Statliga bolags förvärv och riksdagens inflytande

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 28 april

Interpellation 2005/06:370 av Anne-Marie Pålsson (m) till näringsminister Thomas Östros (s)

Statliga bolags förvärv och riksdagens inflytande

Det statliga bolaget Posten AB har, för att stärka sin internationella konkurrenskraft, lagt ett bud på det börsnoterade bolaget Strålfors AB. Budet är omfattande och uppgår totalt till ca 2 miljarder kronor.

Posten är ett statligt bolag och ägs därför gemensamt av de svenska medborgarna. Enligt regeringsformen (9 kap. 9 §) är det riksdagens uppgift att besluta hur statens egendom ska förvaltas. Riksdagen har emellertid inte beretts möjlighet att yttra sig om budet. Insynen i affären har begränsats till Näringsdepartementet via ägarförvaltningens representant i bolagets styrelse.

Postens förvärv @ i det fall det fullföljs @ innebär också en väsentlig förändring i Postens verksamhetsinriktning @ internationell expansion.

Budet innehåller vidare en premie på ca 30@35 %, vilket i kronor räknat motsvarar ca 600 miljoner. Merparten av detta, eller ca 400 miljoner kronor, tillfaller Strålfors huvudägare familjen Parkander. Premien betyder att Posten är villig att betala ett pris som överstiger det pris som marknaden (eller alla andra investerare) är villig att betala.

Hur stora måste förvärven vara, hur stor förändring av bolagets verksamhet och vilka omständigheter i övrigt måste råda för att det ska vara motiverat att låta riksdagen @ representanterna för de statliga bolagens yttersta ägare @ vara med i beslutet?

Min fråga till näringsminister Östros är därför när och under vilka omständigheter han avser att låta riksdagen ge sin syn på de förvärv som statliga bolag gör.