Starkt ökat socialbidragsberoende

Interpellationsdebatt 4 juni 2010

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 30 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka initiativ regeringen tar för att försöka bromsa det ökade socialbidragsberoendet. Självklart har Sverige inte gått oberört genom den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. Arbetslösheten har ökat, och många människor har därmed fått ekonomiska svårigheter. Detta gäller särskilt unga vuxna och nyanlända invandrare som i lågkonjunkturtider har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Detta påverkar socialbidragsmottagandet, och antalet personer som behöver ekonomiskt bistånd till sin försörjning har också ökat under de senaste åren. Men trots att antalet personer som är i behov av ekonomiskt bistånd har ökat under de senaste två åren är antalet långt ifrån vad det var under 90-talskrisen. År 2008 var antalet bidragstagare endast hälften av vad det var år 1996, det vill säga det år då antalet biståndsmottagare var som högst. Det övergripande målet för regeringens politik är att få fler i arbete och minska utanförskapet och därmed också antalet personer som är beroende av socialbidrag. Kampen mot arbetslösheten förs genom en politik på en rad olika områden i syfte att öka antalet jobb, stimulera företagande och ge stöd till människor som drabbas av arbetslöshet. Utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder är hörnstenar i en sådan politik. Från det att den internationella finanskrisen slog till hösten 2008 har regeringen agerat för att överbrygga krisen samt mildra dess långsiktiga effekter. Inom arbetsmarknadspolitiken har regeringen gjort kraftfulla satsningar, bland annat på arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, lyft och jobbcoacher. Regeringen har också tillfört resurser för att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda personer som varit arbetslösa en längre tid ett individuellt utformat stöd inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Det är också viktigt att människor kan förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade på arbetsmarknaden när efterfrågan ökar på nytt. Regeringen har därför gjort stora satsningar inom vuxenutbildningen, bland annat genom en statlig satsning på yrkesinriktad gymnasial kommunal vuxenutbildning, yrkesvux, och etablering av den nya yrkeshögskolan. År 2010 innebär satsningen 18 300 årsplatser på yrkesvux, vilket är en betydande ökning från förra året. Satsningen innebär även 4 500 ytterligare årsplatser på yrkeshögskolan. Utöver detta har riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat att satsa totalt 248,5 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för nya utbildningsplatser i Västra Götaland under 2010-2011 till stöd för de personer och kommuner som drabbats av uppsägningar. Dessutom har antalet utbildningsplatser på högskola och universitet tillfälligt utökats. När det gäller arbetslösa ungdomar har regeringen vidtagit en rad olika åtgärder. Så sent som den 1 januari i år trädde flera förändringar i kraft som syftar till att ytterligare förstärka jobbgarantin för ungdomar. Till exempel kan ungdomar numera även ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering samt den nya insatsen Lyft. Inför sommaren satsar regeringen 100 miljoner kronor för att underlätta för ungdomar att få sommarjobb, och från och med den 1 juli förbättras också möjligheten för äldre långtidsarbetslösa personer att kvalificera sig till nystartsjobb. Sedan några år tillbaka är majoriteten av socialbidragstagarna utrikes födda. Det beror till stor del på att det tar lång tid för nyanlända, särskilt dem som flytt till Sverige, att etablera sig på arbetsmarknaden och att flyktingmottagandet ökade 2006-2008, bland annat till följd av den tillfälliga asyllagen. Därför är regeringens reform för nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, proposition 2009/10:60, som träder i kraft den 1 december 2010 mycket viktig för utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Nyanlända flyktingar med mera som deltar i etableringsinsatser kommer att uppbära statlig etableringsersättning de första åren i landet. Därutöver innebär reformen att staten, genom Arbetsförmedlingen, tar över huvudansvaret för nyanlända invandrares etablering. Genom att Arbetsförmedlingen tar över ansvaret förtydligas ytterligare regeringens arbetslinje. Nyanlända får en lagstadgad rätt till arbetsförberedande insatser. En snabbare etablering ska åstadkommas genom att man förstärker incitamenten att arbeta och att delta i etableringsinsatser. En effektiv etableringskedja skapas genom klarare och tydligare ansvarsförhållanden mellan olika aktörer för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens. Det övergripande syftet med reformen är att de nyanlända snabbare ska bli självförsörjande.

Anf. 31 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Det var mycket ord samtidigt som inte svar kunde ges på vad regeringen tänker göra. Först tar man det absolut vanligaste argument som denna kammare har hört under det senaste året. Man talar nämligen om den globala ekonomiska krisen, som man brukar göra, och så säger man: Vi är totalt bakbundna. Vi kan inte göra någonting på grund av den globala ekonomiska krisen. Samtidigt presenterar man inte de starka förslagen för att minska socialbidragsberoendet. Statsrådet anför i sitt svar att socialbidragsberoendet var högst 1996. Det är helt sant. Då hade vi gått igenom en nationell ekonomisk kris. Jag var själv ordförande i en stadsdelsnämnd här i Stockholm vid den tidpunkten. Det var en av de stadsdelsnämnder som hade högst antal socialbidragstagare. Vi ägnade mycket tid åt att försöka hitta nya alternativa modeller för att få ut dem i arbete. Vi arbetade nästan hela tiden med detta. På våra nämndsammanträden ägnades i alla fall tre fjärdedelar av tiden åt att just diskutera detta. Uppenbarligen finns inte det engagemanget i den här regeringen. Man säger att arbetslinjen är viktig för den här regeringen. Det pratar man i alla fall om. Jag vet inte riktigt vad det är man kommer ut med sedan. Man talar om att man har en massa nya åtgärder. När man sedan granskar de åtgärder som man säger är nya är de ganska nygamla, skulle man väl kunna säga. De har funnits i andra former men har hetat något annat vid något annat tillfälle. Lyft vill jag påminna mig om ersatte något annat som redan tidigare fanns. Så mycket nytt har det inte kommit i det här sammanhanget. Man säger att man har tagit itu med och satsat på vuxenutbildning. Det är sant på sitt sätt. Men vad ersattes detta med? Man drog ned på arbetsmarknadsutbildningen. Man drog ned på komvux med motiveringen att det kunde man göra i en högkonjunktur. Det kanske ligger något i det, men då måste man satsa. Man kan inte säga att det här är något nytt, att den här regeringen tar frågan på fullt allvar. Sedan kommer det smått häpnadsväckande att man gör så mycket för ungdomar. Får jag lov, herr talman, att avslöja en hemlighet men ändå inte. Inom socialdemokratin ska vi diskutera ungdomsarbetslösheten framöver. Vi var tvungna att ändra kampanjmaterialet. Det stod nämligen att var fjärde ungdom var arbetslös. Vi var tvungna att ändra det till att var tredje ungdom var arbetslös. Jag tycker att det är smått häpnadsväckande att man måste hantera det på det här sättet. Det är ju så, herr talman, att där har man gjort minst. Det är inte acceptabelt att man har så många ungdomar i arbetslöshet. Slutligen, herr talman, kan jag konstatera - jag kan återkomma till det - att när man gör en omorganisation anser man det vara en aktiv åtgärd. Den här regeringen har ägnat nästan hela sin mandatperiod åt att göra omorganisationer. Ingen kan påstå att vi kan se resultatet av det särskilt tydligt nu när man gör omorganisationer till exempel genom att föra över socialbidragstagare till Arbetsförmedlingen och tro att man då löser problemen. Jag tror ärligt talat inte att omorganisationer löser så allvarliga problem som just detta är.

Anf. 32 Sylvia Lindgren (S)

Herr talman! Jag tycker att den interpellation som Börje Vestlund har ställt är väldigt viktig. Det är ingen tvekan om att vi ser att det är ett starkt ökat socialbidragsberoende. Jag tycker också, som Börje Vestlund, att det är en hel del ord som Maria Larsson använder sig av i sitt svar. Man kanske behöver göra en ytterligare djupdykning i det här. Det är ingen tvekan om att när den borgerliga alliansen tog över den här mandatperioden vidtog man direkt strategiska och taktiska åtgärder. Det första var att försämra a-kassan. Man höjde a-kasseavgiften för medlemmarna kraftigt, vilket bidrog till att a-kassan tappade mycket medlemmar. I dag är det ungefär 500 000 som står utanför a-kassan. Den har också blivit svårare att få tillgodogöra sig. Den har blivit sämre. Det var naturligtvis en strategisk åtgärd som vi nu också ser resultaten av. Vi kan se flera åtgärder inom fackföreningsrörelsen, på Arbetsmiljöverket, på ALI och så vidare som har påverkat skyddsombud. Det handlar om makt. Det blir en maktförskjutning kring det här. Nästa åtgärd var slaget om socialförsäkringarna. Det var välfärdsfrågorna med både vården, skolan och omsorgen, och inte minst därefter privatiseringar, avknoppningar och dylikt. Det är klart att det var en strategisk, taktisk åtgärd som får effekter. Det får effekter på den allmänna välfärden, och klyftorna i samhället ökar. Det här skedde innan finanskrisen. Finanskrisen har naturligtvis påverkat det ytterligare, men det här har gett väldigt tydliga resultat i att klyftorna har ökat enormt i samhället. Det påverkar socialbidragen. Det är det vi ser nu. Arbetsmarknadsutbildningarna fick också kraftiga nedskärningar. I dag får företagen inte tillgång till den arbetskraft de behöver, trots att vi har en hög arbetslöshet. Vi har en arbetslöshet i dag som är närmare 10 procent. Jag är väldigt orolig för det som Maria Larsson åberopar i sista stycket i sitt interpellationssvar, nämligen att man ska kunna erbjuda personer som har varit arbetslösa en längre tid ett individuellt utformat stöd inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin och därmed fas 3. Det är en jättestor och svår del. Vi i arbetsmarknadsutskottet hade i går generaldirektören för Arbetsförmedlingen hos oss. Det är bekräftat att fas 3-delen är en jättestor del. Man kan säga att man jobbar mycket för att komma åt det man kallar utanförskapet och arbetslösheten. Men de åtgärder som man har gjort, Maria Larsson, är på intet sätt imponerande. Arbetslösheten har ökat, och utanförskapet har ökat. Antalet socialbidragsberoende har därmed också ökat drastiskt. Det är en strategisk och taktisk politik från den borgerliga alliansen.

Anf. 33 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Mycket ord, säger Börje Vestlund. Det behövs mycket ord för att beskriva att det har varit mycket handling. Det är precis det jag beskriver i mitt svar. Att socialbidragsberoendet ökar under en lågkonjunktur - den största lågkonjunktur som vi har sett sedan 1930-talet - är inget ovanligt. Det har det gjort också under lågkonjunkturer när socialdemokratiska regeringar har varit vid makten. Det är därför vi har det här skyddsnätet. Det ska finnas någonstans att hämta möjligheter till sin försörjning när man inte har ett arbete. När arbetslösheten ökar ökar också socialbidragsberoendet. Det är väl bara Socialdemokraterna här i kammaren som inte vill erkänna - det erkänner alla internationella bedömare - att vi har satt in åtgärder som har ökat möjligheterna för människor att få ett arbete i vårt land. Internationella och nationella experter säger att de sammantagna åtgärderna har betytt mycket för att jobblinjen ska kunna förstärkas i vårt land. Det försökte jag beskriva med en del av de åtgärder som vi har infört. Jag har dock inte tagit med alla. När det gäller ungdomar är jag lika bekymrad som Börje Vestlund. Här behövs det många fler insatser. Den här regeringen har till exempel infört en halverad arbetsgivaravgift som vi vet är betydelsefull för att Ica, Coop och restauranger ska kunna anställa ungdomar under 26 år. Det vill Socialdemokraterna ta bort. Ni sparar in 10 miljarder för att ungdomar inte ska kunna anställas. Ni fördubblar arbetsgivaravgiften. Det kommer väl knappast att leda till fler jobb. Det kommer att leda till ökat utanförskap och ökat socialbidragsberoende för ungdomar under 26 år. Jag är djupt oroad över att ni över huvud taget kan lägga fram ett sådant förslag. Det vore intressant att höra vad Börje Vestlund har att säga om den saken. Ni tar också bort RUT-jobben, där vi vet att det finns många ungdomar anställda, och det finns möjligheter för ungdomar att starta eget företag. Det handlar om 11 000 personer. Det ska man inte förakta. Det ska man inte förringa. Det ger möjlighet till eget företagande och utkomst. Ni kommer att med era förslag i budgeten öka ungdomsarbetslösheten. Det måste ni se. Det är förödande förslag. När det gäller nyanlända har vi nu en etableringsersättning och en etableringskedja på plats. Det som ni aldrig gjorde under er regeringstid när det gäller att hjälpa nyanlända att snabbare komma in på arbetsmarknaden sätter vi nu på plats. Jag hoppas att det ska bli framgångsrikt. Man ökar arbetsmarknadsutbildningar i lågkonjunktur, och man minskar dem i högkonjunktur. Att vi drog ned på platserna 2006-2008 när vi hade brinnande högkonjunktur är inte konstigt. Så måste man göra. Men nu ökar vi dem, eftersom vi ser ett stigande behov. Faktum är att det är nästan 100 000 fler människor i Sverige som har ett jobb i dag jämfört med när vi tog över regeringsmakten hösten 2006. Detta är skillnaden mellan er politik som går mot ett ökat bidragsberoende och vår politik som minskar klyftorna och utanförskapet.

Anf. 34 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Maria Larsson kan väl hålla sina valtal någon annanstans, för det imponerar knappast på kammarens ledamöter när hon kommer med den här litanian om att man minskar utanförskapet. Är det inte så, Maria Larsson, att utanförskapet ökar just nu? Det är det debatten i grunden handlar om - att antalet socialbidragstagare ökar. Socialbidrag är den sista skyddsåtgärden. Jag delar Maria Larssons uppfattning att antalet socialbidragstagare ökar i lågkonjunkturer. Vi är i en lågkonjunktur nu; det är helt sant. Men då handlar det om att sätta in rätt åtgärder. Att rätt åtgärd är att satsa 10 miljarder för att ungdomar som normalt sett har lite lättare att få sitt första jobb än vad framför allt äldre har tycker jag är en väldigt konstig inställning. Däremot finns det ganska många ungdomar som har svårt att få arbete. För dem ska man ha särskilda insatser, och det anslår vi också medel till i vår budget. Maria Larsson hänvisar till att RUT-jobben ger ungdomar arbete. Jag vill fråga en sak om RUT-jobben, och det är om inte regeringen kan ta och enas om hur många jobb det egentligen gett. Maria Larsson säger 11 000. Finansministern säger 5 000. Vilket var sant? Jag vet inte vad jag ska tro, men det var väl en branschorganisation som sade att det gav 11 000 årsarbeten. Då var även en prognos med, om jag inte helt minns fel i det sammanhanget. När det gäller ungdomar förbjuder dagens regelverk Arbetsförmedlingen att göra aktiva åtgärder under tre månader. Varför det, Maria Larsson? Är det inte viktigt att ungdomarna kommer i arbete så snabbt som möjligt? Vi har ju i största enighet i den här kammaren sagt att långtidsarbetslöshet ska definieras annorlunda för personer under 26 år. Det ska vara tre månader i stället för sex månader. Vi är eniga i den analysen, och då borde man inte behöva vänta i tre månader innan man får hjälp från Arbetsförmedlingen. Maria Larsson är övertygad om att de utrikes födda kommer att få mer hjälp, bara de hamnar på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen måtte vara en fantastisk institution som ska kunna fixa sådant som man, inte överallt men på många håll i vårt land har arbetat mycket aktivt med: att få ut den här mycket svårplacerade gruppen på arbetsmarknaden. Det är inte precis vilka som helst, utan det här är människor som oftast är märkta av ett hårt liv, förföljelser med mera och därför mycket svårplacerade. Dessa blir nu ytterligare en uppgift för Arbetsförmedlingen. Nu börjar sanningens ögonblick närma sig för regeringen, och det är kärnan. Det har inte gjorts någon sådan analys av socialbidragen, men det handlar också om att en del som har blivit utslagna från det ordinarie försäkringssystemet - socialförsäkringar, a-kassa med mera - nu börjar komma till socialkontoret. Regeringen jublar och säger att det var visst inte så många av dem som blev utförsäkrade från Försäkringskassan som kom dit. Men man kanske inte vill sälja sin sommarstuga eller bil för att kunna bli försörjd, och därför försöker man hitta en annan lösning. Det är inte detsamma som att man har löst problemet.

Anf. 35 Sylvia Lindgren (S)

Herr talman! Jag tycker, inte minst som stockholmare, att det är en skam för vårt land att se hur de hemlösa och utslagna blir allt fler och fler. De är så synliga i dagens samhälle att det nästan är så att man inte reagerar när man ser tiggeriverksamheten, och det är högst oroväckande. Vi vet också att det finns ungefär 10 000 arbetslösa byggnadsarbetare i Sverige, samtidigt som vi har ett stort antal hyresrätter som byggdes på 60- och 70-talet och som behöver renoveras. Ta chansen och förbättra ROT-avdraget så att det också omfattar hyreslägenheter! Då kan man klimatanpassa dem och göra dem bättre och på så vis också komma ut i de här områdena, där vi har väldigt många av dem som i dag har just dessa försörjningsstöd som har ökat så drastiskt. Maria Larsson drar återigen upp de hushållsnära tjänsterna. Det hade vi lite diskussion om tidigare också. Jag vill ställa frågan till Maria Larsson: Är det klokt att använda skattebetalarnas pengar till att subventionera de välbärgade för att de inte ska betala svarta löner? Detta är ju en subvention som framför allt de välbärgade kan använda sig av. Det vore väl bättre att hitta andra åtgärder och också sätta in åtgärder tidigt så att de som står längst bort från arbetsmarknaden har reella möjligheter att komma in i jobb och egen försörjning. På så vis kan man se till att försörjningsstöden minskar.

Anf. 36 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Det är fortsatt så att 100 000 personer fler har jobb i Sverige i dag än när vi övertog regeringsmakten. Det betyder att regeringens politik har varit framgångsrik trots en lågkonjunktur av sällan skådat slag. Utan en framgångsrik jobbpolitik hade vi haft betydligt fler socialbidragstagare. Antalet socialbidragstagare ökar i varje lågkonjunktur, men vi har, trots att arbetslösheten har ökat, lyckats upprätthålla en jobblinje som gör att arbetslösheten inte har blivit lika hög som den annars skulle ha varit. Jag blir mycket bekymrad när jag hör Börje Vestlunds resonemang. Han säger att man måste sätta in rätt åtgärder. Är det rätt åtgärder att, som ni gör, föreslå att det ska vara dubbelt så dyrt för arbetsgivare att anställa ungdomar under 26 år? Det är ju direkt kontraproduktivt. Det blir dyrare att anställa, och jag har träffat så många restaurangägare som säger att de inte vet om de kan ha kvar sin yngre personal, eftersom verksamheten bygger på att de kan ha några fler anställda för att kunna ge en god service. Ni raserar dessa möjligheter. Ni kommer att skicka ut fler ungdomar i arbetslöshet, och de kommer då att hänvisas till socialbidrag. Det är det som är så förödande med era förslag. När det gäller RUT-jobben finns det olika siffror beroende på om man tittar på antalet årsanställningar eller på antalet personer. Om man räknar på heltidsarbeten hamnar siffran på 7 000, men handlar det om antalet personer som har fått jobb är det 11 000. Det är inte så få som man tror, därför att för var och en av dessa 11 000 personer, varav många har gått från arbetslöshet till anställning, till ett vitt jobb där man får både pensionspoäng och annat, är det en förändring av hela livssituationen. Detta stryker ni bara bort med ett enda penndrag. Det är klart att det kommer att innebära att fler av dem behöver söka socialbidrag. Er politik är kontraproduktiv om ni vill minska socialbidragsberoendet. Jag tror att både vi och ni vill det, men ni använder er definitivt av fel metoder. Vi har använt oss av många olika komponenter för att försöka minimera socialbidragsberoendet och öka människors möjlighet till självförsörjning. I detta ingår naturligtvis också uppdraget till Arbetsförmedlingen att jobba med de nyanlända på ett helt annat sätt. Jag menar att vi inte har haft en bra politik när det gäller att ge människor inträde på arbetsmarknaden. Ingen har sagt att det är lätt. Det har inte jag gjort. Det här är en tuff uppgift. Det handlar om ett bra matchningsarbete för att det ska fungera väl. Men jag är övertygad om att detta, med de reformer som vi nu har lagt grunden till, kommer att bli betydligt mer framgångsrikt än det som var under en lång socialdemokratisk era.

Anf. 37 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Hundra tusen fler har jobb. Ja, det är klart. Men hur många hundra tusen har Sveriges befolkning ökat med under samma period? Hur många i åldern 16-64 år har kommit ut på arbetsmarknaden under den perioden? Det är ju inte sant att det är så. Arbetslösheten har ökat. Ungdomsarbetslösheten ökar, herr talman, den minskar inte. Det är det som är det intressanta. Om det vore så att den minskade arbetsgivaravgiften för ungdomar skulle vara så framgångsrik som Maria Larsson påstår borde det åtminstone kunna redovisas från kammarens talarstol. Maria Larsson går ut och säger: Restaurangägare säger si och en annan arbetsgivare säger så. Jag är helt övertygad om att Maria Larsson har helt rätt på den punkten. Problemet är ju att väldigt många ungdomar fortfarande är arbetslösa. Mot det har Maria Larsson väldigt lite att säga. Maria Larsson säger att den här insatsen har gett effekter. Det är svårt att se det när man tittar på siffrorna. Det har varit ett stöd till vissa företag som har väldigt många unga anställda. Något annat kan man ändå inte säga att det här är. Slutligen skulle jag vilja ta upp frågan om nyanlända invandrare. Med all respekt, Maria Larsson, innebär väl omorganisationer i sig - man må vara övertygad eller inte övertygad - väldigt sällan att det blir någon större förändring. I det här fallet är det samma, ofta väldigt trasiga och mycket svårplacerade människor som har väldigt stora och komplexa problem som man ska försöka få ut på arbetsmarknaden. Det kommer ju inte att bli bättre för att man byter organisation som ska ta hand om dem. Det kommer ju att vara samma problem även om det läggs på Arbetsförmedlingen. Det är det som är så knepigt i den här situationen.

Anf. 38 Maria Larsson (Kd)

Herr talman! Att hundra tusen fler personer i Sverige i dag har ett jobb än när vi övertog regeringsmakten är alldeles sant. Det vill dock inte Börje Vestlund erkänna som en framgång. I ett europeiskt perspektiv är det ett alldeles fantastiskt resultat. Det säger väldigt många omvärldsbedömare, men Börje Vestlund har svårt att glädjas över att hundra tusen fler personer i Sverige har ett jobb i dag. Jag har inte fått svar på frågan hur Börje Vestlund ser att det kan bli färre socialbidragstagare när ni dubblerar arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Vi inledde den här diskussionen med att konstatera att vi bägge var bekymrade över den höga ungdomsarbetslösheten. Jag är fortsatt det, och jag är väldigt glad över att regeringen har lagt fram förslaget att halvera arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Det är därför jag ser det som så bekymmersamt att Socialdemokraterna inte förmår göra ställningstagandet att faktiskt ge de här ungdomarna chansen att få behålla sina anställningar. De förslag som ni lägger fram riskerar att öka socialbidragsberoendet markant, inte bara på grund av den höjda arbetsgivaravgiften för ungdomar utan också genom avskaffandet av RUT-avdraget, införandet av förmögenhetsskatten, höjningen av fastighetsskatten och ökningen av inkomstskatterna. Det är självklart att det gör fler människor fattigare i vårt land och får dem att söka socialbidrag i stället för att klara sin egen försörjning. Vi arbetar i motsatt riktning.

den 21 maj

Interpellation

2009/10:421 Starkt ökat socialbidragsberoende

av Börje Vestlund (s)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Antalet personer som behöver socialbidrag för att klara sin försörjning har ökat dramatiskt.

Under hela 2009 betalades det ut 11,1 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. Detta är en ökning med 17 procent jämfört med 2008. Socialstyrelsens rapport visar också att 275 av landets kommuner har ökat sina utbetalningar av ekonomiskt bistånd. 105 av dessa har ökat sina utbetalningar med över 30 procent, jämfört med föregående år 2008. Stockholms stad hade under det fjärde kvartalet 2009 en ökning av socialbidragen med 8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2008. I sju kommuner – däribland Gnosjö – ökade utbetalningarna av socialbidrag med mer än 80 procent under samma period. I vårpropositionen gör regeringen bedömningen att antalet personer som är beroende av socialbidrag ökar med ca 40 procent mellan 2007 och 2011. Några konkreta förslag att förhindra denna skrämmande utveckling verkar regeringen, av vårpropositionen att döma, inte ha.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka initiativ planerar statsrådet att ta för att försöka bromsa upp det ökade socialbidragsberoendet?