Socialt entreprenörskap

Interpellationsdebatt 20 juni 2012

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 169 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att socialt företagande och entreprenörskap ska öka. Den sociala entreprenören, eller samhällsentreprenören, drivs av ett intresse av att göra gott och att bidra till ett hållbart samhälle. Socialt entreprenörskap kan bedrivas i företagsform, där vinsten helt eller delvis återinvesteras i att utveckla verksamheten, eller som en organisation, förening, stiftelse eller ett nätverk. Den sociala entreprenören skapar samhällsnytta, och även om han eller hon inte drivs av att tjäna pengar är ekonomisk hållbarhet en förutsättning för att fortsätta bidra till en bättre värld. Det sociala entreprenörskapet är en viktig del i att driva innovation för att möta samhällsutmaningar. Samhället som helhet, såväl som individen, företag, organisationer i civilsamhället och offentlig verksamhet har mycket att vinna på att finna nya sätt att utnyttja kraften i social innovation och samhällsentreprenörskap. Ofta ställer detta krav på väl fungerande samspel mellan offentliga verksamheter, näringsliv och civilsamhälle. Den så kallade Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting är ett sätt att verka för detta samspel. Huvudmålet är att stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll samt att stödja framväxten av större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra verksamma aktörer på området. Regeringen lanserade 2010 en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Handlingsplanen inriktar sig på att underlätta för fler och växande sociala företag som driver näringsverksamhet med ett övergripande mål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete i arbetsliv och samhälle. Tack vare handlingsplanen har frågor som rör kunskapsspridning, upphandling, finansiering och statistik över sektorn lyfts upp och belysts. Mot bakgrund av detta, och som jag tidigare har svarat Carina Adolfsson Elgestam, har jag inga planer på att ta fram ytterligare en handlingsplan. Just nu är arbetet med att forma en nationell innovationsstrategi för Sverige inne i ett intensivt skede. Alla departement är involverade, och vi har bland annat haft dialogmöten med en bredd av aktörer på området samhällsentreprenörskap och social innovation. En av utgångspunkterna för Sveriges nationella innovationsstrategi är en bred förståelse av innovation, i vilken sociala företag och sociala innovationer ingår. Jag vill också nämna strategin Europa 2020 som ett viktigt avstamp för den nationella innovationsstrategin. Inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen lyfts bland annat betydelsen av social innovation och samhällsentreprenörskap fram. Carina Adolfsson Elgestam nämner i sin interpellation Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbete med att föra fram frågor som rör socialt entreprenörskap och socialt företagande. På senare tid har vi haft särskild anledning att följa EESK:s arbete då de har bidragit i framtagande av kommissionens meddelande Social Business Initiative. Regeringen ser positivt på initiativet och kommer att följa och påverka de åtgärder som syftar till att möta utmaningar bland annat kopplade till kunskapsutveckling, finansiering och regelverk. När det gäller upphandling pågår arbete såväl på EU-nivå som nationellt. Regeringen har tillsatt en upphandlingsutredning. Syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på arbetsmarknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn samt verka för ökade möjligheter för små och medelstora företag. En viktig åtgärd för att släppa in engagerade företagare på den öppna marknaden är införandet av lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Detta har regeringen möjliggjort genom införandet av LOV inom ramen för lagen om valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Detta möjliggör för kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren.

Anf. 170 Carina Adolfsson Elgestam (S)

Herr talman! Debatten handlar främst om möjligheten att få använda sina resurser. När vi talar om företagande är det oftast marknadsekonomi och kronor och ören det handlar om. Men det finns ju fler resurser. Socialt företagande handlar i mångt och mycket om det. Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är bra att regeringen har tagit fram en handlingsplan för arbetsintegrerade sociala företag. Det arbete som man har gjort med detta är positivt. Men detta är ett arbete som lanserades i april 2010. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, har antagit ett yttrande och lyft fram betydelsen av socialt entreprenörskap, och det är någonting som har kommit under 2011 och nu inledningsvis under 2012. Det är mot bakgrund av detta som jag med stor förvåning, herr talman, i dag kan konstatera att regeringen fortfarande inte är beredd att ta fram en handlingsplan. Man är nöjd med det man gjorde 2010. Jag vet inte om man redan 2010 kunde sia in i framtiden när det gäller vilka förslag EU och Ekonomiska och sociala kommittén skulle komma med. Men man kan ändå känna att just därför att de har uttryckt vikten och betydelsen av socialt entreprenörskap är det tid att ta fram ett handlingsprogram. Det handlar om att lyfta fram frågorna och visa på betydelsen av dem. Därför blir det lite dubbelbottnat när ministern längre ned i sitt svar säger att regeringen ser positivt på det initiativ som den ekonomiska och sociala kommittén har tagit. Man ska följa och ta sig an detta, men samtidigt är man inte beredd att lyfta upp och ta fram en handlingsplan. Detta ska ses mot bakgrund av att det i yttrandet slås fast att socialt företagande utgör ett centralt inslag i den europeiska sociala modellen och ett värdefullt bidrag till samhället. EU:s arbete för att främja civilsamhällets olika aktörer att vara mer närvarande i att skapa jobb och företagande är intressant. Detta borde vara intressant för Sverige också. Det finns vissa frågor som behöver ställas. Hur är det med kapitalförsörjningen? Att man inför den kommande innovationsstrategin har fört samtal med samhällsentreprenörer om social innovation är jättebra, men det finns fler frågor att ställa. Hur ska man göra för att föra samtal med entreprenörerna själva för att kunna leva upp till det som finns med i den ekonomiska och sociala kommitténs olika förslag? En sådan sak är strukturfonderna. Man lyfter upp dem särskilt och pekar på hur man kan använda de medlen. Det kan man inte veta om man inte har en handlingsplan.

Anf. 171 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam inledde med att detta handlar om möjligheten att få använda sina resurser. Jag tror att det är precis vad detta handlar om. När man pratar om socialt entreprenörskap eller sociala företagare kan man, lite grovt, dela in det i två olika kategorier. Den första handlar om arbetsintegrerade sociala företag som framför allt är inriktade på att lyfta människor från utanförskap. De kan ha varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa, missbrukare eller kriminella och varit långt från arbetsmarknaden. Genom ekonomiska föreningar har de kunnat komma in i värmen och få en viss sysselsättning. I mitt tidigare engagemang, innan jag blev minister, har jag i olika organisationer arbetat mycket med den kategorin av sociala företag för att få människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden att se möjligheter och få en arbetsgemenskap. Det är en viktig del som handlingsplanen 2010 fokuserade på. Den andra delen när man pratar socialt entreprenörskap handlar om att man adderar ett värde till det klassiska entreprenörskapet. Man producerar en vara, tar fram en tjänst eller process och adderar ett överordnat värde i social hållbarhet. Man arbetar med ett värde som står därutöver. Här pågår det också intressanta saker sedan några år tillbaka. Vi har bland annat Mötesplats för social innovation som drivs av Mittuniversitetet tillsammans med Malmö högskola. Det är finansierat av KK-stiftelsen. Där finns en kunskapsplattform och ett stort nätverk. Det var där vi hade vårt dialogforum som ett inspel till innovationsstrategin. Där pratade vi om social innovation och socialt entreprenörskap med basen i det klassiska citatet att tjäna pengar och rädda världen, det vill säga att ha den basen för samhällsentreprenörskap. Vidare pågår det en rad olika insatser. Sedan 2008 har Tillväxtverket ett program för socialt företagande och sociala innovationer. Där avsätter man 38 miljoner varje år 2008-2014. Tillväxtverket har också fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ha utvecklingscheckar för innovation inom äldreomsorgen. Det ska också bidra till sociala företag och socialt entreprenörskap. Sedan arbetar Vinnova med social innovation framför allt i offentlig verksamhet. Almi startar till hösten en seminarieserie på sex orter i landet om CSR, det vill säga sociala rättigheter och hållbarhetskriterier, tillsammans med Swerea. Seminarierna vänder sig till företagare som vill arbeta med CSR och samhällsentreprenörskap i sina företag. Utöver det - det pågår en rad andra saker också - stöder regeringen Social Business Initiative som antog av kommissionen i oktober 2011. Jag har varit och redogjort för detta både i näringsutskottet och i EU-nämnden där interpellanten själv har deltagit. Det initiativet ska förbättra mätmetoder, affärsmodeller och tillgång till finansiering, bland annat genom mikrokrediter men också genom europeiska sociala entreprenörskapsfonder. Sverige tar en mycket aktiv del i detta. Det är på intet sätt färdigt ännu, utan vi är inne i en stor förhandlingsvåg under 2012 och förmodligen en bit in på 2013 också som formar EU inför nästa programperiod. Det är ett arbete som Sverige stöder. Vi kommer att arbeta med implementering och utveckling av det här initiativet när det sedan är färdigt.

Anf. 172 Carina Adolfsson Elgestam (S)

Fru talman! Det är intressant att ta del av det näringsministern säger om de olika åtgärder som regeringen arbetar med när det gäller socialt företagande. Om man lyssnar på det och funderar på hur man skulle sätta ned det på pränt skulle det kunna vara inledningen på en handlingsplan. Därtill skulle man kunna förstärka och lägga till exempelvis de hot och möjligheter som de som i dag jobbar aktivt med socialt företagande ser inför framtiden. Det är så man jobbar med en handlingsplan. Man gör en konsekvensbeskrivning, pratar med aktörerna på marknaden, ser hot och möjligheter, tar in det och konkretiserar det. Sedan kan man jobba vidare med de olika aktiviteter som regeringen jobbar med i dag. Det är bra att man jobbar med det som ministern redogör för, men det saknas fortfarande vissa saker när det gäller hur man ska leva upp till det som man har sagt i ekonomiska och sociala kommittén. Ministern glömde förmodligen att säga det som finns i yttrandet under 1.6. Där står det: "Det är av avgörande betydelse att program för etablering och utveckling av sociala företag uttryckligen ingår i strukturfonderna under kommande programperiod. Kommissionen bör ge vägledning för hur finansiella instrument från olika källor kan kombineras och mobiliseras." Detta är en jätteviktig fråga. Det borde finnas ett särskilt handlingsprogram för hur man kan använda de kommande strukturfonderna och de medlen för att på bästa sätt stimulera socialt företagande i Sverige. Man kan fundera lite på olika entreprenörer. Det finns en entreprenör, Carlos Rojas, som är ganska intressant. Han har bland annat skrivit om en spännande tanke på sin blogg. I Hedemora kommer man att säga upp ungefär 100 personer de närmaste fem åren. Samtidigt finns det ungefär 300 personer i Botkyrka som är arbetslösa och söker jobb inom vården. Dessa 300 personer känner i dag inte till att det kommer att finnas 100 nya jobb i Hedemora. Det är en form av kommunikation som vi brister i i dag när det gäller socialt företagande. Den här typen av idéer behöver utvecklas och jobbas mer med för att man ska kunna ta till vara detta. Det här är bara ett exempel. Det är därför som jag efterfrågar ett handlingsprogram. Det är precis det man har sagt på europeisk nivå att varje medlemsstat bör arbeta fram. Det är därför ministern borde ändra sin uppfattning och säga: Ja, jag tar till mig vad som sägs i den här debatten. Vi ska starta en process med att ta fram ett handlingsprogram.

Anf. 173 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Det finns otroligt många härliga samhällsentreprenörer runt om i landet. Carlos Rojas är en sådan som väljer att belysa de möjligheter som finns genom utväxling mellan stad och land. Just Botkyrka och Hedemora är en mycket spännande kombination som han har lyft upp. Det finns i dag pågående projekt. Jag vet att bland annat min grannkommun hemma, Gnosjö, har haft samarbete med Södertälje. Jag vet också att södertäljebor har besökt de norra delarna av Sverige tillsammans med Arbetsförmedlingen för att få ett utbyte av arbetskraft när det gäller gruvexpansionen och skapa nya mötesplatser för nytt jobb och kanske ny boendeort. Just samhällsentreprenörskap har vuxit de senaste åren. Det var anledningen till att regeringen 2010 var i den processen och den dåvarande näringsministern tillsammans med kolleger från närliggande departement arbetade fram en handlingsplan både för samhällsentreprenörskap och socialt företagande för att få in människor som står långt från arbetsmarknaden i arbete igen. Det är också därför som Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap finns på plats sedan ett antal år. KK-stiftelsen har under flera år forskat på området samhällsentreprenörskap och givit ut ett flertal böcker. Det finns alltså en hel del på det här området. Nu vet jag att det kanske inte är just en ny handlingsplan som en överrock på den vi nyligen antog som efterfrågas, utan det handlar om att få konkret output, action och verksamhet av den handlingsplan som finns, kompletterat med de nya förutsättningar som vi nu står inför och som regeringen välkomnar genom de europeiska initiativ och de sociala entreprenörskapsfonder som nu diskuteras. Jag var i EU-nämnden här i riksdagen tidigare i dag och redogjorde då för de förhandlingar som nu pågår inom ramen för strukturfonderna som interpellanten lyfte fram. Där framgick det i min presentation inför de förhandlingar som ska äga rum nästa vecka att vi givetvis välkomnar en tydlig tematisk koncentration som är fokuserad på det som vi har fått förankrat här i riksdagen, nämligen tillväxtskapande, innovationer och gröna satsningar. Det kommer att vara Sveriges linje framöver, och i detta kan de här frågorna givetvis också ligga. Förutom om just specifikt samhällsentreprenörskap ska ingå i de kommande strukturfondsprogrammen som börjar verka 2014 - det är en process som pågår under det här året där förhandlingarna nu äger rum och där vi är en aktiv part - är innovationsstrategin som vi kommer att presentera till hösten en viktig del för inte bara tillverkningsindustrin och tjänstesektorn utan också för det som övergripande kallas för samhällsentreprenörskap. Där har jag fått många inspel från samhällsentreprenörer och sociala innovatörer om vad som behöver göras. Innovationsstrategin är en övergripande handlingsplan som rör allt från gruv- och mineralindustrin via stålindustrin till just samhällsentreprenörskap. Det pågår som sagt många olika konkreta saker i Myndighetssverige men också på initiativ av regeringen. Till hösten kommer den arbetsgrupp som nu arbetar med hur finansieringen ska fortsätta vad gäller Mötesplats för social innovation och samhällsentreprenörskap i Malmö att presentera ett förslag. Jag ser fram emot att ta del av deras förslag.

Anf. 174 Carina Adolfsson Elgestam (S)

Fru talman! Det kan upplevas som att ministern lite grann talar förbi socialt entreprenörskap när det gäller strukturfonderna och på olika sätt går in i en helt annan typ av industri, det vill säga gruv- och tillverkningsindustrin och så vidare. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till själva sakfrågan. Det jag efterlyser är att Sverige tar fram ett handlingsprogram med anledning av den uppmaning som EU har gett efter att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kom med de här förslagen. Det finns frågetecken när det gäller riskkapital. Det finns frågetecken när det gäller skatteregler. Det saknas långsiktiga spelregler. Det är ju det man vill ha när man är aktiv inom socialt företagande. Det behöver vara en del av forskningen, och det är också det man pekar på. Ministern säger att vi antog ett program 2010, och sedan har EU antagit ett program 2012, men man måste väl ändå följa med i tidsrytmen och fundera över om allt som vi beslutade om under 2010 var helt perfekt. Lite mer ödmjukhet inför sociala entreprenörer och alla de som är aktiva i vardagen behövs, och man måste våga ställa frågan: Vad finns det för problem och möjligheter inför framtiden? Hur skapar vi långsiktighet, och hur skapar vi en lagstiftning som inte diskriminerar så som den gör i dag?

Anf. 175 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Samhällsentreprenörskap är här för att stanna. Jag tror att vi kommer att se allt fler inslag av företagare som har sociala frågor och ekologisk hållbarhet som fokus. Jag tror också att sociala företag är här för att stanna, det vill säga sådana ekonomiska föreningar som underlättar för människor som har funktionsnedsättningar eller som varit långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt att se att både samhällsentreprenörskap, det värdebaserade företagandet, och arbetsintegrerade företag likt ekonomiska föreningar är två viktiga delar som regeringen arbetar intensivt med. Det finns en tydlig strategi. Handlingsplanen för sociala företag är en sådan. Det pågår ett arbete på Arbetsmarknadsdepartementet om hur man ska kunna underlätta ännu mer för personer som står långt utanför arbetsmarknaden att kunna driva sociala företag genom ekonomiska föreningar till exempel. Förutom det arbetar vi aktivt och återrapporterar till riksdagen och har fått våra ståndpunkter förankrade när det gäller hur vi bedriver det ambitiösa arbete som finns både på EU-nivå och på svensk nivå. Det finns också sedan flera år tillbaka ambitiös forskning på detta område genom KK-stiftelsen som bland annat ligger till grund för den mötesplats som finns vid Malmö högskola för samhällsentreprenörskap. Jag skulle vilja påstå att trots att vi inte har ett pappersdokument som förnyas varje år när det gäller hur vi ska stärka samhällsentreprenörskap är det en tydlig färdriktning. Det är också viktigt, tycker jag, att inte se samhällsentreprenörskap som en enskild del av det svenska näringslivet, för jag har uppfattat av de entreprenörer som jag har träffat att man vill se sig som en inkluderande del av det svenska näringslivet. Samhällsentreprenörer kan verka inom välfärdssektorn, inom energieffektiviseringsbranschen och det kan också vara andra tjänstebaserade företag. Det tror jag är viktigt att ha med sig i diskussionen.

den 8 maj

Interpellation

2011/12:354 Socialt entreprenörskap

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Samhället och näringslivet består av företag som säger sig bedriva ett socialt entreprenörskap, som tar samhällsansvar genom att tillföra en social dimension i sitt sätt att arbeta. Det är i grunden något positivt, men det finns också oklarheter kring vad det betyder att vara non profit-företag, att ta samhällsansvar och ha en social profil.

Samhället skulle kunna uppmuntra dessa aktörer i höge grad. De bidrar till mångfald och nytänkande, och kan fungera som ett bra komplement i såväl civilsamhället som näringslivet. Dessa aktörer är lokalt förankrade, oftast via sina medlemmar med stor tillgång till socialt och kulturellt kapital. De står för kontinuitet och långsiktighet, vilket behövs, inte minst inom välfärdssektorn där andra aktörer än kommunen eller landstinget bedriver verksamhet.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har antagit ett yttrande som lyfter betydelsen av socialt entreprenörskap. I yttrandet slår man fast att socialt företagande utgör ett centralt inslag i den europeiska sociala modellen och utgör ett värdefullt bidrag till samhället.

EU:s arbete för att främja civilsamhällets olika aktörer att vara mer närvarande i att skapa jobb och företagande är intressant. Sverige bör ta initiativ i samma riktning.

Det finns en stor potential i att fler idéburna aktörer får möjlighet att växa så att nya jobb kan skapas. I dag kan såväl kooperativa företag som sociala företag möta hinder, exempelvis i form av att inte ha tillgång till riskkapital. Många länder främjar aktivt aktörer i civilsamhället som ägnar sig åt socialt entreprenörskap. Genom att se över lagstiftning och skatteregler skulle dessa aktörer kunna bli fler och utvecklas också i Sverige. Vidare behöver man ha långsiktiga spelregler och bidra till kontinuitet, främja samverkan mellan civilsamhälle och kommuner och ge sociala entreprenörer bättre förutsättningar att omvandla goda idéer och förslag till  nya företag med en social profil.

I EESK:s yttrande om offentlig upphandling påpekas vikten av innovativa, miljörelaterade och sociala aspekter i en upphandling. Är det något som regeringen ser över? Det skulle stärka sociala entreprenörers möjligheter att kunna hävda sig gentemot större aktörer.

En handlingsplan skulle kunna leda till att synliggöra och erkänna socialt företagande som ett viktigt och vitalt komplement i näringslivet.

I en tidigare skriftlig fråga i ämnet meddelade näringsministern att hon inte avser att ta initiativ till en handlingsplan som ska främja ett ökat stöd till aktörer vars profil är ett socialt företagande. Det tolkar jag som att regeringen saknar ambitioner och initiativ till att lyfta en sektor med tillväxtpotential och som därmed kan ge nya jobb.

Vad avser näringsministern att ta för initiativ för att socialt företagande och entreprenörskap ska öka?