservation 26 där även hans mo- tion finns med, dvs. yrka bifall till att reklamskatten ska avskaffas.

Dokument

den 21 februari

Interpellation 2000/01:274

 av Marianne Samuelsson (mp) till utrikesminister Anna Lindh om Sudan

I Sudan pågår Afrikas längsta krig. Inbördeskriget har pågått sedan 1955, med undantag av åren 1972@83 då Addis Abeba-överenskommelsen bidrog till ett relativt lugn. Sedan kriget 1983 tog ny fart uppskattas det att nära två miljoner människor dödats och i dagsläget beräknas att cirka fyra miljoner människor är flyktingar i sitt eget land. Krigsmakten i Sudan är nästan helt uppbyggd för att bekämpa gerillan, Sudan People Liberation Army (SPLA) i söder. Regeringen i Sudan har använt sig av luftangrepp mot SPLA ända sedan inbördeskrigets början. Som utomstående är det svårt att förstå och sätta sig in i hur det är att leva under ständiga hot om bombning.

Rapporter från södra Sudan gör gällande att den civila befolkningen i många områden lever i ett tillstånd som karakteriseras av ständig rädsla. Människor blir traumatiserade och får svårt att klara sina dagliga liv. Hela denna hotbild bidrar till att det dagliga arbetet, exempelvis jordbruket, utsätts för ständiga avbrott, vilket i sin tur leder till att den ekonomiska försörjningen blir lidande. Vidare blir bombandet ofta oberäkneligt på grund av att de bomber som används i många fall är lokalt tillverkade och av nyckfull karaktär.

Man har sedan 1920-talet känt till att det finns olja i Sudan, men det är först under senare år som kommersiell utvinning kommit i gång. Den sudanesiska statens inkomster har genom oljeutvinningen ökat markant. Inbördeskriget omöjliggör dock en rättvis fördelning av de ökade statliga inkomsterna. Oljeutvinningen bidrar nu i stället till en upptrappning av konflikten eftersom de områden där oljan utvinns ökat i värde för båda sidor.

SPLA har öppet deklarerat att oljeinstallationerna utgör ett legitimt mål för deras militära operationer. Vidare förhåller det sig så att oljebolagen som är verksamma i Sudan förväntar sig att den sudanesiska regeringen upprätthåller en säker miljö så att verksamheten kan bedrivas. Den sudanesiska regeringen och oljebolagen hävdar att det inte bor några människor i de områden där oljan utvinns och att verksamheten därför inte direkt drabbar civilbefolkningen. Detta är inte sant.

I en rapport från 2001 konstaterar Human Rights Watch att den sudanesiska regeringen, i området kring Western Upper Nile, har tvångsförflyttat människor av Nuer-folket i syfte att säkra oljefälten och man hänvisar till upprättande av en cordon sanitaire, "smittskyddszon". (Human Rights Watch: World Report 2001). FN-rapporter, under 1999 och 2000, bekräftar misstankarna om stora tvångsflyttningar, framför allt i oljeområdet Upper Nile.

Dessutom bekräftar det kanadensiska oljebolaget Talisman att den sudanesiska regeringen använt flyglandningsbanan i Heglig för militära ändamål (UN Report: Situation of human rights in the Sudan, october 1999 and september 2000). Den svenska regeringens bistånd till Sudan uppgår under 2001 till ca 70 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det fokus på fred, demokratisering och mänskliga rättigheter som den svenska regeringens bistånd till Sudan sägs karakteriseras av vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta när det gäller tvångsförflyttningar i samband med oljeutvinningen i det av inbördeskrig drabbade Sudan?

Avser den svenska regeringen, inom EU, ta initiativ till upprättandet av en militär icke-flygzon i södra Sudan?

På vilket sätt avser regeringen som ordförande inom EU ta upp frågan om situationen i Sudan?