Skydd mot översvämning av Mälaren

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 14 mars 2006

Interpellation: Skydd mot översvämning av Mälaren

Interpellation 2005/06:246 av Persson, Sven Gunnar (kd)

den 9 februari

Interpellation 2005/06:246 av Sven Gunnar Persson (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Skydd mot översvämning av Mälaren

Effekterna av de pågående och framtida klimatförändringarna innebär att samhället måste anpassas och beredskapen stärkas för att kunna möta de effekter som det är för sent att förhindra.

Ett utsatt område är sjön Mälaren. En översvämning skulle få allvarliga och kostsamma konsekvenser för närmare 2,5 miljoner människor i Mälardalen. Vägar, järnvägar, tunnelbanor, sjöfart, dricksvatten, avlopp, jordbruk, bostäder med mera skulle drabbas och risk finns även att el- och telenät slås ut. Mälaren är även vattentäkt för flera av kommunerna längs strandlinjen.

Statens geotekniska institut (SGI) presenterade den 1 februari rapporten På säker grund för hållbar utveckling. SGI konstaterade att temperaturen och nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden. Havsytan förväntas stiga med 60@80 centimeter längs den svenska sydkusten. Nederbörden beräknas öka med omkring 30 % i stora delar av landet och vi kommer att få fler nederbördsdagar och fler och kraftigare skyfall.

Rapporten betonade särskilt risken för översvämningar i Mälaren. Den genomsnittliga höjdskillnaden mellan Mälaren och Östersjön är 0,66 meter och för att erhålla en balanserad vattennivå är Mälaren reglerad. Sjön avvattnas i dag till Östersjön via fyra utlopp, varav två i centrala Stockholm. Det finns också luckor som begränsar inflödet från Östersjön till Mälaren när vattenståndet är högre i Östersjön.

SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översiktlig översvämningskartering för Mälaren som visar på att stora områden kan komma att översvämmas under dagens klimatförhållanden. Den maximala vattenståndshöjningen uppskattas till nästan 0,5 meter vid slutet av 2000-talet.

Beräkningar visar att det erfordras nästan en dubbelt så stor avtappningskapacitet som i dag för att angivna regleringsgränser ska bibehållas. Studier vid Rossby Centre på SMHI indikerar att det framtida inflödet till Mälaren kan komma att bli högre än vad det är i dag, något som skulle innebära ännu högre vattennivåer i Mälaren.

En möjlighet att förebygga skador till följd av en omfattande översvämning i Mälaren vore att bygga skyddsmurar vid stränder och bebyggelse. Det skulle emellertid bli mycket kostsamt, samtidigt som landskapsbilden lätt skulle förfulas. Det mest kostnadseffektiva vore att öka kapaciteten för avtappning från Mälaren till havet för att därigenom minska riskerna för översvämningar.

Genom Hammarbyslussen och Södertäljeslussen finns möjlighet att öka utsläppen vid en översvämning. Enligt en dom i vattendomstolen får dock avtappning endast ske i begränsad omfattning @ 70 kubikmeter per sekund @ med hänsyn till de skador som annars kan uppstå vid slussarna. Det innebär att slussarna för närvarande bara kan öppnas för utsläpp med endast cirka en meter.

En total öppning skulle medföra mycket omfattande erosionsskador med bland annat risk för broras. Det finns möjligheter att via om- och tillbyggnader utöka avtappningskapaciteten. Men detta kräver kostsamma erosionsskyddande åtgärder.

En annan möjlighet skulle vara att bygga en ny och större sluss i Södertälje och samtidigt förstärka kanalen där. Utsläppskapaciteten vid en ny sluss skulle öka från 70 till ca 400 kubikmeter per sekund, vilket innebär att den totala kapaciteten för utsläpp från Mälaren till Saltsjön ökar från 710 till 1 040 kubikmeter per sekund. Det medför en sänkning av den beräknade högsta vattennivån för Mälaren med drygt en halv meter. Sänkningen kan kanske verka liten men har ändå en mycket stor betydelse vid en översvämningssituation samt vid planeringen av den riskhänsyn som då måste tas.

Även Hammarbyslussen skulle kunna byggas om. Slussen kan i dag av erosionsskäl endast användas i begränsad omfattning för utsläpp. En ombyggnad inklusive förstärkning av stränderna såväl uppströms som nedströms skulle innebära att kapaciteten ökar från 70 till ca 200 kubikmeter per sekund.

En förbättring av utsläppen från Mälaren till havet är av stort värde för samhället inom hela Mälarområdet. Det är därför rimligt att regeringen prövar förutsättningarna för ett statligt ekonomiskt stöd till ombyggnad av slussen i Södertälje, byggande av flera avtappningsanordningar i Söderströmsområdet samt ombyggnad och förstärkning vid Hammarbyslussen.

Men anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin:

Vad ämnar statsrådet göra för att förebygga att Mälaren översvämmas?

Vad ämnar statsrådet göra för att öka avtappningskapaciteten i Mälaren?