Språkanalyser vid asylprövning

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 2 december 2014

Interpellation: Språkanalyser vid asylprövning

Interpellation 2014/15:139 Språkanalyser vid asylprövning

av Désirée Pethrus (KD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I det avsnitt av samhällsprogrammet Uppdrag granskning (SVT) som sändes den 12 november framkom skrämmande uppgifter kring Migrationsverkets process för asylprövning.

I samband med att asylsökande anländer till Sverige saknas ofta erforderlig dokumentation som kan styrka deras anspråk på härkomst. För att kunna vederlägga den asylsökandes anspråk vid asylprövning är då en språkanalys ett underlag som Migrationsverket i hög grad tillräknar tillförlitlighet. I samband med rättsprövning tenderar språkanalysen få en betydande roll för rättsutslaget.

För språkanalysen anlitas i regel företaget Sprakab, vilket enligt uppgift är helt dominerande som leverantör av språkanalyser till Migrationsverket men även verkar med tjänster gentemot migrationsmyndigheter i andra europeiska länder. Företagets intervjuande språkanalytiker är anonym men påstås besitta omfattande språkkunskaper och kännedom om de länder de asylsökande anger som sitt ursprung. Att intervjuaren verkligen besitter de språkkunskaper som anges och kan anses tillförlitlig i sitt värv beskrivs som en förtroendefråga mellan Migrationsverket och dess leverantör.

Programmet finner emellertid att den språkanalytiker man granskar, som anlitats för ett stort antal asylprövningar (ca 5 000), saknar meriter för sin påstådda kompetens med en påstådd språkkunskap som av extern part beskrivs som osannolik. Vid kontroll av de faktauppgifter för geografi som språkanalytikern använder i testet, uppvisar de allvarliga brister. De fall med brister som granskas i det aktuella tv-programmet sällar sig till tidigare uppmärksammade fall där företaget Sprakabs språkanalyser legat till grund för hårt kritiserade beslut. Kritik har också uttryckts av internationella människorättsorganisationer vilka påtalat rättsosäkra processer associerade med Sprakabs arbetssätt.

Migrationsverkets asylutredningar framstår i ljuset av programmets granskning som rättsosäkra i ärenden med livsavgörande konsekvenser. I den utsträckning som språkanalyser används för att säkerställa härkomst i samband med asylprövning bör Migrationsverket säkerställa att analysen genomförs av personer med verifierad lingvistisk språkkompetens. Det bör också finnas möjlighet att vid rättslig prövning kunna erhålla en så kallad second opinion från ett referensföretag för att stärka validiteten i asylutredningen.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att säkerställa att en leverantör inte får en dominerande ställning vid kommande upphandlingar på området?  ?

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att säkerställa kvaliteten på de asylutredningar som Migrationsverket genomför?

Vilka initiativ ämnar ministern ta för att främja möjligheten till asylsökande att kunna använda sig av referensföretag för en så kallad second opinion för att stärka validiteten i sin asylprövning?