Skatteverkets personalminskningar

Interpellationsdebatt 6 maj 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 65 Anders Borg (M)

Fru talman! Lars Johansson har frågat mig hur jag ska se till att skattekontrollen under 2008 och framåt kan lösas med färre personal men med fler kontrolluppgifter, vilka åtgärder jag kommer att vidta för att ekobrottsbekämpningen ska kunna utvecklas och vilka initiativ jag avser att ta för att förbättra skattekontrollen. Skatteverkets ekonomi är just nu ansträngd; det är jag medveten om. De äskanden som Skatteverket gjort om nya medel i årets budgetunderlag prövas för närvarande inom ramen för budgetprocessen. Jag vill inte föregripa budgetprocessen utan hänvisar till att frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag anser att tilltron till att skattesystemet fungerar utgör en viktig aspekt för människors vilja att betala skatt. Skattekontrollen utgör en hörnsten i tilltron till skattesystemet. Jag är också angelägen om att bekämpa skattefusket. Regeringen verkar därför för att medborgare och företag ska göra rätt från början. Exempel på initiativ för att förbättra skattekontrollen är reglerna om personalliggare och certifierade kassaregister. Personalliggarsystemet har enligt Skatteverkets utvärdering visat sig vara vad som närmast skulle kunna beskrivas som en succé. Inom departementet pågår en närmare utvärdering av reglerna. I samband med den studeras om och i så fall hur de lämpligen kan överföras till andra branscher, bland annat byggbranschen och tvätteribranschen. Skatteverket har fått i uppdrag att utreda en frivillig webbaserad lönecentral. Den ska hantera hela löneredovisningen med skatteavdrag, kontrolluppgiftslämnande och uträkning av arbetsgivaravgiften. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att utveckla ekobrottsbekämpningen. Till exempel har regeringen höjt ambitionen i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten. Justitieministern har gett företrädare för inblandade myndigheter i uppdrag att föreslå skarpa åtgärder som ska lägga grunden till en effektivare och mer uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten.

Anf. 66 Lars Johansson (S)

Fru talman! Tack för svaret från finansministern. De här frågorna har jag väckt i min interpellation därför att jag har sett med viss oro på utvecklingen inom Skatteverket. Det är precis som finansministern säger: Skatteverkets ekonomi är ansträngd. Det är bra att finansministern är medveten om detta - det vore dåligt annars, skulle jag vilja säga. Det är faktiskt så att det finns tre myndigheter som finansministern är direkt ansvarig för. Det är tullen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Samtliga tre har stora ekonomiska problem. Anledningen till att jag tycker att det är viktigt att ta upp frågan om Skatteverket är att ska man ha trovärdighet när man i sitt svar säger, som finansministern gör här, att man tycker att det är viktigt att vi vårdar vårt skattesystem och att vi har en viktig skattekontroll, och om det ska fungera på ett bra sätt måste också det verktyg som har i uppdrag att se till att folk betalar sin skatt, att deklarationer lämnas in och att man jagar dem som inte sköter sina uppgifter på ett bra sätt, fungera väl. Därför är det oroväckande när vi nu kan konstatera att Skatteverket befinner sig i en situation där man under de kommande två åren, detta och nästa år, måste reducera sin personal med 10 procent eller med 1 100 personer. Det innebär alltså mindre resurser för att kunna bekämpa skattefusk till exempel. Ett annat problem i sammanhanget är att man därigenom inte heller klarar nyrekrytering, vilket också är oerhört viktigt. Vi har tidigare diskuterat betydelsen av den satsning som gjordes då vi hade en större akademikerarbetslöshet och de statliga myndigheterna fick möjlighet att tidigarelägga rekrytering. Inte minst Skatteverket fick det under ett par år. De pengarna har sedan upphört. Vi varnade redan i höstas för detta från Socialdemokraternas sida och avsatte faktiskt i den socialdemokratiska budgetmotionen 60 miljoner kronor extra utöver regeringen till just Skatteverket för att man skulle få mer resurser och därmed också kunna fortsätta det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade avsatt pengar till, vilket den nuvarande regeringen inte har gjort. Det är den ena sidan av den här frågan. Den andra frågan handlar om vad det är för åtgärder som finansministern vill vidta för att bekämpa ekobrott. Interpellationssvaret avslutas med att det sker genom ett samarbete som justitieministern har dragit i gång. Såvitt jag vet var det den tidigare regeringen som drog i gång det samarbetet över förvaltningsgränserna. Också polisen har stora ekonomiska bekymmer, liksom Åklagarmyndigheten. Alla de statliga verktyg som är satta att sköta dessa saker har dålig ekonomi just nu, och det måste väl bekymra finansministern så att han tar till sig kritiken om att regeringens sätt att sköta den statliga förvaltningsorganisationen inte fungerar riktigt bra. Om man ska vara trovärdig vad gäller att vidta åtgärder måste man också tillse att den som ska vidta åtgärden har ekonomiska resurser att kunna fullfölja det hela på ett bra sätt. I annat fall slår det tillbaka mot en själv när det visar sig att man inte har resurser att genomföra den politik som man säger sig vilja genomföra. Därför är det allvarligt att vi inte ens i tilläggsbudgeten kunde se att finansministern var beredd att skjuta till särskilda resurser.

Anf. 67 Anders Borg (M)

Fru talman! Regeringen vill föra en offensiv politik för att se till att vi får in de nödvändiga skatteintäkterna. Det handlar om att vi gör skattelättnader i form av jobbavdrag och annat. Det i sin tur gör att människor kommer i arbete, och därmed stiger skatteintäkterna. Det handlar om att vi genomför skattelättnader som innebär att färre har anledning att undandra sig skatt. Det handlar om den tidigare regeringens avskaffande av arvs- och gåvoskatten samt om förändringar av förmögenhetsskatten som nu har gjorts. Det är åtgärder som jag föreställer mig att många medborgare uppskattar. Samtidigt ska vi komma ihåg att skattekontroll även handlar om åtgärder som skärper upp reglerna. Vi har nyligen skickat en skrivelse till riksdagen med anledning av förändringar i handelsbolagens hantering av fastigheter, något som jag tror är oerhört viktigt. De bedömningar vi gör är att det säkrar skatteintäkter på i storleksordningen 4-6 miljarder. Vi har personalliggarna som är viktiga, inte minst för att säkra god konkurrens på lika villkor mellan dem som sköter sig och dem som missköter sig. På båda dessa områden kan vi behöva gå vidare genom fler åtgärder för att begränsa möjligheterna att undandra sig skatt och fuska med skatt. Det kan behövas bättre åtgärder för att på ett bra och smidigt sätt underlätta för dem som sköter sig att klara sin verksamhet. Vi ska naturligtvis också se till att skattesystemets legitimitet upprätthålls med hjälp av rättssäkerhet och förutsägbarhet. Människor, medborgare, ska känna att när de kontaktar skattemyndigheten ska de inte behöva ha ont i magen eller känna oro för att det ska medföra bekymmer. Skatteverket upprätthåller i dag en hög servicegrad och jobbar med ett gott bemötande av medborgarna. Skatteverket är både en indragningsmyndighet och en servicemyndighet. Det är en inriktning på arbetet som jag naturligtvis vill förstärka och driva vidare. Vi ska också vara medvetna om att det förekommit en lång rad förändringar under senare år som minskat kostnaderna för skatteförvaltningen. Den förra regeringen gjorde en föredömlig satsning på e-förvaltning, som då uppgavs ge stora besparingseffekter. Nu i deklarationstider ser vi till exempel att andelen medborgare som använder sig av detta ökar. De två kanske mest betungande skatterna, arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten, är borta ur systemet. Det gör att Skatteverket rimligen måste ha frigjort en del resurser. Jag tillhör inte dem som inte tror på offentlig sektor. Jag tillhör dem som tror att staten är bra, att landstingen kan göra viktiga insatser och att kommuner ofta sköter viktiga samhällsfunktioner. Men jag tror också att det är bra för statlig förvaltning att ha vissa produktivitetskrav på sig. Det gäller för industrin, det gäller för detaljhandeln och det ska också gälla för statliga myndigheter. Därför är det bra att den tidigare regeringen var tydlig med att det i pris- och löneomräkningen ska finnas en effekt av produktiviteten. Man ska ta till sig ny teknik. Man ska bedriva organisationsutveckling. Man ska klara av en omställning av verksamheten som gör att man kan ge mer service för de resurser man har. Detta har Skatteverket, liksom många andra statliga myndigheter, klarat av på ett bra sätt. Men låt oss inte ha en bild av att den tidigare regeringen kraftigt ökade resurserna för dessa statliga organisationer. Med de pris- och löneomräkningar vi haft har statens kaka varit förhållandevis säker men också ställt ökade krav på effektiviseringar och förändringar i statliga verksamheter, något som jag i grunden tycker är bra. Nu vet jag att Skatteverkets ekonomiska situation innebär en del bekymmer. Jag vill inte här ge intrycket att Lars Johansson inte har en insikt på den punkten. Det vore felaktigt. Likaså vore det felaktigt av mig att som finansminister föregå de processer och prövningar vi ska ha vad gäller en av de myndigheter jag har ansvar för. Det finns alltid skäl för oss att pröva om anslagen fungerar väl i förhållande till de uppgifter man har. Vi vet att Skatteverket bör ha resurser att klara god service, god skattekontroll, hög grad av rättssäkerhet och en väl fungerande förvaltning. Det är emellertid en fråga som vi ska återkomma till i ett senare skede.

Anf. 68 Lars Johansson (S)

Fru talman! Vi är av den uppfattningen att det självklart finns en hel del att göra när det gäller att effektivisera den statliga förvaltningen. Därom kan vi vara helt överens. Men när utvecklingen gått i den riktningen att Skatteverket tydligt säger att de måste reducera antalet anställda i stor omfattning och att de inte har förutsättningar att göra nyanställningar uppstår problem. Dessutom ska Skatteverket jobba med skattefusk på den internationella marknaden och ta till sig all den information som finns inom EU, vilket är oerhört positivt när det gäller att komma till rätta med skattefusk i miljardklassen. Man ska alltså arbeta på den internationella arenan, ta till sig den informationen, kontakta skatteverk i andra länder och så vidare för att följa upp vad som pågår. Detta kräver kompetens hos Skatteverket. De måste ha möjligheter att rekrytera människor med hög kompetens samt god utbildning och erfarenhet av att jobba med skattemål. Det krävs för att Skatteverket ska kunna vinna de mål som det kan handla om i olika domstolar. Vi vet nämligen att de människor som försöker undandra sig stora summor skatt, och skattefuskar, också har stora ekonomiska resurser och kan anställa de bästa advokaterna för att slippa betala skatt. Det är viktigt att Skatteverket kan klara den matchningen på ett bra sätt. Därför är de ekonomiska resurserna viktiga i detta sammanhang, och då blir reduceringen bekymmersam. Detta har de också redovisat för såväl regeringen som oppositionen. Skatteverket vill framför allt syssla med tre områden, nämligen svartarbetet i Sverige, de internationella frågorna och den organiserade ekonomiska brottsligheten. Dessa tre områden kräver särskilda resurser. Jag har förhoppningar om att finansministern lyssnar på vad jag och andra säger i denna fråga och att frågan kommer tillbaka i höst när budgeten för nästa år ska läggas fram. Jag hoppas verkligen att Skatteverket då får resurser i tillräcklig omfattning. Vi har från Socialdemokraternas sida presenterat ett antal punkter som vi tycker är viktiga. Det gäller för det första de ekonomiska resurserna. För det andra handlar det om skatteflyktslagen som vi menar är viktig att se över och skärpa. För det tredje är det viktigt att vi under vårt ordförandeskap i EU lyfter upp frågorna om skattefusket inom Europa och försöker hitta en gemensam hantering av de olika skatteparadisen. Ytterligare en punkt handlar om att se till att vi får kassaregistren omcertifierade vid ägarbyte i Sverige för att på så vis klara ansvarförhållandena vid eventuella felaktigheter. Även kortläsare ska integreras i kassaregister. Jag noterar i interpellationssvaret att vi verkar vara ganska överens på en punkt, nämligen vad gäller systemet med personalliggare, alltså att det ska kunna utvidgas till att även gälla bygg-, taxi- och tvätteribranscherna. Det är oerhört positivt. Den sista punkten jag vill nämna - eftersom tiden är knapp - handlar om att arbetsgivare varje månad ska redovisa den individuella skatt de betalar in för sina anställda i stället för att som i dag göra inbetalningen i form av en klumpsumma. Det är ett effektivt sätt, också enligt branschen och då framför allt byggnadsbranschen, att kunna ta reda på vilka som är anställda i företaget och därmed kunna kontrollera att man betalar rätt avgifter och även rätt skatt. Det finns alltså ett antal konkreta förslag från oppositionen som jag hoppas att finansministern tar till sig så att vi kan få ett skatteverk som har resurser att klara skattefusket på ett bra sätt. På så vis kan vi ha en politisk debatt om vad skattepengarna ska gå till och hur fördelningen av dem ska ske.

Anf. 69 Finn Bengtsson (M)

Fru talman! Det här är en intressant interpellation, och debatten visar att en moderat finansminister och en socialdemokrat i opposition är rörande överens om att skattebrott naturligtvis ska beivras och följas upp. Där är jag helt enig med dem. Det gäller såväl snikenhet i den mindre skalan som ren ekonomisk brottslighet av den större kalibern, alltså organiserad kriminalitet, vilket naturligtvis är mycket mer allvarligt. Därom råder ingen oenighet. Men sedan måste man reflektera lite över hur vi har hamnat i den här situationen. I interpellationen framstår det som att de 133 miljarderna i skattefelskartan på något sätt har uppkommit under den borgerliga regeringen. De är från år 2005 och en upplupen problematik från det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Man kan ändå reflektera lite grann över det långvariga maktinnehavet som Socialdemokraterna har haft som gjort att Sverige fler gånger hamnat bland de länder som har världens högsta skatteuttag. Vårt land har haft de absolut högsta skattenivåerna. Vi är glädjande nog i rask fart på väg ned mot något slags rimligt medelsnitt för resten av våra närliggande länder i Europa tack vare den nya regeringens politik. Jag tycker att svaret som finansministern avgivit är oerhört intressant i andra stycket där kärnpunkten kommer. Där säger finansministern: "Jag anser att tilltron till att skattesystemet fungerar utgör en viktig aspekt för människors vilja att betala skatt." Man kan bara som ett exempel göra tankeexperimentet att man har världens högsta skatter och världens lägsta skatter. Därmed är det inte sagt att jag förespråkar världens lägsta skatter. Var tror interpellanten att risken är störst för skatteflykt och skatteundandragande? Är det där man betalar lägst skatt eller där man betalar högst skatt? Sannolikt är det så att det höga skattetrycket skapar en hel del problem med just skatteflykt. Den första motreaktionen från Socialdemokraterna blir då att sätta in åtgärder för att jaga detta i stället för att fundera över att ett rimligare skatteuttag också leder till en något lägre nivå på skattefelskartan. Det är den intressanta ideologiska problematiken som är insmugen i en filosofi där man driver upp ett skattetryck, och sedan jagar man system för att komma till rätta med skatteflykten. I interpellantens förslag kan man läsa att det ska mer pengar till för att hantera det som har varit den borgerliga regeringens försök att återställa något av de förlorade skatterna. Finansministern nämner certifierade kassaregister och hanteringen av skattelättnader för hushållstjänster. Det är något som det svenska folket uppenbarligen röstade fram. Det var ett vallöfte från den allians som övertog regeringsinnehavet. Det handlar också om en mer internationaliserad möjlighet att ha pensionsförsäkringar, som man då naturligtvis måste följa upp. Det blir för mig ganska bakvänt att i det här läget säga att vi måste se det som ett problem när den borgerliga regeringen försöker att hitta instrument för att nå en ny och moderniserad skatteuppbörd på ett korrekt sätt och kritisera att det inte sätts av ännu mer resurser till detta. Lars Johansson säger talande nog att i skuggbudgeten finns det fler miljoner från Socialdemokraterna till just Skatteverkets roll. Det är signifikativt. Om det är så att ni återtar makten ska ingen få mig att tro att ni inte höjer skatterna. Då kommer ni säkert att ha behov av de ytterligare miljonerna. Jag försöker med det här resonemanget göra gällande att man genom att sänka skatterna vid sidan av alla de viktigaste goda effekterna i form av att människor kommer i arbete med jobblinjen, precis som det har visat sig tidigare under debatten här i kväll, sannolikt kan få ett något mindre skattefel, eftersom skattemoralen rimligtvis ökar hos människor. Här bör Socialdemokraterna tänka efter.

Anf. 70 Anders Borg (M)

Fru talman! Ibland när man är här i kammaren vid interpellationsdebatter får man intrycket att det inträffade en förvaltningspolitisk revolution i samband med regeringsskiftet. Nu har statliga offentliga förvaltningar en mager budget att leva på medan det tidigare gjordes svällande satsningar. Så är det naturligtvis inte. Den tidigare socialdemokratiska regeringen höll en mycket stram budgetpolitisk linje, något som jag naturligtvis i dag är glad för och som jag även på den tiden då jag inte hade mitt nuvarande arbete tyckte var klokt. Man lade till exempel år 2002 eller 2003 fram en osthyvel och drog in vad som motsvarar nästan 1 ½ miljard från de olika offentliga myndigheterna. Man höll fast vid pris- och löneomräkningssystemet med en produktivitetsfaktor. Man gjorde satsningen på e-förvaltningen som så småningom skulle ge minskade kostnader och som bland annat nu kan återspeglas i Skatteverket. Jag tyckte att det var en klok förvaltningspolitik före regeringsskiftet. Jag tror att det i grunden är klokt att vi håller fast vid detta. Vi ska inte ha en annan ordning för offentliga myndigheter än vad vi har för det privata näringslivet. Det ska inte vara så att de på ena sidan måste gå till sina avdelningar och organisationer med lite mindre pengar än förra året och säga: Vi måste pressa kostnaderna och se hur vi kan göra det bättre, medan de på andra sidan kan säga: Vi får alltid kompensation för det som hänt med priser, löner och annat i ekonomin. Om det är så får vi en offentlig förvaltning som inte fungerar väl och en svällande byråkrati. Vi ska ha en effektiv, väl fungerande, skickligt organiserad och väl strukturerad offentlig förvaltning. Där tror jag att Sverige i många avseenden är ett föregångsland jämfört med andra länder. Jag tror ingen av oss har anledning att förespråka en omfattande, krånglig och dyr offentlig administration. Jag har naturligtvis inte någon avgörande annan grundsyn om delar av de synpunkter som Lars Johansson framför. Det är klart att vi ska ha ett skatteverk som präglas av kompetens. Det är en förutsättning för en förvaltning som kan upprätthålla god service, rättssäkerhet, väl fungerande kontroll och samtidigt serva medborgarna på ett sätt som gör att vi kan få in skatterna med minsta möjliga kostnader, störningar och obehag. Vi ska också bidra till att utveckla verksamheten. Jag tror att det är viktigt med arbetet mot den organiserade brottsligheten. Vi ska inte dra alltför långtgående historiska paralleller. Men det var ingen slump att den ökände gangsterledaren Al Capone en gång i tiden hamnade i fängelse därför att han fuskat med sina skatter. Det finns nära band mellan skattefusk, bidragsfusk och organiserad brottslighet. Det förekommer ofta inom samma grupper. Det är där man inte upprätthåller grundläggande offentlig moral att göra rätt för sig som detta finns. Vi har också en annan typ av skatteundandragande och skattebrottslighet som det finns anledning att komma åt. Vi har kanske lite olika syn på den långsiktiga inriktningen i skattefrågan. Vi vill naturligtvis arbeta med kontroll, tydliga regler och rättssäkerhet men också med skattelättnader som gör att människor inte har samma starka skäl att dra sig undan att betala skatterna. Det finns en del socialdemokratiska förslag som jag inte vill avvisa. Personalliggare och kassaregister har nämnts. Det är tänkbara förslag som vi har skäl att titta vidare på. Jag är lite skeptisk till idén med individualiserade arbetsgivaravgifter. Vi har haft ett system där man betalar arbetsgivaravgift på lönesumman. Det gör att vi har en enhetlighet i systemet med arbetsgivaravgifter, en likhet inom ekonomin för detta och låga administrationskostnader för arbetsgivaravgifter. Jag tror att man ska tänka sig för ett par gånger innan man går mot en individualisering av arbetsgivaravgifterna. Det kan få negativa effekter i termer av att enhetligheten på det här området kan minska. Låt mig avslutningsvis konstatera att de behov som finns inom Skatteverket är väl kända på Finansdepartementet. Vi ska se till att det görs en noggrann prövning av dessa äskanden liksom av alla andra äskanden. De ska prövas i den hårda, tuffa budgetprövningsanda som råder i den svenska offentliga förvaltningen. Vi vill naturligtvis ha en väl fungerande skatteförvaltning som kan fullgöra sitt uppdrag.

Anf. 71 Lars Johansson (S)

Fru talman! Inledningsvis vill jag kommentera den sista frågan om individuella skatter i stället för att betala in skatten som en klumpsumma. Arbetsgivaren måste summera skatterna för var och en och sedan skicka in klumpsumman. Det arbetet görs redan av arbetsgivaren. Jag är tveksam till om det är något ökat krångel. Det är mer att man redovisar på individnivå. Men det är en detalj som man kan återkomma till och diskutera. Jag vill börja med att varna Finn Bengtsson. Använd inte argumenten om att våra skatter är så höga som skäl för att det blir mer skattefusk i Sverige. Om man tittar internationellt är det inte mer skattefusk i Sverige utan tvärtom. Vi har en hygglig kontroll, men vi har ändå ett skattefel på 133 miljarder. Det ska vi naturligtvis komma åt. Det beror inte på att vi betalar mer i skatt. Det är snarare så att man måste föra debatten utifrån att skatter ska upplevas som rättvisa och riktiga. Man måste ha en debatt i samhället som innebär att alla är med och betalar skatt utifrån den bärkraft de har. Den socialdemokratiska linjen är låga skattesatser men breda skattebaser som omfattar så många områden som möjligt och även kapitalbeskattning och beskattning av förmögenheter liksom av inkomster. Det är vår uppfattning i den frågan. Finansministern har också krånglat till det för Skatteverket. Jag skriver om det i min interpellation. Ni har infört avdrag för hushållsnära tjänster. Det innebär ökade kostnader med ungefär 26 miljoner. Det är ökade kostnader för certifierng av kassaregister. Det är ökade kostnader för flytt av pensionsförsäkring inom ESS-området och så vidare. När det blir ökat krångel och ökade kostnader är det klart att man måste prioritera bort något annat för att kunna göra det i stället. Det är där som problematiken uppstår. Därför är det också ett ansvar för regeringen att vidta åtgärder som gör att Skatteverket kan fullfölja sina uppgifter på ett bra sätt.

Anf. 72 Finn Bengtsson (M)

Fru talman! Lars Johansson får gärna varna mig, men jag lyssnar inte på den varningen. Jag tror faktiskt att det hänger ihop: Om det sker ett skatteuttag som upplevs som illegitimt är risken större att man undandrar sig skatt. Jag tror att det hänger ihop så. Varför skulle det annars finnas svenskar som flyttar från det här landet? Ta till exempel våra idrottsmän! Varför bosätter de sig i ett land som har extremt låg skatt? Finns det inte en koppling till ett högt skatteuttag som de uppenbarligen upplever som illegitimt? Eller hur ska vi få ihop den ekvationen? Jag är nämligen övertygad om att ett av de största problem som svenska folket står inför är att om - Gud förbjude - det skulle bli ett regeringsskifte kommer skatterna att stiga. Det kommer att drabba oss, som den här interpellationen visar, med ett ökat skattefel genom just undandragande av skatt. Det kommer också, vilket är det allra viktigaste, att vara nödvändigt att folk kommer i arbete. Den här regeringen har visat att med ett inslag av en sund politik som sänker skatterna mot en nivå som majoriteten av andra europeiska, med Sverige jämförbara, länder har får vi en bekämpning av den massarbetslöshet som den här regeringen övertog efter ett långvarigt socialdemokratiskt styre. Socialdemokraterna är, tyvärr med kraftig påhejning av Vänstern, ett skattehöjarparti. Det ska vi inte blunda för. Jag ser att det i den här interpellationen finns sådana resonemang som för mig gör det väldigt tydligt att man inte ser det problem som jag ser. Då kan jag skicka en varning tillbaka. Kan Lars Johansson över huvud taget inte se någon koppling mellan ett alltför högt skatteuttag, det vill säga att man ligger högst i världen, och problemet med just skattefelet? Det är den fråga som återstår och som jag gärna vill ha ett svar på.

Anf. 73 Anders Borg (M)

Eftersom Finn Bengtsson anmälde sig så sent till debatten kan inte Lars Johansson svara på frågorna då han har slut på sin talartid.

den 17 april

Interpellation

2007/08:595 Skatteverkets personalminskningar

av Lars Johansson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Skatteverket står i likhet med Tullverket för brottsbekämpande uppgifter. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsköt både extra resurser och personal till Skatteverket för 2006 och 2007.

Skatteverket har i sin så kallade skattefelskarta konstaterat att 133 miljarder saknades i inbetalda skatter år 2005. Till de mer hotfulla inslagen i skattefelet hör dels sådant bortfall som är kopplat till den organiserade brottsligheten, dels bortfallet som är kopplat till det internationella området. Skatteverket framhåller att det också finns en stor osäkerhet i beräkningarna på det internationella området.

Skatteverket äskar i sitt budgetunderlag för 2009–2011 en nivåhöjning av anslaget med 175 miljoner kronor för bekämpning av organiserad ekonomisk brottslighet och en nivåhöjning på 75 miljoner kronor för förbättrad internationell skattekontroll.

Skatteverket har genom olika propositioner som bifallits av riksdagsmajoriteten fått en rad nya kontrolluppgifter som kräver resurser om dessa ska kunna utföras tillfredsställande.

I Skatteverkets budgetunderlag äskades bland annat ett engångsbelopp i tilläggsbudgeten för 2008 på 27,5 miljoner för hantering av certifierade kassaregister, 11,4 miljoner för hantering av skattelättnader för hushållstjänster och 26 miljoner för hantering av nyteckning och flytt av pensionsförsäkringar inom EES-området.

Skatteverket fick inga extra medel i tilläggsbudgeten. Regeringen uppges planera för en budget för Skatteverket som innebär att 10 procent av verkets anställda eller 1 100 personer försvinner under de kommande åren. Färre ska lösa fler uppgifter och av regeringens påstådda ekobrottsintresse blir då intet. Detta sker samtidigt som polisens resurser inte heller ökas.

Mina frågor till finansministern är:

Hur ska finansministern se till att skattekontrollen under 2008 och framåt i tiden kan lösas med färre personal men med fler kontrolluppgifter?

Vilka åtgärder kommer finansministern att vidta för att ekobrottsbekämpningen ska kunna utvecklas?

Vilka initiativ avser finansministern att ta för att förbättra skattekontrollen?