den 8 marsInterpellation 2001/02:300 av Stefan Attefall (kd) till finansminister Bosse Ringholm om skatteväxling i Sverige<a name="Temp"></a>Mellan 1993 och 2000 minskade miljöskatterna som andel av BNP med 8 %, medan skatterna på arbete ökade med 13 %. I alla EU-länder, utom Sverige och Irland, har miljöskatterna som andel av BNP ökat under 1990-talet. Det visar en sammanställning som Miljöräkenskaperna vid SCB gjort.Det här strider helt mot talet om grön skatteväxling och en ökad miljörelatering av skattesystemet som regeringen och dess stödpartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, gärna talar om. Eftersom hela syftet med skatteväxling från arbete till miljöbelastande utsläpp är att förändra relativpriserna i ekonomin så att det blir relativt sett dyrare att släppa ut exempelvis koldioxid och relativt billigare att anställa människor är siffrorna från SCB ett kvitto på en fullständigt misslyckad politik.Är förklaringen till denna utveckling i Sverige att energiförbrukningen och miljöbelastande utsläpp gått ned och sysselsättningen stigit kraftigt?Nej. Förbrukningen av fossila bränslen ökade med 4 % mellan 1993 och 1998 och under samma period ökade förbrukningen av el och fjärrvärme med 3 %, så den förklaringen håller inte.Inte heller förklaras utvecklingen av stigande sysselsättning. Vid en jämförelse av skatt på arbete per sysselsatt eller per arbetad timme som andel av BNP framgår att skatt på arbete ökat med mellan 5 och 7 % under perioden.Jämfört med andra EU-länder så har Sverige en låg andel miljöskatter. En förklaring till detta är det generellt höga skattetrycket i Sverige som gör det svårt att höja andelen miljöskatter i ekonomin, men också av det skälet svårt att få till stånd tydliga relativprisförändringar i ekonomin mellan arbete och miljöbelastande utsläpp.Syftet med att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken är att skapa ekonomiska incitament att agera miljövänligt. Samtidigt konkurrerar Sverige på en världsmarknad. Det viktiga blir då att agera så att en ökad miljörelatering av skattesystemet genomförs utan att svenska företag slås ut på ett sådant sätt att produktionen flyttar till andra länder med lägre miljöambitioner. För att klara denna balansgång måste vi i Sverige både sänka det totala skattetrycket och öka miljöskatternas andel av ekonomin. Vad regeringen hittills åstadkommit är vackert tal om skatteväxling men ett stort misslyckande i praktiken.Min fråga till finansminister Bosse Ringholm är:Vilka åtgärder är finansministern beredd att vidta för att, som andel av BNP, minska skatterna på arbete och öka skatterna på miljöbelastande utsläpp?

Interpellation 2001/02:300 av Attefall, Stefan (kd) skatteväxling i Sverige