Skatteverkets service i hela landet

Interpellationsdebatt 12 juni 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 32 Anders Borg (M)

Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Skatteverkets service till allmänheten inte ska försämras. Det ankommer inte på regeringen att fastställa hur Skatteverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var de resurser man förfogar över gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer. I Skatteverkets ansvar ligger att, med utgångspunkt i målen för verksamheten, fortlöpande pröva hur tillgängliga resurser ska fördelas mellan olika delar av landet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 angett färdriktningen för att främja en lokal samverkan mellan myndigheter och stimulera upprättandet av lokala servicekontor. I samma anda ligger arbetet med att utveckla en elektronisk förvaltning så att Sverige år 2010 har återtagit en ledande position när det gäller elektronisk förvaltning. Det förändringsarbete som för närvarande genomförs inom Skatteverket syftar till att skattekontoren på ett effektivare, mer ekonomiskt och uthålligt sätt ska kunna utföra Skatteverkets uppdrag även i framtiden.

Anf. 33 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Ett allmänt hållet svar till intet förpliktande, slentrianmässigt, ministern verkar knappt intresserad av frågan. Jag tycker att det är beklagansvärt. Jag hade förväntat mig betydligt mer. Vi hade för någon vecka sedan en debatt om klyftorna mellan svaga och starka regioner, och den handlade om fastighetsskatten. Även ministern var besvärad av det förhållandet att det förslag till fastighetsskatt som ni lagt fram inte gynnar de mer glesbefolkade delarna av landet. När det gäller den statliga servicen sker nu en förändringsprocess som riskerar att drabba de mer glesbefolkade delarna av landet. Som en blixt från en klar himmel kommer ett besked från Skatteverket om att man ska organisera om sin verksamhet. I mitt län, Dalarna, krymper verksamheten i Borlänge, Avesta och Ludvika rejält. Servicekontor med en till tre anställda ska hålla ställningarna på dessa tre orter. I Mora blir det 40 anställda och i Falun 100-150. Tanken är att det till 2012 ska finnas 66 kontor på 45 orter och 80 servicekontor på 70 orter. Skatteverket ska vara representerat på 115 ställen. När det här beslutet fattades var det en oenig facklig förhandling i botten. Därefter meddelades berörda kommuner. Någon möjlighet att påverka det här fanns inte för berörda kommuner. Ingen dialog hade skett före beslutet. Så var det. Hur kommer det att gå med servicen? Många människor som nu är vana vid att ta kontakt med skattekontoret och få personlig hjälp riskerar att hänvisas till telefonköer, Internet och mejl. Och det här sker i ett läge då den nya tekniken faktiskt inte behärskas av alla. Framför allt har inte äldre grupperingar tagit till sig de här möjligheterna. Vad kan då ett sådant här servicekontor med en till tre personer göra? I Borlänges fall minskar representationen från 70 personer ned till denna nivå. Självklart kommer det att märkas. Tror regeringen och ansvarig minister, Anders Borg, att en likvärdig och godtagbar service kan upprätthållas i hela landet? Har du satt dig in i den frågan ordentligt? Mats Sjöstrand, som är generaldirektör, har sagt att de egentliga besluten i den här frågan fattades under så kallade strategidagar i Skatteverket i maj förra året. Då var Skatteverkets ledning och regionchefer med. Ett av motiven var att man skulle arbeta nära företag. Verket skulle bli effektivare. Vi vill styra vår egen framtid, säger man från Skatteverkets ledning. Man frågar sig: Är det en stat i staten där man gör som man vill? Jag har inget emot att verket blir effektivare, men det var inte bara besparingskrav som var orsaken, utan det var den här bakgrunden. Och i samband med den fackliga förhandling som föregick beslutet klargjordes det också att en viktig komponent i hela strategin inte fungerade, nämligen att arbetsförmedling och försäkringskassa skulle kopplas till servicekontoren. Man meddelade att tiden inte var mogen för detta. Och något avtal om det här är inte tecknat med Försäkringskassan. Det återstår alltså väldigt många frågetecken, och dialogen med kommunerna har inte existerat förrän i efterhand. I dag ställer sig stora personalgrupper frågan: Hur ska det gå med servicen? Hur ska momshantering, arbetsgivarfrågor, avdrag, folkbokföring, påminnelser, förelägganden och så vidare, som man i dag många gånger sköter också i personliga kontakter, funka i praktiken? Jag tror att det är svårt att genomföra ett förändringsarbete om det inte är förankrat. Och det här förändringsarbetet är inte förankrat. Tror Borg att det håller att som ytterst ansvarig politiker bara stå vid sidan av och säga: Ja, det här får Skatteverket sköta? Jag säger inte att du ska ministerstyra, men jag säger att man ändå måste ha en känsla för vad det blir för servicenivå efter förändringen. Det menar jag är ditt ansvar.

Anf. 34 Kurt Kvarnström (S)

Fru talman! Jag tänkte ägna min tid åt att lite beskriva det som händer ute i landet. Naturligtvis sker det, som sagts här tidigare, ytterligare regionala förändringar och förstärkningar och försvagningar i olika områden. Jag kan beskriva situationen i Avesta i ett kort perspektiv. Det är 22 000 invånare. Vi har haft en ojämn kamp när det gäller sysselsättningen och befolkningsminskningen. Det som händer nu är först att kronofogden flyttar. I nästa steg kommer Försäkringskassan, och nu kommer också Skatteverket. Det innebär i ett väldigt kort perspektiv att det, utan någon egentlig dialog med kommunen, försvinner 70 jobb från Avesta. Vart tar de vägen? Vart tar de här jobben vägen någonstans? Jo, de anställda, i alla fall i Skatteverket, ska erbjudas fortsatt anställning. Och då blir det en arbetspendling på ungefär tre timmar ytterligare per dag som de som erbjuds anställning måste ha. Det är då Falun som är den ort som är närmast när man planerar att lägga ned det här. Det här sker i en situation när den teknik som finns faktiskt gör det möjligt att utföra de allra flesta av de uppdrag som Skatteverket har var som helst i landet. Då förstår inte jag riktigt logiken i att man gör det här. Det som nu sker lite i spåren av Ansvarskommittén är att några av statens verksamheter väldigt snabbt tar ett antal steg i den här riktningen. Det sker med ett uppifrånperspektiv - det vill jag förstärka och betona - utan att man har haft någon som helst dialog med kommunerna. Det har jag också lite svårt att förstå. Varför har inte regeringen ett ansvar när det gäller servicefrågorna i det här sammanhanget? Varför släpper man det här fritt, så att det får löpa utan någon som helst kontroll? Då måste jag ställa mig frågan: Var kommer medborgarsynpunkterna in i den analys som har gjorts? Jag har inte kunnat finna dem någonstans. Man skriver ändå i många sammanhang att människor ska få ett likadant bemötande oavsett var de bor i landet. Det är en väldigt viktig utgångspunkt. Och det har jag svårt att se i den analys som finns bakom de beslut som staten nu tar. Kommunerna blir de som i slutänden får ta på sig den här bördan. Framför allt kommer det här naturligtvis att märkas i de glest befolkade kommunerna. Man kan också fundera på en annan sak. Nu flyttar alla till högskoleorter. Det är naturligtvis lovvärt att många människor utbildar sig på högskolorna i framtiden. Men är det i förlängningen lika med att alla människor också ska bosätta sig på de här högskoleorterna för att kunna ha ett jobb? Det är ytterligare ett steg mot att utarma den glesbygd där man inte har tillgång till högskola. Eller ska arbetspendlingen, utifrån den miljödebatt vi nyss har haft, öka väldigt starkt? Det undrar jag när staten går i spetsen för att öka arbetspendlingen för de anställda så kraftigt som nu sker i olika steg. Det är frågor som man verkligen kan ställa sig. Och här kommer verkligen servicesynpunkterna in i bilden, tycker jag. Men var finns det regionalpolitiska ansvaret, Anders Borg? Var finns regeringens regionalpolitiska ansvar där man tar ansvar för alla människor som bor i vårt land, så att de blir behandlade lika i de här olika sammanhangen när staten nu går före med att koncentrera sig till högskoleorterna?

Anf. 35 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag ber att först få tacka Peter Hultqvist för att han har ställt den här interpellationen. Sedan tackar jag finansministern för ett alldeles utmärkt svar som just visar på det som Peter Hultqvist efterlyste, nämligen att vi inte ska ha någon form av ministerstyre i det här landet. Det var det som Peter Hultqvist i själva verket efterlyste. Jag har, fru talman, tillhört skatteutskottet under en mandatperiod. Under den förra mandatperioden hade vi tillfälle att bifalla en socialdemokratisk proposition, nämligen om att vi skulle gå från att ha 24 skattemyndigheter till att ha ett enda skatteverk. Det är liksom själva bakgrunden till att vi gjorde detta. Det gör att Skatteverket numera kan fungera rationellt. Varför har vi ett skatteverk? Är det för att det ska finnas sysselsättning på olika orter eller inte? Det är en verkligt central fråga. Enligt mitt sätt att se är det för att man ska driva in skatter, och det ska ske så effektivt som möjligt. Jag tycker att Skatteverket under det senaste decenniet har genomgått en fantastisk process och varit ett av de verk som verkligen har decentraliserat verksamheten mycket kraftigt. Jag har under min tid i skatteutskottet varit med och föreslagit bifall till att vi ska lägga ut otroligt många inkomstdeklarationer från Storstockholmsområdet och Göteborgsområdet på andra delar av landet, så att man ska kunna skapa sysselsättning. Men det finns ett problem, och det är att Skatteverket har blivit så väldigt effektivt särskilt på inkomstdeklarationssidan. Vi vet allihop att nästan alla uppgifter finns där, och det gör att Skatteverket på många håll har blivit sysselsättningens egen fiende. Detta har gjort att Socialdemokraterna, under förra mandatperioden, tog initiativ till att förstärka andra delar av skattekontrollen med 420 nya tjänster som man också har decentraliserat mycket kraftigt. Nu går man vidare, och jag menar att det inte är riksdagens uppgift och inte heller regeringens uppgift att styra hur man ska göra detta. Fru talman! Jag blev vid något tillfälle erbjuden att ingå i Skatteverkets styrelse. Jag tackade bestämt nej till detta för om man sitter i skatteutskottet kan man inte också sitta i Skatteverkets styrelse. Man måste skilja på de här uppgifterna. Det är samma sak som att finansministern måste förstå att Skatteverkets och även Tullverkets verksamheter i huvudsak måste styras av generaldirektörerna själva. Inom skatteutskottet - jag vill få det fört till protokollet - har vi gjort en lång rad resor för att titta på hur Skatteverket fungerar. Vi har också inför varje beslut om budgeten - det har skett under Arne Kjörnsbergs och Susanne Ebersteins och nu Lennart Hedquists ledning - bjudit in Skatteverkets generaldirektör och de medarbetare som han vill ha för att de ska få redovisa för utskottet, utan att regeringen är närvarande, vilka överväganden de gör i olika avseenden. Det gäller effektivitet och brister i det hela. Och så har vi tagit ställning till detta. Jag har själv tagit initiativ till att samma ordning skulle införas från i år när det gäller Tullverket, och Karin Starrin, generaldirektören, var där innan vi beslutade om det. Vi har också beslutat om en lång rad resor. Vi har varit inte bara i Solna, Sundsvall, Borås, Göteborg och Ludvika. Vi kommer också, fru talman, att under den här perioden, närmast den 9-11 september, att åka till Malmö och Karlskrona för att titta där och också till Helsingfors. Jag tror att den internationella verksamheten inom skattekontrollen är otroligt viktig.

Anf. 36 Raimo Pärssinen (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att Anders Borg inte lägger sig i hur Skatteverket organiseras. Anders Borg står på Skatteverkets sida när det gäller effektivitet. Anders Borg står på den sidan där han inte lägger sig i, där det inte förekommer ett uns av tanke när det gäller regionalpolitik. Det finns en ganska stor tystnad inom Skatteverket. Jag ska försöka att visa hur den tystnaden yttrar sig. Regionskattechefen försökte personligen förbjuda mig att besöka de nedläggningshotade skattekontoren i Ljusdal, Bollnäs och Sandviken. Även generaldirektören tyckte att jag kunde vänta med mitt besök. Man tyckte inte att vi riksdagsledamöter skulle bilda opinion kring Skatteverket. Jag vill ha en kommentar från finansministern till detta. Man har inte heller på något vis involverat kommunerna i detta. Tänk på alla fina ambitioner som finns i kommunerna! De vill förbättra sitt företagsklimat, försöker locka till sig företagsamhet och försöker växa. Men i det förslag som Anders Borg inte har minsta synpunkt på är det riktat till tillväxtkommunerna. Det är där fältarbetet ska ske bland företagen. Det är där förstärkningarna sker. Men vad händer i Ljusdal, i denna utmärkta kommun som slåss dagligen för att kunna förbättra sin situation när det gäller företagsamhet, eller varför inte i Bollnäs? De är fullständigt dränerade på kvalificerade arbeten och likaså Sandviken. Klyftorna ökar mellan stark och svag region. Anders Borg har inga synpunkter. Han tycker att det är alldeles utmärkt att man har en måttstock som säger att ett kontor ska få finnas om det är minst 100 medarbetare. Låt oss konstatera att Anders Borg och Moderaterna står för koncentration. Anders Borg tycker att det är jättebra att kommuner med mindre än 11 000 invånare inte ens ska få ett servicekontor. Han har inga synpunkter på det heller. Ett effektivt skatteverk är, som sagt, argumentet. Det har vi hört Gunnar Andrén säga. Men det finns en annan syn som en finansminister rimligen borde lägga på detta. Det är hur det påverkar samhället. Annars kan vi väl effektivisera så enormt att vi flyttar allt till Stockholm, nu när Anders Borg har flyttat över stora förmögenheter. Kom och flytta från Norrlandslänen till Stockholm! Han öser över miljoner i skattesänkningar åt folk som bor här nere. Nu ökar han klyftorna regionalt genom att inte bry sig alls. När det gäller regionalpolitik, lägg ihop detta med Försäkringskassan och arbetsförmedlingen! Hur blir det nu i Hofors? Blir det ett servicekontor? Nej, säger Skatteverket. Vi är inte intresserade. Det blir ett servicekontor i Sandviken med nästan 40 000 invånare. Anders Borg tycker att det är bra, för effektiviteten är viktigare än regionalpolitiken. Det finns ett undantag i det här. Man säger att Söderhamn må man väl tänka regionalpolitiskt på. Då frågar jag mig: Varför Söderhamn? Varför inte Ljusdal? Varför inte Bollnäs? Det blir skevt, Anders Borg. Jag har hört andra statsråd stå här, när det gäller Försäkringskassans organisation till exempel, och hänvisa till att vi riksdagsledamöter får springa till någon styrelse och fråga vad man tänker göra. Var finns den regionalpolitiska tanken? Eller har det inte ett dugg med regionalpolitik och service att göra till kommuner som kämpar i vardagen? Jag vill ha svar på det också, men först vill jag ha en kommentar till att Skatteverket inte tyckte att riksdagsledamöter skulle behöva besöka de här skattekontoren. Det är anmärkningsvärt.

Anf. 37 Anders Borg (M)

Fru talman! Låt mig till att börja med konstatera att de frågor som Hultqvist, Kvarnström, Andrén och Pärssinen reser är av stor vikt. Att hantera offentlig förvaltning är komplicerat. Det är ingen slump att den socialdemokratiska regeringen har valt att gå mot enhetsmyndigheter, både när det gäller försäkringskassa och skatteverk. Vi vill ha en offentlig förvaltning som präglas av rättssäkerhet, service och effektivitet. Det är de mål som den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen har för den offentliga förvaltningen. Men låt mig också konstatera att servicen i glesbygden inte är vad den är i storstadsområden. Man har inte lika mycket butiker. Det finns inte biografer. Det handlar om servicen i det offentliga. Vi talar om skattekontor. Det finns avsevärt mer problematiska exempel där både barnomsorg och skolor riskerar att stängas i någon typ av koncentrationstendens. Det är naturligtvis något som är djupt bekymmersamt för de människor som bor på de orterna. Det känner jag en väldigt stor respekt för och förståelse för. Jag bor själv på en sådan ort. Det är det samhälle jag lever i med min familj i min vardag. Så jag känner naturligtvis respekt för dem som känner oro för den service de får i små orter när det finns en allmän koncentrationstendens. Jag har också stor respekt för det jag har sett i tidningarna om det initiativ som Raimo Pärssinen har tagit när det gäller enskilda människor som i den här processen är med i omstruktureringar. Vi ska ha klart för oss när vi pratar om dynamik och flexibilitet i det svenska samhället att för de människor som är med om de här omstruktureringarna handlar det om sorg, oro, frustration och en känsla av att man inte får göra sin röst hörd. Det tror jag är sant om det gäller Ericsson i Norrköping eller om det gäller Skatteverket i Avesta. Vi har ett gemensamt ansvar och former för att ta ett samhällsansvar när det sker omstruktureringar. Det ska statliga myndigheter såväl som privata företag uppfylla. Det är naturligtvis viktigt att riksdagsledamöter, om det gäller Ericsson eller Skatteverket, noggrant följer detta och övervakar det så att både företag, myndigheter, och kommuner för den delen, känner att de har ögonen på sig. Våra offentliga institutioner ska föregå med gott exempel. Företagen ska också göra sitt. Men de offentliga institutionerna ska i omstruktureringar agera som det föredöme de ska vara. Vi har gått över till enhetsverk och under en lång tid gett myndigheterna en större självständighet. Effektivitet, rättssäkerhet och service förutsätter att de olika verken sköter sig väl. Jag tänker inte tillhöra dem som i någon allmän populism skäller på Skatteverket. Så länge vi ska ha en välfärdsstat är Skatteverket en nödvändig institution. Det åligger mig och Sveriges riksdags ledamöter att försvara och upprätthålla legitimiteten för våra myndigheter och verk. Skatteverket utsätts ofta för att ta ansvar för de tuffa beslut som politiker ibland har fattat. Det är inte en alldeles enkel verksamhet. Den nuvarande ledningen har lagt väldigt stor vikt vid att det ska vara enklare att göra rätt och svårare att göra fel och vid att medborgarna ska få en god service. Det är något som jag naturligtvis tycker är positivt. Jag kan inte kommentera enskildheter i en omstrukturering av ett helt verk och en hel myndighet. Jag tror att vi alla som har följt verksamheter, om det så är arbetsförmedling, försäkringskassa eller skatteverk, vet att så är fallet. Däremot ska en god service tillhandahållas medborgarna. Om jag har förstått Skatteverket rätt ska de framöver finnas på fler orter i Sverige än de i dag finns på. Det ska naturligtvis inte vara något grundläggande utvärderingskriterium. Kriteriet ska vara att medborgare i hela Sverige upplever att de får en god service, att de betalar våra ofta betungande skatter men med minsta möjliga besvär och med minsta möjliga krångel. Det är det som måste vara styrande för Skatteverket.

Anf. 38 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Varken Andrén eller Borg närmar sig de konkreta frågor det här handlar om. De pratar i allmänna ordalag. Andrén befinner sig till och med längre från den här verkligheten än vad Borg gör. Han lyckas hålla ett anförande utan ett ord om den dåliga förankringen eller om risken för dålig service. Han talar inte om det. Han sysslar med helt andra frågor. Är det politik vid sidan av verkligheten ni håller på med? Som riksdagsledamot har man full rätt att ställa krav på att ministern ska kunna ha en uppfattning om servicenivån som är lite djupare än att han har fått några indikationer från Skatteverket på att de strävar efter detta. Nu står Skatteverket inför en stor förändring, och nu reses farhågor i hela organisationen för att man inte klarar en rimlig servicenivå. Exempelvis i Borlänge, som inte direkt är någon glesbygd med sina nära 50 000 invånare, ska man i fortsättningen ha en till tre personer som ska stå för hela servicen. Är det ett rimligt och realistiskt perspektiv? I varje fall bedömer inte de som jag har varit i kontakt med och som jobbar på den här enheten det på det sättet. I samband med den förhandling som föregick beslutet hade man följande punkter. 1. Rapporten var inte diskuterad i organisationen. De olika teoretiska resonemang som beskrivs i rapporten om storlek på kontor, arbetssätt, koncentrering och specialisering har inte prövats och analyserats. 2. Det känns som ett alltför bräckligt underlag att lägga fast en karta utifrån principer och teorier som inte har en bred förankring i organisationen. 3. Det underlag som presenteras är inte tillräckligt komplett för att kunna ligga till grund för Skatteverkets nu antagna inriktningsbeslut. 4. Två timmar efter det att förhandlingen avslutades i torsdags fick man information om att arbetsförmedlingen inte är färdig att just nu ingå en överenskommelse om arbete kring servicekontor och servicehandläggare. 5. I Nordstan i Göteborg finns ett projekt med Försäkringskassan där man startar ett servicekontor i höst. Även där hoppade arbetsförmedlingen av. Man anser att man ska testa servicekontorstanken i praktiken i Nordstan innan man går vidare så att man har någon erfarenhet att bygga på. 6. De fackliga organisationerna betecknar det här som en önskelista från Skatteverket och tycker inte att det är meningsfullt att genomföra en förhandling om en önskelista. 7. Man står inför en stor generationsväxling inom Skatteverket. Generationsväxlingen innebär i sig så stora påfrestningar på myndigheten oavsett det beslut som Skatteverket fattar att man har begärt en särskild generationsväxlingsplan. Man menar att ledningen inte mäktar med både den uppgiften och det förslag som till synes är ogenomtänkt. Jag tror att min erfarenhet av förändringsarbete är någorlunda hyfsad efter många år i kommunal verksamhet. Utan en bred förankring i en organisation och utan att det finns välmotiverade medarbetare som tror på den inriktning som man har angett är det svårt att nå de resultat man eftersträvar. Även de mest välmotiverade och välgenomtänkta förändringar kan gå fullständigt i stöpet om man inte har en förankring. Därför går det inte bara att gömma sig bakom allmänna resonemang och säga att det här får Skatteverkets ledning klara ut. Jag upprepar: Jag säger inte att finansministern ska ministerstyra. Men även finansministern har ett ansvar för att intressera sig för hur det här slår mot servicen för allmänheten och för hur det här kommer att falla ut i praktiken. Då måste man också som minister informera sig grundligt om läget och göra bedömningar utifrån det. Är det rimligt att oavsett vilka inriktningsmål vi har satt upp från regerings och riksdags sida genomföra organisatoriska förändringar som bär det forcerade hastverkets prägel? Det är så det här upplevs.

Anf. 39 Kurt Kvarnström (S)

Fru talman! Detta är en debatt som inte innehåller så många frågor och inte heller alltför många svar, vill jag påstå. Jag efterlyste en sak som jag tyckte var viktig - analysen av servicen till allmänheten. I den information jag har försökt ta till mig har jag inte kunnat upptäcka någon form av analys när det gäller just servicefrågorna. Jag ställer frågan igen till Anders Borg: Finns det egentligen någon analys när det gäller servicefrågorna ur allmänhetens synpunkt? Det är väl ändå det som regeringen måste ha ett visst ansvar för. Man måste uppfylla den delen, för serviceaspekten är viktig. Den andra aspekten är möjligheten att utföra olika arbetsuppgifter. Det finns stora möjligheter. Jag nämnde Avesta som ett exempel. Där har man under flera år varit Stockholm behjälplig när Stockholm inte har hunnit med sitt arbete. Man har haft trångt på arbetsmarknaden. Det är tiotusentals självdeklarationer som under årens lopp har hanterats och bearbetats i Avesta. Den tekniska möjligheten är alltså fullt utbyggd i dag, men det tar man ingen som helst hänsyn till. Jag har en klar uppfattning om att riksdagen har en stark vilja att ta de regionalpolitiska hänsynen när man gör förändringar. Då borde staten på något sätt gå i spetsen för det. Om inte jag är alldeles fel underrättad har de flesta myndigheter inskrivet i sina utgångspunkter att ta regionalpolitiska hänsyn när de organiserar om sin verksamhet. Var finns de ställningstagandena i Skatteverkets och Försäkringskassans med fleras ställningstaganden? Detta är de frågor jag vill ställa.

Anf. 40 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Vad vi nu hör här är ett våldsamt angrepp från Socialdemokraterna på enhetsmyndighetssystemet, som de själva införde med vårt stöd förra mandatperioden. Det var ju så här det var tänkt! Om ni ska vara konsekventa nu måste ni nästa gång lägga fram ett förslag om att man ska återgå till de 24 olika myndigheterna. Nu kan man ringa ett enda nummer i hela landet och få samma service. Det har lett till en del andra saker. Skatteverkets effektivitet har gjort så att man i Härnösand - inte långt ifrån där fru talmannen kommer ifrån - har tvingats minska personalen eftersom frågorna dirigeras på andra sätt. Nej, fru talman, det är bra att vi har en så decentraliserad ordning i Skatteverket att till exempel hela punktskattekontrollen ligger i Dalarna - i Ludvika. Detta inkluderar reklamskatten, där man får in 1 procent av hela skatteintäkterna i Ludvika men använder 10 procent av resurserna. Det anser jag och Riksrevisionen inte vara riktigt bra. Men regeringen får väl ta ställning till om det är klokt att stödja sysselsättningen i Ludvika. Det viktiga är att vi skickar ut just det som Kurt Kvarnström var inne på, nämligen att använda ny teknik så att man kan decentralisera det som inte behöver ligga i Stockholm ut i landet. Jag menar att Riksskatteverket och Skatteverket har varit bra på detta. Tyvärr har vi inte kunnat se exakt samma utveckling när det gäller andra saker som är ännu angelägnare för allmänheten, nämligen polisen och sjukvården.

Anf. 41 Raimo Pärssinen (S)

Fru talman! Vi hörde nyss Anders Borg jämföra skattekontor med biografer som försvinner som ett exempel. Han bor själv i en sådan kommun, säger han. Samtidigt har inte finansministern några synpunkter, utan han tycker att det är bra att skattekontoren stärks inom storstadsområdena. Fältarbetet kommer att öka ännu mer. Samtidigt raderar man ut kontoren i Ljusdal, Bollnäs och Sandviken. Detta ska ersättas av en fältorganisation. När jag har träffat både chefer och anställda har de funderat på hur servicekontoret verkligen ska kunna uppnå samma service som finns i dag. När till exempel Ljusdal vill utveckla sitt företagsklimat - varför har då inte Skatteverket resonerat med Ljusdals kommun om hur man kan förbättra sin näringslivsverksamhet? Kan finansministern här i kammaren rakt över disk säga att han är intresserad av att lyssna på kommunernas synpunkter och idéer, som faktiskt handlar om hur man utvecklar i stället för avvecklar Skatteverkets roll i företagsamheten? Skatteverket är uppenbarligen inte intresserat av att lyssna. Man har inte heller det uppdraget. Anders Borg har tydligen inte ett regionalpolitiskt uppdrag. Han försöker bara effektivisera utan att se vad som händer. Det här betyder fortfarande bara att fler verksamheter töms och dräneras och flyttas ut från inlandet till tillväxtområdena. Det är fortfarande så att Anders Borg och Moderaterna står för att öka klyftorna. Det är de rika områdena som ska gynnas och det är de områden som har sämre förutsättningar som ska missgynnas. Ställer Anders Borg upp på en uppvaktning från dessa kommuner?

Anf. 42 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag tror att det i den här diskussionen med Peter Hultqvist, Kvarnström, Pärssinen och Andrén till viss del handlar om partipolitik. Pärssinens avslutning här om min ambition att öka klyftorna till exempel får väl hamna i den divisionen. Det handlar också om en mer naturlig diskussion om en avvägning som jag tror att det är bra att vi har. Vi har olika mål, och olika avvägningar måste göras under en svår omstruktureringsfas. Det handlar om personalens intressen. Man kan säga att det inte går att göra en omstrukturering utan förankring och motiverade medarbetare på det sätt som Peter Hultqvist nämner. Men det är också så att man om en verksamhet drar ned i omfattning inte kan förankra och motivera människor som drabbas av detta. Det är ändå komplicerat och smärtsamt för dem som drabbas. Det tror jag att vi i grunden ska känna respekt för och också se som ett viktigt skäl till att vi vill ha en ordnad form för omstruktureringen på svensk arbetsmarknad. Samma sak gäller naturligtvis avvägningen mellan regional rättvisa och våra övergripande mål om effektivitet och rättssäkerhet. Den här diskussionen skulle kanske inte just den här uppsättningen av riksdagsmän men en annan uppsättning av riksdagsmän av annan partifärg ha kunnat föra med Pär Nuder. Det är en naturlig avvägning att se att det finns ett starkt intresse hos den här regeringen och hos flera av partierna i riksdagen för att man ska ha en god service i glesbygden. Men samtidigt har vi en ordning för hur vi styr våra verk och myndigheter. Den bygger naturligtvis på att myndigheter styrs via lagar och förordningar och på att vi i regleringsbrev ger dem direktiv, inte på att jag i talarstolen allmänt anlägger synpunkter på hur de gör med inriktningen på sin verksamhet. Vi ska ha självständiga myndigheter. Det är en oerhört viktig del av den svenska förvaltningsmodellen, och den tänker jag respektera. Jag tänker inte se det som min uppgift att detaljstyra myndigheterna. Däremot ska vi naturligtvis ha en god utvärdering av verksamheten. Vi ska ha en resultatutvärdering. Det ska vara så att de kan uppvisa rättssäkerhet, effektivitet och också en god service till medborgarna. Det ska vi naturligtvis göra med Skatteverket precis som med Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan eller någon annan myndighet. Regeringens ansvar är alltså att fastlägga ramverket och att utvärdera och följa upp men också, om det behövs, ändra på ramverket. Jag är inte säker på att vi i det här fallet är i den situationen. Givetvis gäller det regionala ansvaret även Skatteverket som ju är en av de myndigheter som av riksdagen ålagts ett särskilt ansvar för ett antal orter. Det är också så att de själva vill ha en förankring via servicekontoren och totalt sett på fler orter i framtiden än de har i dag. Jag tycker att det är naturligt att det beslutet ligger på myndigheterna. Vi kommer naturligtvis att noga följa utvecklingen precis som Hultqvist, Kvarnström och Pärssinen kommer att göra - detta för att säkerställa att det vid en komplicerad avvägning mellan nationalstatens intresse av rättssäkerhet och effektivitet och ett starkt regionalt intresse är en rimlig avvägning. Låt mig återigen understryka att jag har stor respekt för att de människor som upplever detta och som får delta i de här omstruktureringarna själva känner att det är bekymmersamt. Det är säkert så att allting i sådana här processer, vare sig det är hos Ericsson eller det är på Skatteverket, sköts perfekt. Det ska vi ha respekt för, och det ska vi följa, utvärdera och följa upp i den meningen att alla myndigheter, precis som alla företag, ska veta att allmänheten har blicken fästad på dem. Vi har ett ansvar för hur vi i olika skeden hanterar människor även när det gäller tuffa omstruktureringar.

Anf. 43 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Gunnar Andrén, stå inte här och hitta på saker! Det är inte så att det har tänkts något i någon socialdemokratisk regering kring att det ska inrättas ett antal servicekontor över hela landet och att det här sedan ska struktureras om. Inte heller är några sådana beslut fattade i riksdagen. Det här togs i maj på ett strategimöte med Skatteverkets ledning. Stå liksom inte här och fördunkla i väg frågan! Vi ska prata om det som är konkret och vad det här handlar om - utan dimridåer. Det tycker jag är viktigt. Vi ska inte minska vår roll som politiker. Om servicen upplevs som hotad är det fullt berättigat att stå i denna kammare och ta upp det perspektivet, framföra det till finansministern och till och med kräva av finansministern att han kanske intresserar sig för frågan, följer den noga och kanske på olika sätt verkar för att det inte blir nämnda effekter. Nu är det så att man till och med i hela Skatteverkets organisation funderar på om servicenivån till allmänheten kommer att hålla. Servicen är ju det primära uppdraget. Man har rätt att ha synpunkter på detta. Vidare tycker jag att de fackliga organisationernas, ST:s och Sacos, synpunkter som jag här redogjort för är välmotiverade. Det är ingenting som man bara i allmänna ordalag ska respektera och säga att man förstår. Kanske är det så att de i många stycken har rätt i sak. Kanske är det till och med så att man skulle tänka tanken på det här med att testa servicekontor och se om de fungerar ordentligt. Först kunde man testa det på ett antal ställen. Möjligen har man då goda exempel - om det fungerar på ett bra sätt. Kanske är det en smartare strategi än att slå till som en blixt från klar himmel - allt över en natt. Det kan till och med vara så att den metoden, den ledningsfilosofin, i sammanhanget gör att Skatteverkets ledning så småningom inte når upp till sina högt ställda förutsättningar.

Anf. 44 Anders Borg (M)

Fru talman! Låt mig vara tydlig om detta. Vi ska naturligtvis följa det här, och det är naturligtvis en legitim uppgift för riksdagsledamöter från olika delar av landet att försvara de regionala intressen som de företräder. Jag tycker att det är en självklarhet. Jag tror inte att Peter Hultqvist uppfattar det som att jag har en annan synpunkt i det avseendet. Men för mig som ansvarig minister är det också mitt ansvar att försvara att vår myndighetsstyrning bygger på lagar, förordningar och regleringsbrev och på att vi följer upp och kontrollerar resultaten. Är resultaten inte goda ska vi vidta generella åtgärder. Jag ska inte stå här och ha synpunkter på vare sig Avesta eller Mora. Det är inte min roll som minister, utan sådana beslut ligger på Skatteverket. Låt mig också säga att vi måste vårda Skatteverkets legitimitet. Ska vi ha en välfärdsstat måste människor betala in sina skatter. Därför kan man beskriva det som att Skatteverket driver service. Det är rätt många av oss som när vi betalar våra skatter mer upplever det som skatteindrivning än som service. Jag har respekt för att Skatteverkets medarbetare möter människor som tycker att det tas ut alldeles för höga skatter. Då är det viktigt att vi också vårdar Skatteverkets legitimitet. Det är precis lika viktigt att Skatteverket driver ett arbete där människor uppfattar att vi har skatter, skattesatser och skatteregler, som är rimliga och som uppfattas som legitima. Det ska vara enkelt att göra rätt, och det ska vara svårt att göra fel. Naturligtvis har regeringen där ett stort ansvar för skattereglerna, och det har även Skatteverket. Vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen. Det kommer självfallet att ske en resultatutvärdering av Skatteverket precis som av alla andra myndigheter. Vid den kommer vi säkert att få anledning att också återkomma till frågan om medborgarservice, rättssäkerhet och regionala hänsynstaganden.

den 29 maj

Interpellation

2006/07:608 Skatteverkets service i hela landet

av Peter Hultqvist (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Skatteverket ska nu genomföra en ny kontorsstruktur. Den baseras på en rapport vid namn Vad ska vi göra var. Förhandlingarna om den framtida organisation som skisseras har slutat i oenighet mellan Skatteverket och berörda fackliga organisationer.

Det som föreslås är en omfattande förändring. Organisationen delas upp i så kallade kontor och servicekontor. Kontoren där handläggningen sker kommer att bemannas med ca 100 personer medan ett så kallat servicekontor har en personalstyrka på 1–3 personer.

I Dalarna kommer verksamheten att koncentreras till Mora och Falun. Borlänge, Avesta och Ludvika blir servicekontor. Risken är uppenbar för avsevärda försämringar i servicen till allmänheten.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Skatteverkets service till allmänheten inte ska försämras?