Sociala avgifter för sjömän

Herr talman! Lars Johansson har frågat finansmarknadsministern om han avser att verka för att regeringen ser till att genomföra den lagändring om undantag från socialavgifter som arbetsmarknadens parter inom sjöfarten har presenterat med anledning av propositionen Vissa internationella socialavgiftsfrågor . Interpellationen har överlämnats till mig. Den proposition som Lars Johansson nämner i interpellationen innehöll förslag om bland annat vissa ändringar avseende reglerna om så kallade socialavgiftsavtal, alltså avtal mellan en anställd och dennes utländske arbetsgivare om att den anställde ska betala socialavgifterna. Däremot innehöll den inga förslag avseende tillhörigheten till det svenska socialförsäkringssystemet. Av Lars Johanssons interpellation synes emellertid framgå att bakgrunden till hans fråga snarare är den ändring i socialförsäkringsbalken som föreslogs i propositionen om 2006 års sjöarbetskonvention som riksdagen beslutade om i februari 2012. 2006 års sjöarbetskonvention är framtagen av ILO - Internationella arbetsorganisationen - och syftar till att tillförsäkra sjömän världen över drägliga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartygen. Genom att ratificera konventionen har Sverige förbundit sig att genomföra dess föreskrivna krav. Ett sådant krav är en bestämmelse om att alla sjömän som är bosatta i Sverige ska ha ett fullständigt socialförsäkringsskydd som inte är mindre förmånligt än det som landbaserad personal har. För att uppfylla detta krav föreslogs nämnda ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att arbete som sjöman på tredjelandsflaggat fartyg ska ses som arbete i Sverige om sjömannen är bosatt i Sverige. Därigenom får de sjömän som arbetar på sådana fartyg rätt till även de arbetsbaserade socialförsäkringsförmånerna i det allmänna socialförsäkringssystemet, och har därmed samma skydd som landbaserad personal. Sveriges skyldighet enligt konventionen uppfylls därmed. I det remissvar från sjöarbetsmarknadens parter som Lars Johansson hänvisar till påpekas att arbetsgivarna blivit skyldiga att betala socialavgifter för de berörda sjömännen som arbetar under det så kallade internationaliseringsavtalet, vilket medför högre kostnader för arbetsgivarna. Parterna föreslår därför ett undantag från socialavgiftsskyldigheten. Jag kan konstatera att socialavgiftsskyldighet uppstår för en arbetsgivare vars arbetstagare omfattas av det allmänna socialförsäkringssystemet. Det är en grundläggande och lagstadgad princip att systemet finansieras av socialavgifter. I det här fallet är arbetsgivarna dessutom skyldiga att betala försäkringspremier enligt internationaliseringsavtalet, vilket kommer att innebära dubbla kostnader för dem. Näringsdepartementet har dock en pågående dialog med såväl berörda departement som sjöarbetsmarknadens parter i syfte att söka lösningar på den uppkomna situationen, utan att bryta mot konventionen eller på annat sätt missgynna någon arbetstagare vars rättigheter konventionen avser att skydda. Då Lars Johansson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Eva-Lena Jansson i stället fick delta i överläggningen.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret å Lars Johanssons vägnar. Han är tyvärr förhindrad att närvara här, därför ska jag försöka ta den här debatten. Lars Johansson har i sin interpellation pekat på just de frågor som Catharina Elmsäter-Svärd redovisar i sitt svar. Det är viktigt att svensk arbetsmarknad präglas av ordning och reda, med tydliga regler för hur skyldigheter och rättigheter fördelas mellan löntagare och arbetsgivare. Men om det nu är som Lars Johansson skriver här, att det riskerar att skapa otydlighet, "personer som normalt betraktas som anställda får genom förslagen snarare ta på sig rollen som arbetsgivare". Precis som Catharina Elmsäter-Svärd redovisar i sitt svar har fackförbundet Seko, Sjöbefälsföreningen, Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sveriges Redareförening skrivit i sitt remissvar att man tror att det här får negativa konsekvenser för tusen sjömän. Jag har en fråga utifrån det svar som statsrådet kommer med. Men jag ska först också påpeka att vi tycker att det är självklart att man betalar avgifter om man förväntar sig att få ut något ur de bostadsbaserade försäkringssystemen. Infrastrukturministern öppnade i slutet av sitt svar för att åtminstone lyssna på parterna när hon sade att det är fråga om en pågående dialog i syfte att söka lösningar på den uppkomna situationen. Det är bra med den dialogen. I den betänkandedebatt som socialförsäkringsutskottet hade om vissa sociala avgifter för sjömän sade Folkpartiets Ulf Nilsson att krångligheter som behöver rättas till kommer att bli aktuella när den nya sjöarbetslagen genomförs och att det kan krävas lagjusteringar. Jag blir lite förvånad. Statsrådet nämnde inte detta i sitt svar. Kan statsrådet tala om vad Ulf Nilsson försöker peka på? Nu är det Ulf Nilsson som har sagt detta och han är inte här och kan svara för det, men jag antar att man från regeringens sida känner till vad Ulf Nilsson hänvisar till. Det finns en oro inom sjönäringen om framtiden. Dels pekar man på denna fråga, dels pekar man på det faktum att trots riksdagens tillkännagivanden under många år om att införa en tonnageskatt har regeringen fortfarande inte lagt fram ett sådant förslag. Bara det faktum att flera jobb försvinner till den finska sjönäringen orsakar oro. Vi vill att det ska bli fler jobb i Sverige. Då ska vi ha en ordentlig sund konkurrens mellan länderna, och då får inte regeringens saktfärdighet i frågorna förhala den sunda konkurrensen. Fru talman! Jag hoppas att jag kan få svar från statsrådet på frågorna.

Fru talman! Just nu talar vi om flera olika saker parallellt som kanske rör till det hela. Nu är inte Lars Johansson här utan det är Eva-Lena Jansson som tar emot svaret i hans ställe. Den proposition som Lars Johansson hänvisar till i interpellationen handlade förvisso om arbetsgivaravgifterna och huruvida den anställde ska betala egenavgifter. Den propositionen har ingenting med tillhörigheten till det svenska socialförsäkringssystemet att göra. Interpellanten hänvisar till det remissvar som tar upp hur de tusen sjömännen påverkas. När 2006 års sjöarbetskonvention var ute på remiss, som har som syfte att skapa ett brett ansvar för alla som jobbar på sjön, fanns ingen bland remissinstanserna som hade något emot konventionen. När riksdagen fattade beslut trodde nog alla att det var frid och fröjd - så även regeringen. Vad som uppmärksammades efteråt - detta hade faktiskt missats av även Sjöbefälsföreningen - var frågan om hur internationaliseringsavtalet ska hanteras. När den frågan uppmärksammades påbörjades ett arbete. Det sker ett arbete i dag mellan departementet, Sveriges Redareförening och Sjöbefälsföreningen. Jag tror inte att det behöver handla om en lagförändring. Det som är problematiskt nu, och som också Lars Johansson tog upp i interpellationen, är om det som det ser ut nu kan bli dubbla avgifter. Det är inget som anses intressant från Sveriges Redareförenings sida eftersom de då får högre kostnader för de anställda, vilket inte är bra för den anställde som riskerar att inte få jobb därför att denne hör till en höglönesektor. Den nya konventionen innebär att de anställda ska hanteras på samma sätt som de som är på land. Då måste socialförsäkringsavgifter betalas, det vill säga sociala avgifter. Det ingår i det som är lagstadgat. Tidigare har redarna haft privata försäkringar, ingått kollektivavtal och på så sätt betalat. Nu har de sina avtal kvar. Den nya konventionen börjar gälla i augusti nästa år. Vi har den tiden på oss att lösa ut hur vi ska hantera dubbelkostnadsdelen. Det här är egentligen en fråga som berör många olika departement. Jag gjorde en egen notering tidigare att det är Socialdepartementet, som Eva-Lena Jansson känner till, som har hand om själva socialförsäkringssystemet. Finansdepartementet tar hand om socialavgiftssystemet. Arbetsmarknadsdepartementet tar hand om kollektivavtal. Hos oss försöker vi hantera frågan utifrån de tusen sjömännens sida. Vi argumenterar inte mot varandra om att vi inte ska göra detta arbete. Vi arbetar gemensamt på att hitta en lösning. Frågan uppmärksammades först efter beslutet om 2006 års sjöarbetskonvention.

Fru talman! Det kan nog underlätta att statsråden på dessa departement kommer från ett och samma parti, nämligen Moderaterna. Förhoppningsvis kan man hjälpa till att lösa frågan eftersom det inte handlar om att strida mellan olika partier. Just oron inom sjönäringen tar vi på stort allvar. Det är därför vi hade reservationer i samband med debatten. Vi ville veta om det finns risk för en ökad otydlighet. Precis som statsrådet säger är dubbla avgifter inte heller bra. Ulf Nilsson sade att det i fråga om den nya sjöarbetslagen kan bli aktuellt med lagjusteringar. Är det de justeringarna Catharina Elmsäter-Svärd menar ska komma i augusti? Jag antar att om Ulf Nilsson lyfter upp frågan är det fråga om en kommande förändring. Jag skulle önska att man ser näringen som en helhet och försöker titta på alla de problem som branschen lyfter upp. Branschen lyfter upp socialavgifter, tonnageskatten och andra frågor. Jag vet att regeringen har agerat och hanterat frågorna skyndsamt i samband med att andra frågor har lyfts fram. Fru talman! Jag hoppas att statsrådet kan ta upp den nya sjöarbetslagen och den förändring som ska komma i augusti nästa år. Hänger de ihop eller inte?

Fru talman! Jag ska vara mer tydlig. Det som händer i augusti 2013 är att den år 2006 beslutade sjöarbetskonventionen träder i kraft. Det innebär att i dag har inte redarna dubbla avgifter. Det som har uppmärksammats är att den nya sjöarbetskonventionen ska gälla de i Sverige bosatta sjömännen som har anställts av en svensk redare med fartyg flaggad i tredjeland, utanför EU. De nya reglerna ska gälla som om de vore arbetsbaserade på land i Sverige. Fram tills konventionen träder i kraft jobbar man på ett annat sätt. Då finns internationaliseringsavtalet, och då täcker privata försäkringar upp. På så sätt går det att ha kollektivavtal. Det är vad man gör nu. Vad som har uppmärksammats först efter beslutet och ratifikationen av konventionen är detta problem. Om det råder egentligen inga motsättningar. Vi har alla upplysts om problemet. Gemensamt försöker vi göra något åt det. Det har ingenting med någon annan ändring av lagstiftningen att göra. Jag känner inte till vad Ulf Nilsson menar. I augusti 2013 träder 2006 års sjöarbetskonvention i kraft. Till dess måste vi få fram en ordning tillsammans med Sveriges Redareförening och Sjöbefälsföreningen. Vi har ett sådant gemensamt arbete på gång.

Fru talman! Med det anslag som Catharina Elmsäter-Svärd anger känner jag att regeringen förhoppningsvis kan ta sjöfartsnäringen på stort allvar i frågan och även i de andra frågorna. Frågan om tonnageskatt och vissa sociala avgifter har tagits upp, och det har påpekats att näringen håller på att lämna Sverige för alltid därför att det inte går att konkurrera på samma villkor som övriga världen. Det får effekten att jobben försvinner. Vi vill att det ska skapas fler jobb, inte färre. Jag hoppas att det här samtalet kan vara konstruktivt och att regeringen skyndsamt sätter sig tillsammans med sjöfartsnäringen, både de fackliga organisationerna och arbetsgivarna, för att försöka lösa dessa knutar, följa de konventioner Sverige är bundet till men ändå hittat sådant som är acceptabelt - och säkerställa att jobb inte lämnar Sverige.

Fru talman! I den delen kan jag lugna Eva-Lena Jansson och också skicka med en hälsning till Lars Johansson om att sådana samtal redan pågår. Vi har hjälpt varandra med att utifrån de olika kunskaper som finns föra in och belysa hur problemet de facto ser ur. Nu pågår en diskussion om hur vi löser det hela. Detta var någonting som inte hade uppmärksammats tidigare. Det är ett ganska komplicerat system. Nu har vi olika jurister som gemensamt tittar på detta i syfte att hitta en lösning. Vi tycker att det är viktigt att de jobb som finns inom sjöfarten kan vara kvar. Men vi vill också utveckla en stark sjöfart i Sverige. Fru talman! I den frågan avser regeringen att återkomma inom ganska snar tid.