Anf. 30 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka initiativ regeringen tar för att försöka bromsa det ökade socialbidragsberoendet.
Självklart har Sverige inte gått oberört genom den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. Arbetslösheten har ökat, och många människor har därmed fått ekonomiska svårigheter. Detta gäller särskilt unga vuxna och nyanlända invandrare som i lågkonjunkturtider har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Detta påverkar socialbidragsmottagandet, och antalet personer som behöver ekonomiskt bistånd till sin försörjning har också ökat under de senaste åren. Men trots att antalet personer som är i behov av ekonomiskt bistånd har ökat under de senaste två åren är antalet långt ifrån vad det var under 90-talskrisen. År 2008 var antalet bidragstagare endast hälften av vad det var år 1996, det vill säga det år då antalet biståndsmottagare var som högst.
Det övergripande målet för regeringens politik är att få fler i arbete och minska utanförskapet och därmed också antalet personer som är beroende av socialbidrag. Kampen mot arbetslösheten förs genom en politik på en rad olika områden i syfte att öka antalet jobb, stimulera företagande och ge stöd till människor som drabbas av arbetslöshet. Utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder är hörnstenar i en sådan politik.
Från det att den internationella finanskrisen slog till hösten 2008 har regeringen agerat för att överbrygga krisen samt mildra dess långsiktiga effekter. Inom arbetsmarknadspolitiken har regeringen gjort kraftfulla satsningar, bland annat på arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, lyft och jobbcoacher. Regeringen har också tillfört resurser för att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda personer som varit arbetslösa en längre tid ett individuellt utformat stöd inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.
Det är också viktigt att människor kan förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade på arbetsmarknaden när efterfrågan ökar på nytt. Regeringen har därför gjort stora satsningar inom vuxenutbildningen, bland annat genom en statlig satsning på yrkesinriktad gymnasial kommunal vuxenutbildning, yrkesvux, och etablering av den nya yrkeshögskolan. År 2010 innebär satsningen 18 300 årsplatser på yrkesvux, vilket är en betydande ökning från förra året. Satsningen innebär även 4 500 ytterligare årsplatser på yrkeshögskolan. Utöver detta har riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat att satsa totalt 248,5 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för nya utbildningsplatser i Västra Götaland under 2010-2011 till stöd för de personer och kommuner som drabbats av uppsägningar. Dessutom har antalet utbildningsplatser på högskola och universitet tillfälligt utökats.
När det gäller arbetslösa ungdomar har regeringen vidtagit en rad olika åtgärder. Så sent som den 1 januari i år trädde flera förändringar i kraft som syftar till att ytterligare förstärka jobbgarantin för ungdomar. Till exempel kan ungdomar numera även ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering samt den nya insatsen Lyft. Inför sommaren satsar regeringen 100 miljoner kronor för att underlätta för ungdomar att få sommarjobb, och från och med den 1 juli förbättras också möjligheten för äldre långtidsarbetslösa personer att kvalificera sig till nystartsjobb.
Sedan några år tillbaka är majoriteten av socialbidragstagarna utrikes födda. Det beror till stor del på att det tar lång tid för nyanlända, särskilt dem som flytt till Sverige, att etablera sig på arbetsmarknaden och att flyktingmottagandet ökade 2006-2008, bland annat till följd av den tillfälliga asyllagen. Därför är regeringens reform för nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, proposition 2009/10:60, som träder i kraft den 1 december 2010 mycket viktig för utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Nyanlända flyktingar med mera som deltar i etableringsinsatser kommer att uppbära statlig etableringsersättning de första åren i landet. Därutöver innebär reformen att staten, genom Arbetsförmedlingen, tar över huvudansvaret för nyanlända invandrares etablering. Genom att Arbetsförmedlingen tar över ansvaret förtydligas ytterligare regeringens arbetslinje. Nyanlända får en lagstadgad rätt till arbetsförberedande insatser. En snabbare etablering ska åstadkommas genom att man förstärker incitamenten att arbeta och att delta i etableringsinsatser. En effektiv etableringskedja skapas genom klarare och tydligare ansvarsförhållanden mellan olika aktörer för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens. Det övergripande syftet med reformen är att de nyanlända snabbare ska bli självförsörjande.