Statens finansiering av myggbekämpning vid Nedre Dalälven

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 14 november 2014

Interpellation: Statens finansiering av myggbekämpning vid Nedre Dalälven

Interpellation 2014/15:84 av Solveig Zander (C)

Interpellation 2014/15:84 Statens finansiering av myggbekämpning vid Nedre Dalälven

av Solveig Zander (C)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Älvlandskapet Nedre Dalälven är sedan 2011 utnämnt av FN-organet Unesco till Sveriges tredje biosfärområde. Det innebär att där finns höga natur- och kulturvärden som ska gynna de boende i närområdet samtidigt som den biologiska mångfalden ska värnas. Området ska också vara till för utbildning och forskning. Området är ett naturreservat eller Natura 2000-område, och Färnebofjärden är en Nationalpark. Problemet är att där finns stickmyggor som gör det omöjligt att vistas i området.

Redan år 2000 besökte den dåvarande miljöministern Kjell Larsson området och insåg att något måste göras för att bekämpa myggeländet. Ett myggprogram inleddes med stöd från staten vilket under åren har ifrågasatts, utvecklats, omprövats och återigen varit i ifrågasatt.

Länsstyrelsen i Gävleborg tog 2010 initiativet till en regional landskapsstrategi av området kring Nedre Dalälven. Det innebar att regeringen i regleringsbreven gav Länsstyrelsen i Gävleborg i uppdrag att hitta långsiktiga lösningar på massförekomsten av stickmyggorna samt att identifiera problemet. Resultatet blev att det startades flera projekt och studier i samarbete med allmänheten, mellan länsstyrelser, kommuner och andra viktiga aktörer. Men innan man kunde se effekter av åtgärderna bedömdes att besprutning av BTI kommer att vara nödvändigt under flera år.

Alliansregeringen har medverkat till att det satsats statliga pengar i myggbekämpningsprojektet. Nedre Dalälvens Intresseförening, NeDa, förvaltar området. Det inkluderar att man också på vetenskaplig grund medverkar till att bland annat bekämpa översvämningsmyggorna med det tillåtna medlet BTI. Massförekomsten av stickmyggorna är ett allvarligt problem, och man arbetar för att hitta en långsiktig hållbar lösning på problemet i enlighet med den regionala landskapsstrategin. Kortsiktigt fungerar den biologiska bekämpningen. För att följa upp bekämpningen har det funnits ledande forskare, knutna till Uppsala universitet, i området under tio års tid.

För att belysa allvaret i massförekomsten av stickmyggor måste också Socialstyrelsen ges ett uppdrag att studera hur människor påverkas då det är att betrakta som ett folkhälsoproblem att vistas i området.

Området är som framkommer ovan ett unikt område för turism, det rörliga friluftslivet, då här finns ett rikt djurliv. Men man kan inte vistas där, mycket mindre bo och leva där. Verkligheten är i stället att barn på dagis, eller hemma, inte kan vara ute. De kan få och får en överreaktion, samma sak kan gälla överkänsliga personer. Vidare kan inte boskapen vara ute då de blir oroliga, och fågelungar klarar sig inte. Man kan inte flytta ifrån området för fastigheter går inte att sälja. Företag inom turistbranschen kan inte få lönsamhet varför det är svårt att driva camping och liknande i området.

För att komma till rätta med förekomsten av myggor i området behövs en långsiktig finansiering. En nationalpark och ett Natura 2000-område måste vara tillgängligt för människor och djur och då måste man använda de medel som i dag står till buds och som sanktionerats av staten. Förutsättningarna för att använda statliga pengar, förslagsvis en fond, varifrån man kan söka pengar till bekämpning, behöver ses över. Dessutom behövs forskning och utveckling för att få fram den bästa bekämpningsmetoden och för att utveckla långsiktigt hållbara metoder också finansierat via staten.

I den av Regeringen nyligen inlämnade budgetpropositionen framgår att det inte finns något förslag till statligt ansvar för att komma till rätta med myggplågan i Nedre Dalälven utan problemet skjuts över till region och kommuner att bekosta detta. Det är inte försvarbart. Det behövs ett samlat grepp i myggfrågan och ett klargörande av ansvarsförhållandena. Dessutom är det viktigt att ansvaret inte överlämnas åt de drabbade kommunerna som landshövdingarna skriver i sitt brev till regeringen i juni 2012. Det måste i stället öronmärkas medel för myggbekämpningen under flera år framöver.

Min fråga till klimat- och miljöministern är därför:

Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att under flera år få en stabil finansiering av myggbekämpning i Nedre Dalälven?