Stoppet för nya förvaltningsområden på finska

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig om inte ett stoppbeslut gällande nya förvaltningskommuner borde ha förankrats bättre med företrädare för de nationella minoriteterna och på vilket sätt regeringens beslut gör det lättare för kommuner och landsting som vill in i förvaltningsområdena. Vidare frågar Roger Haddad vilka konkreta åtgärder regeringens högre ambitioner med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk omfattar.

Låt mig börja med att upprepa att regeringens ambition med politiken för de nationella minoriteterna är hög. Det sätt på vilket Sverige säkrar de nationella minoriteternas rättigheter är en måttstock för vårt samhälle. Det är även därför som regeringen så långt som det är möjligt samråder med företrädare för minoriteterna, och för mig är de synpunkter som framförs och det kunskapsutbyte som sker vid samråden en mycket viktig del av mitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som regeringen har fattat beslut om är ett förslag till ekonomiska ramar för förvaltningsområdena. Detta har beretts inom ramen för den interna budgetprocessen, och det är inte möjligt att samråda om de ekonomiska ramarna i en kommande budgetproposition.

Intresset för att ingå i förvaltningsområdena är fortsatt stort, och detta är glädjande. Ett lokalt engagemang är avgörande för att minoriteternas rättigheter ska kunna förverkligas. Det arbete som bedrivs i de kommuner och landsting som ingår i förvaltningsområdena är fortsatt en viktig resurs i arbetet.

Med detta sagt måste jag som ansvarigt statsråd agera när jag vid ett flertal tillfällen får synpunkter från de nationella minoriteterna, från de samordnande och uppföljande myndigheterna och från Europarådet att det finns brister i systemet, särskilt på så sätt att statsbidraget används olika och att de rättigheter som de nationella minoriteterna har därigenom genomförs på olika sätt och i olika grad beroende på var man bor. Detta är inte avsikten och därför finns ett behov av att se över systemet.

Mot denna bakgrund har regeringen uppdragit åt Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget att genomföra en översyn av statsbidragets användning i förvaltningskommunerna. Det finns ett behov av att se över området. Därför har regeringen aviserat en översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt förtydliganden av vissa andra åtgärder på området. På sikt kan detta stärka det lokala arbetet.

Angående frågan om konkreta åtgärder arbetar vi till exempel med att stärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk genom att ge ekonomiska förutsättningar för deltagare att genomgå Skolverkets utbildningsinsatser för sådana lärare. Men jag vill särskilt lyfta fram behovet av den aviserade översynen, detta efter återkommande kritik som har varit känd under ett antal år.

Fru talman! Jag tackar kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke för svaret på interpellationen.

Jag har haft förmånen att arbeta med dessa frågor sedan 2009. Jag var folkpartistiskt kommunalråd i Västerås när Västerås som första kommun i Sverige på våren 2010 ansökte om att frivilligt ansluta sig till lagen om nationella minoriteter och den del av reformen som gäller förvaltningsområden på finska. Jag har särskilt lyft fram de finska förvaltningsområdena, men de för meänkieli och samiska är lika viktiga.

Jag är bekymrad. Det är lätt att säga att regeringen ska göra en översyn och att man inte har kunnat förankra eftersom det har varit en budgetfråga.

Gislaved, Järfälla, Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Söderhamn, Åsele och Örnsköldsvik är de åtta kommuner som har ansökt hos regeringen. Har dessa kommuner fått besked om sina ansökningar? De har aktivt hört av sig till regeringen och Kulturdepartementet och sagt att de vill vara en del av lagen om nationella minoriteter och förstärka sin service vad gäller demokrati, förskola, kultur, språk och inte minst äldreomsorg.

Det är en viktig och uppskattad reform. Folkpartiet anser också att man efter tre fyra år ska följa upp insatserna. Vissa landsting och kommuner gör inget och har mycket pengar över. Då finns det anledning för staten att vara lite tuff mot dem och säga: Ni har ansökt och fått bifall och statsbidrag. Hur kommer det sig att ni inte gör något för de äldre och förskolan vad gäller demokrati och stöd för de fem nationella minoriteterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det ligger ingen motsättning i att dels göra en översyn och följa upp där det har funnits kritik, dels behandla de åtta ansökningar som har inkommit.

Har regeringen sagt något till dessa kommuner? Eller har de fått läsa i en tidning eller i en budget att det inte blir några beslut om förvaltningsområden?

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamot Haddad för interpellationen och inlägget.

Jag delar riksdagsledamotens engagemang och förståelse för vilken roll lagen och förvaltningskommunerna spelar. Det jag inte kan bortse från är det som riksdagsledamot Haddad också lyfter upp om att det har funnits en kritik av hur olika rättigheterna kommer en till del beroende på var i landet man bor.

Denna kritik har varit tydlig under många år. Jag tog del av den redan som generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor innan jag blev utsedd till statsråd, och jag hade med mig kritiken in i det ämbete jag nu har.

Regeringen har beslutat att man inte kan bortse från denna kritik.

Jag vet att inte minst Folkpartiet med heder har arbetat för de nationella minoriteternas rättigheter och för mänskliga rättigheter i stort.

Att se över och utreda på vilket sätt statsbidraget har använts är en avgörande fråga. Det är skattepengar, och skattepengar ska dit de är ämnade att gå.

Denna kritik har påtalats mig så länge jag har varit statsråd. I nästan ett och ett halvt år har jag fått höra att vi måste göra något. Förvaltningskommunerna måste skötas ännu bättre, både vad gäller grundskyddet, som gäller alla, och det stärkta skyddet. Det finns kommuner, till exempel Haninge, Västerås med flera, där det fungerar bra, men det är alldeles för stora skillnader.

Vi har gett Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att se över hur statsbidraget har använts. Jag kommer att motta rapporten i februari, och i väntan på den beslöt vi att pausa adderandet av ytterligare förvaltningskommuner. Vi gör det för att vi ser att lagen och förvaltningskommunerna är så viktiga. Vi vill inte underminera detta utan fortsätta att stärka det. Det är en paus, inte ett stopp.

Samtidigt är det bestämt att vi ska utreda hela lagen. Jag vet att flera riksdagsledamöter och medlemmar i Folkpartiet har lyft upp vikten av att inte minst lagar som ska skydda minoriteters rättigheter är kraftfulla och bär.

Regeringen pausar. Det är inget stopp. Vi står i ständig kontakt med företrädarna för de nationella minoriteterna, och vi följer de principer och den ordning som finns vad gäller samråd. Utöver det har jag varit mån om att ha en ännu mer intensiv kontakt, så kritiken och dialogen har varit tydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De åtta kommuner som har ansökt men inte finns med i den budget som riksdagen beslutar om i december kommer att få ett tydligare formellt besked när budgeten är antagen. Vi har dock redan varit i kontakt med företrädarna för de nationella minoriteterna i de kommuner som är berörda och med ett flertal riksdagsledamöter från olika partier.

Det är viktigt att det stora och betydelsefulla arbetet i dessa kommuner inte stannar upp. De måste känna att de är en viktig del av de nationella minoriteternas rättigheter och att de fortsätter att ha en intensiv dialog och ett tätt samarbete med de nationella minoriteternas företrädare.

Nu tar vi det hela ett steg framåt. När vi adderar ytterligare förvaltningskommuner kommer vi att göra det med kraft. Vi kommer att göra det på en rad politikområden som stärker de nationella minoriteternas rättigheter i vårt land.

Fru talman! Jag tackar kultur- och demokratiministern.

Jag är bekymrad över regeringens hantering av minoritetspolitiken, och det är uppenbart att det finns ekonomiska aspekter på detta. Folkpartiet har i sin skuggbudget lagt 10 miljoner kronor mer än regeringen på detta utgiftsområde.

Det statsbidrag som normalt betalas ut ligger på 1-2 miljoner för större kommuner. Några av de kommuner som jag räknade upp är mindre än Västerås, så de skulle ha fått kanske ½ miljon kronor. I sammanhanget är det alltså inga stora pengar.

Jag begriper inte varför man ska trycka på pausknappen för dessa kommuner. Jag beklagar det.

I svaret säger statsrådet att det är av budgetskäl som man inte har kunnat föra en dialog med dessa kommuner. Men förhandsbesked handlar inte bara om ekonomi. De har rätt att få ett förhandsbesked. När Västerås ansökte fick vi ett förhandsbesked från Regeringskansliet om att regeringen skulle behandla vår ansökan under de närmaste veckorna och att man förmodligen skulle bifalla vår ansökan om frivillig anslutning till det finska förvaltningsområdet.

Har dessa kommuner fått läsa om det i en tidning eller via omvägar fått reda på att de inte kommer att få sina ansökningar behandlade? Jag vill ha ett klart besked. Det är det minsta man kan kräva av demokratiministern vad gäller samrådsförfarandet.

I tidigare svar från statsrådet säger hon att regeringen inte har någon skyldighet att samråda. Men regeringen måste föregå med gott exempel. Annars kan man inte ställa krav på att landstingspolitiker och kommunalråd ska samråda om allt som berör de nationella minoriteterna, vilket det står i lagen. Sveriges riksdag har stiftat denna lag, och då borde den även omfatta regeringen. Oavsett om det är ekonomiska förslag eller verksamhetsförslag ska regeringen åtminstone samråda med de nationella minoriteterna och ta dem på stort allvar.

Det regeringen har gjort är att minska tilliten till staten. Vi har under många år jobbat hårt för att bygga upp och upprätthålla förtroendet och tilliten mellan statsmakten och de nationella minoriteterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I interpellationssvaret säger demokratiministern att det finns kritik mot hur statsbidragen har använts och mot att det genomförs på olika sätt i olika grad beroende på var man bor, och eftersom det inte är avsikten finns det ett behov av att se över systemet.

Vad menar kultur- och demokratiministern med den formuleringen? Det står uttryckligen att det är kommunerna och landstingen som tillsammans med de nationella minoriteterna och inom lagen för nationella minoriteter ska bestämma vad som ska prioriteras. Det kan vara inom äldreomsorgen, kulturella inslag eller att man vill bygga upp språken meänkieli, samiska eller finska lokalt. Vad innebär formuleringen? Det vill jag ha reda på.

Om regeringen menar att det är fel med variationer vill jag veta det, för det är inte att stötta de intentioner som åtminstone lagstiftaren har haft när det gäller lagen om nationella minoriteter.

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamot Haddad för inlägget.

Om det är något jag har lagt tid på under mitt dryga år som statsråd är det att ha tät kontakt med våra nationella minoriteters företrädare. Det är jag övertygad om att de alla kan vittna om.

Det har inte på något sätt brustit när det gäller de rutiner som fanns tidigare, och jag har till och med intensifierat kontakten mellan regeringen och de olika nationella minoriteterna. Det är jag väldigt glad över, för det underlättar mitt arbete och gör att jag känner mig trygg när jag föreslår för regeringen att vi ska utreda minoritetslagen efter flera år av kritik och passivitet.

Samråd - ja, vi har verkligen samrått med de nationella minoriteterna. Jag och regeringen samråder inte med kommunerna, men vi samråder med de nationella minoriteterna och deras företrädare. Sedan kan de ha uppgifter eller uppdrag i kommuner, men det är med de nationella minoriteterna som vi samråder.

Regeringen samråder däremot inte om budgetfrågor. Det är viktigt att vi särskiljer de olika uppgifterna. Vi samråder om frågor rörande de nationella minoriteternas förutsättningar och rättigheter.

Riksdagsledamot Haddad sa att han är väldigt bekymrad över politiken för de nationella minoriteterna. Det förvånar mig. Då tror jag inte att riksdagsledamoten har umgåtts tillräckligt mycket med mig så att jag har kunnat berätta om alla satsningar som vi redan har påbörjat och de ambitioner vi har att under mandatperioden stärka de nationella minoriteternas rättigheter och de mänskliga rättigheterna i vårt land.

Det är allt från att vi har svarat på en UPR-rapport att vi har initierat och ämnar lägga fram för riksdagen att en oberoende MR-institution äntligen ska inrättas i Sverige. Den ska bevaka mänskliga rättigheter, något som jag vet att Folkpartiet, inte minst Roger Haddad och många av hans medarbetare och kollegor, har välkomnat.

Vi gör en översyn av hur statsbidraget används. Det är svaret på en av riksdagsledamotens frågor. Som jag angav i interpellationssvaret används det statsbidrag man har rätt till olika innanför ramens gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett tydligt exempel där många nationella minoriteters företrädare har påtalat brister i systemet när det gäller hur statsbidraget används och hur man jobbar i förvaltningskommunerna är tolkningen av helt eller delvis. Alltför ofta med den formuleringen tolkar man det som delvis i stället för helt. Detta har påtalats om det förstärkta skyddet.

Det finns flera olikheter. Lagen och rättigheterna är själva botten som allt ska byggas på. Det vi ser olikheter i är när man naggar kanterna och när de grundläggande rättigheterna inte efterlevs.

För att gå tillbaka till att riksdagsledamoten är väldigt bekymrad tillsätter vi en utredning, som jag sa tidigare. Äntligen ses lagen över. Det kommer att ge oss underlag för ny politik som stärker lagen med koppling till de konventioner som Sverige har skrivit under.

Vi har även gett Skolverket i uppdrag att utveckla ett snabbspår för lärare i minoritetsspråken, något som också efterfrågats i långa tider och som de nationella minoriteternas företrädare har lyft fram.

Vi utvecklar minoritet.se, då det fortfarande endast är 66 procent av Sveriges befolkning som kan nämna en nationell minoritet, trots att lagen har funnits i fem år och politiken i femton.

Vi stärker dessutom Sametinget med ½ miljon så att de kan utreda, se över, hitta och identifiera mätmetoder för att följa upp det samiska språkets utveckling. Det är en satsning i jämförelse med vad den tidigare regeringen gjorde när det gäller nationella minoriteter och mänskliga rättigheter i vårt land.

Fru talman! Folkpartiet har avsatt 10 miljoner kronor mer än Miljöpartiet och Socialdemokraterna till minoritetspolitiken.

Flera av de skäl statsrådet lyfte upp är uppenbart av ekonomisk karaktär, och statsrådet säger att man inte samråder om budgeten. När ni pausar passar ni naturligtvis på att inte använda dessa pengar, Alice Bah Kuhnke. Det är en indirekt besparing, inte en satsning.

Det var Folkpartiet som fattade besluten om språkinstitutioner, universitet, minoritetsspråk, skärpt skollag och att göra det lättare för unga och barn att få del av minoritetsspråk.

Om vi hade suttit i regeringsställning hade vi också aviserat en översyn av lagen när det gäller helt eller delvis, eftersom den uppenbarligen tolkas olika. Det ska vi göra i alla fall, men det behöver inte innebära att Gislaved, Järfälla, Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Söderhamn, Åsele och Örnsköldsvik ska pausas.

I många av dessa kommuner är det ibland kommunpolitiker men oftast de nationella minoriteterna själva som driver den politiska process eller den civila samhällsprocess som leder till att kommunerna till slut säger: Okej, nu ska vi vända oss till Stockholm och regeringen och ansöka om att få ingå i förvaltningsområdena för meänkieli, finska och samiska.

De åtta kommunerna har fått reda på detta indirekt, för tydligen har de ännu inte fått något formellt besked. Det kommer enligt statsrådet i december. Då ska de få reda på att de inte kommer att bli förvaltningsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är olyckligt. Jag förstår inte hur statsrådet kan fortsätta att försvara den här hanteringen. Jag tycker att det finns brister i samrådsförfarandet. Jag är också orolig, fru talman, över kritiken mot skillnaderna i hantering.

Det framgår inte klart i interpellationssvaret vad regeringen avser.

Fru talman! Jag tackar Roger Haddad för debatten och för att han har gett mig möjlighet att tala om dessa viktiga frågor.

Jag har klargjort min och regeringens ambition när det gäller nationella minoriteter och mänskliga rättigheter i vårt land. Det är inte ett område som det kommer att sparas på under mandatperiodens kommande år.

Om det är någonting som vårt land är i stort behov av är det att stärka nationella minoriteters möjligheter, stärka mänskliga rättigheter och bekämpa rasism och diskriminering, som vi i detta nu tyvärr ser blomstra i förhållande till hur det såg ut här för bara något år sedan. Det är bränder på asylboenden och liknande.

Möjligheterna och rättigheterna för nationella minoriteter är mycket mer än förvaltningsområdena. Självklart kommer dessa områden att fortsätta att vara en viktig och tydlig pusselbit och ett centrum för hur vi arbetar med nationella minoriteters rättigheter och med lagen. Men det krävs mycket mer runt omkring.

Som jag sa alldeles nyss krävs satsningar mot rasism och diskriminering, och det krävs satsningar på språk, lärarutbildning, skolmaterial och allt som vi i Sverige har fått kritik för, bland annat från Europarådet men framför allt från de nationella minoriteternas företrädare.

Precis som riksdagsledamoten sa är det de nationella minoriteterna i vårt land som har drivit på utvecklingen. Det är oerhört viktigt med en god och tät kontakt med våra nationella minoriteter och att de känner att de har regeringens, statens och riksdagens stöd i att deras rättigheter ska främjas och att lagen spelar roll.

Just därför ser vi nu över lagen och tillsätter en utredning. Sedan kommer vi att köra vidare i ett tempo som gör att vi kan imponera på Roger Haddad vid mandatperiodens slut. Förhoppningsvis har vi då också stärkt mänskliga rättigheter i vårt land på ett väldigt tydligt sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.