Statliga medel till kvinnojourerna

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 16 december 2008

Interpellation: Statliga medel till kvinnojourerna

Interpellation 2008/09:192 av Berg, Marianne (v)

den 5 december

Interpellation

2008/09:192 Statliga medel till kvinnojourerna

av Marianne Berg (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Jag har tidigare ställt en fråga (2008/09:104) till statsrådet om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att de statliga medlen till kvinnojourerna inte ska stoppas av kommunerna med anledning av att en kvinnojour i Skåne fått avslag på sin ansökan från kommunen på oklara grunder. Statsrådet har i sitt svar inte svarat på min fråga. Det är mycket oroväckande att en kvinnojour som sedan 1999 bedrivit ett seriöst arbete för utsatta kvinnor plötsligt står utan finansiering. Nu har jag fått kännedom om att det kommit signaler till jourernas riksorganisationer om att flera jourer har svårigheter med att få sina ansökningar om anslag beviljade. Det största flertalet av jourerna har dessutom ännu inte fått besked om de kommer att få pengar för 2009 eller inte.

Enligt en utvärdering från Roks av processen vid fördelning av statliga medel för år 2007 är variationen stor bland medlemsjourerna när det gäller uppfattningen om hur samverkan med kommunen fungerade. En knapp tredjedel anser att samarbetet inte fungerade väl eller att det inte fungerade alls. Enligt utvärderingen har den ändrade politiken lett till att jourerna är utlämnade till kommunernas goda vilja vilket ger upphov till klara orättvisor i ett jämförande perspektiv. I vissa fall tycks det vara en direkt antifeministisk hållning särskilt från chefstjänstemän och ibland politiker som spelat en roll för jourens möjlighet att göra en ansökan. Den avslutande slutsatsen är att samverkan under tvång mellan ideella kvinnojourer och motsträviga kommuner tenderar att misslyckas. När kommunen är ovillig att ansöka om medel bör jouren därför ha möjlighet att söka på egen hand.

Vidare har riksorganisationerna inte fått besked från regeringen om det även fortsättningsvis kommer att finnas statliga pengar att söka, vilket statsrådet i och för sig gett uttryck för i sitt svar på min tidigare fråga (2008/09:104).

Det är djupt problematiskt att jourerna ska behöva bedriva sitt viktiga arbete med utsatta kvinnor och barn i ovisshet om framtida finansiering. Tack vare pengarna från länsstyrelsen har jourerna kunnat starta projekt för exempelvis de barn som kommer med sina mammor till jourerna. Det är värdefullt att dessa projekt kan fortsätta. Vänsterpartiet har länge uppmärksammat att kvinno- och tjejjourerna behöver kontinuerlig och långsiktig finansiering för att kunna bedriva ett fungerande arbete på sikt. Det är orimligt att en verksamhet som är fundamental för att utsatta kvinnor ska få hjälp och stöd är beroende av tillfälliga lösningar. Detta gör att kvinnojourerna inte kan planera långsiktigt och bedriva det utvecklingsarbete som krävs. Mycket tid som i stället skulle kunna ägnas åt utsatta tjejer och kvinnor går nu åt till att ansöka om och oroa sig för pengar till verksamheten.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en utvärdering av de arbetssätt och metoder som används av kvinnojourer i deras arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Syftet med denna utvärdering är oklart vilket ytterligare bidrar till oro hos landets kvinnojourer. Vänsterpartiet anser att utvärderingen även bör omfatta brottsofferjourernas arbete med våldsutsatta kvinnor. Vidare är det problematiskt om syftet med utvärderingen är att styra frivilliga organisationers arbete. Vår förhoppning är att så inte är fallet och att detta garanteras av att utvärderingen ska ske i dialog med Roks och SKR.

Många kvinnojourer saknar i dag möjlighet att ta emot kvinnor med psykisk och fysisk funktionsnedsättning samt missbruksproblem. Kommunerna bör bära det största ansvaret för att se till att skydd mot mäns våld även blir tillgängligt för kvinnor med olika typer av funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Vänsterpartiet har därför lagt förslag om att tillgänglighetsanpassa jourerna samt inrätta resursjourer med kompetens att ta emot särskilt utsatta grupper av kvinnor.

Med anledning av vad som anförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera en långsiktig finansiering till kvinnojourerna?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av Roks egen utvärdering av fördelningen av statliga medel för år 2007?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att alla kvinnor, oavsett funktionsnedsättning eller missbruksproblem, ska ha tillgång till en kvinnojour?