språkstudier i skolan

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 3 juni 2002

Interpellation: språkstudier i skolan

Interpellation 2001/02:454 av Larsson, Maria (kd)

den 26 april

Interpellation 2001/02:454

av Maria Larsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om språkstudier i skolan

Svensk skola har hävdat sig bra i test såväl när det gäller svenska språket som engelskkunskaper. I undervisningen i svensk skola fästs stort avseende vid att kunna tala och bruka språket. Flertalet elever har också tidigare valt att läsa även ett C-språk på gymnasiet.

Färre elever läser i dag moderna språk i gymnasieskolan. Det visar statistik om betyg i gymnasieskolan som Skolverket publicerat. Färre elever väljer också att läsa ett tredje främmande språk.

Främst är det valet av tyska som minskat medan franska och spanska ökat något. Ett exempel är fortsättningskursen tyska B som elever som läst tyska i grundskolan kan välja på gymnasiet.

På naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen hade 35 % av eleverna slutbetyg i tyska B år 2000 jämfört med 1997 då andelen var 50 %. På de flesta andra nationella program är det ovanligt att läsa andra moderna språk än engelska men även på dessa program har språkläsandet minskat.

Våren 1997 fick 3 % betyg från B-kursen i ett fortsättningsspråk från grundskolan mot 1 % våren 2000. 5 % av eleverna fick betyg från ett nybörjarspråk i gymnasieskolan våren 1997, våren 2000 var den andelen 3 %.

Kunskaper i främmande språk har stor betydelse för såväl individen som det svenska samhället. Det ger t.ex. möjlighet att kunna arbeta eller studera i andra europeiska länder.

I den nya gymnasieskolan ges en större valmöjlighet beträffande språkstudier. Man kan även på de mer teoretiskt inriktade programmen välja bort språk till förmån för annat ämne. I kombination med dagens betygssystem väljer alltfler elever bort de arbetskrävande kurserna i B- och C-språk om de inte är säkra på att få mycket bra betyg.

Fler elever går därför i dag ut gymnasieskolan med mindre språkkunskaper än för bara fem år sedan. Det är oroväckande och en trend i fel riktning.

Gymnasiekommittén ska givetvis titta djupare på de frågeställningar som jag här tar upp men enligt det senaste tilläggsdirektivet ska kommitténs slutgiltiga redovisning ske först i december. Innan genomförandet av eventuella förslag på detta område kommer av allt att döma språkens ställning att försämras ytterligare.

Våra invandrarelever har fördelen att ha ett annat språk med i bagaget när de börjar skolan. Det är viktigt att hemspråket får studeras så att individen får en aktiv tvåspråkighet. Det ger ökad kompetens för individen och ett mervärde för landet. Tyvärr är det dock bara ungefär 2 000 elever som våren 2000 fick betyg i modersmålskursen Individen och språkanvändningen. Det finns inte uppgift om hur många som skulle ha kunnat delta i kursen, dvs. hade ett annat modersmål än svenska, men ungefär 9 700 elever hade utländsk bakgrund.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Thomas Östros:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler elever ska läsa språk i grund- och gymnasieskolan?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka hemspråkets roll i skolan?