<h2>Interpellation 2020/21:36 Skatt på dieseldrivna fordon</h2>
av Thomas Morell (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
 
Med bonus–malussystemet avser regeringen att styra över fordonsparken till mer klimatneutrala fordon. Tanken är god, men resultatet lär utebli eller i väsentlig del fördröjas. Att vi måste arbeta aktivt för att nå klimatmålen står utom allt tvivel. Dock är det många faktorer som ska samverka för att vi ska uppnå fullt resultat, med exempelvis en utbyggnad av elektriska fordon. Enligt expertisen är tidshorisonten tio år innan utbyggnaden av det elektriska systemet är dimensionerat och klart för att klara omställningen. Förutom att det måste finnas laddpunkter måste också den vanlige bilisten ha råd att köpa en elbil, och än så länge är vanliga familjebilar i en storlek som tillgodoser en familjs hela transportbehov på ett tillfredsställande sätt förhållandevis dyra. Detta förhållande gäller även elbilar med en godtagbar krocksäkerhet. Övergången till en elektrisk fordonspark lär bli en utdragen process, och risken är uppenbar att äldre och miljömässigt sämre fordon behålls längre. Dessutom är stora delar av landet glesbefolkade, och det försvårar även övergången till ren eldrift. Miljömålen blir därmed svåra att uppnå.Utbytestakten för bilparken ligger runt 17 år, och det är utifrån det perspektivet man måste agera för en snabbare utbytestakt.Med en dieselmotor i Euroklass 6D Temp är utsläppen av kväveoxider i det närmaste borta. Motorn kan med fördel köras på HVO100 och blir därmed i det närmaste klimatneutral. Även om den körs på traditionellt dieselbränsle är reduktionen av koldioxid runt 30 procent. Med dieseldrift som komplement i personbilar och lätta lastbilar kan man snabbare nå målen i koldioxidreduktionen, och detta kan nyttjas i hela landet.Inga dyra investeringar i bränsledistributionen är nödvändiga, och reduktionen av koldioxid påbörjas omedelbart då det nya fordonet sätts i drift.Att straffbeskatta nya dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar med modern reningsteknik blir därför kontraproduktivt i arbetet med att reducera koldioxidutsläppen. Med anledning av texten här ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: Avser ministern att vidta åtgärder för att minska fordonsskatten på dieseldrivna fordon med reningsklass Euro 6D Temp eller nyare?

Interpellation 2020/21:36 av Thomas Morell (SD) Skatt på dieseldrivna fordon

Video

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att minska fordonsskatten på dieseldrivna fordon med reningsklass Euro 6D Temp eller nyare.Riksdagen har lagt fast att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, ska minska med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Regeringen bedömer att nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från flera sektorer, inklusive transportsektorn, i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.För att nå målet behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas, och för detta är reduktionsplikten och koldioxidskatten centrala styrmedel. Bonus-malus-systemet är ett kompletterande styrmedel som syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen. Nyproducerade fordon med inga eller låga koldioxidutsläpp belönas med bonus vid inköpstillfället medan nyproducerade fordon med höga koldioxidutsläpp får förhöjd fordonsskatt under de första tre åren i trafik.Det finns ingen anledning att undanta vissa dieselfordon från skatt baserad på koldioxidutsläpp, utan de bör fortsatt ingå i bonus-malus-systemet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!Vi har ett arbete att utföra när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Det finns olika sätt att angripa problemet. Vad det handlar om är egentligen att minimera utsläppen i förhållande till det arbete som ska utföras.Det är ett par saker i svaret som jag gärna vill gå vidare med. Där anges att vi ska minska med 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Det är ju bra, men jag ställde också frågan hur det kommer sig att man inte nyttjar en teknik som bevisligen minskar utsläppen. Det är den kompressionstända motorn jag pratar om. Med den nya reningstekniken finns inte problemen med kväveoxider, som dieseln hade som konsekvens tidigare.Den kompressionstända motorn är det effektivaste sättet att förflytta ett fordon när det gäller förbränningsteknik. Den har en överlägsen verkningsgrad. Den enda motor som överträffar den kompressionstända motorn är den elektriska. Problemet är att lagra energin och ha den med sig, om det är laddbara bilar vi pratar om, eller att kunna driva fordonet med el direkt från vägen på ett eller annat sätt. Om det sker induktivt eller via en kontaktledning spelar ingen roll. Men vi har ju inte den tekniken på plats.Vi i Sverigedemokraterna har i vår motion lagt fram att vi vill utveckla eldriften för tunga fordon men också lätta fordon i form av att kunna driva fordonet direkt på vägen genom överföring med elenergi alternativt att ha laddning i själva fordonet. Men vi ser också andra lösningar för att driva fordon, såsom vätgas. Under resan fram till 2030 måste vi greppa efter alla halmstrån för att minska utsläppen. Där har vi en teknik i dag som bevisligen är effektiv. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kommer från åkerinäringen, och jag är utbildad på YKB. Vad det handlar om är att få ett fordon att förflytta sig en given sträcka med en given last och förbruka så lite bränsle som möjligt. Man jobbar mycket hårt inom åkerinäringen för att minimera konsekvenserna av utsläppen. Dieselmotorn är i dagsläget det enda alternativet för att nå målen. Men då gäller det att få den motorn att jobba så effektivt som möjligt. Man kan titta på de möjligheter som man får med denna typ av förbränningsteknik. Om man minskar förbrukningen med 10 procent innebär det en besparing på 3 500 liter per år på ett normalt ekipage. 3 500 liter mindre bränsle förbränns alltså. Varje liter som inte eldas innebär en fördel för klimatet. För mig är det därför obegripligt att regeringen inte greppar efter alla varianter för att nå klimatmålen utan i stället påför en skatt på ett fordon som bevisligen har oerhört låga utsläpp av koldioxid men också av andra skadliga ämnen som påverkar människan. Jag skulle vilja höra lite grann från statsrådet hur man resonerar när man släpper denna möjlighet ifrån sig.

Fru talman! Styrningen när det gäller fordon sker via två vägar. Den ena är bränsleskatterna och den andra är fordonsskatten. Där har vi tydliga styrmedel både vad gäller bränslebeskattningen, reduktionsplikten, där vi nu höjer ambitionerna, och vad gäller fordonsskatten. I fordonsskatten har vi både den grundläggande fordonsskatten som baseras på hur mycket koldioxid en bil släpper ut och bonus-malus som betalas under de tre första åren. Utgångspunkten för bonus-malus är hur mycket koldioxid som en bil släpper ut. Det tycks som att bonus-malus har haft en stor styreffekt, eftersom vi ser att elen tycks ha slagit igenom när det gäller andelen nyinköpta bilar. Av de nya bilar som nu säljs är många elbilar. Det är bra. Eftersom de flesta av oss inte köper nya bilar utan begagnade bilar är det bra att det nu kommer att komma ut begagnade elbilar på marknaden. Den andra delen handlar om själva bränslet och bränslebeskattningen. Där har vi koldioxidbeskattning på bränslet, och vi har fått ett nytt statsstödsgodkännande från EU så att vi nu kan ha skattereduktion på klimatsmarta bränslen, som biodrivmedel. Det är någonting som vi från den svenska regeringen har kämpat hårt för i Bryssel. Därutöver har vi det nya beslutet i budgetpropositionen om den nya reduktionsplikten som gör att alla som tankar både bensin och diesel i större och större utsträckning kommer att ha biodrivmedel i tanken. Jag tycker att det är en fantastisk utveckling att även vi som har äldre bilar och tankar dem kommer att ha mer och mer klimatsmart bränsle i tanken utan att vi behöver fatta några aktiva beslut. Det är det som kommer att rinna ut ur pumpen. Det gör också att vi blir mindre beroende av vad som händer med det globala priset på olja och kan använda oss mer av svenskproducerade biodrivmedel. Det är någonting som jag ser fram emot.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag får säga som jag brukar säga när jag håller mina kurser: Det bästa bränslet är det som aldrig brinner. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan är det så att även elen har en påverkan. Om vi kan minska även förbrukningen av el för att förflytta fordon är det bra. Om man tittar på hur det ser ut har vi alltså 4 887 904 personbilar i trafik i Sverige. De är alltså påställda, som det kallas. Sedan har vi ett antal fordon som är avställda men som brukas i alla fall. Men vi kan hålla oss till bilar som är påställda och aktiva i trafiken. 40 procent av dessa fordon är äldre än elva år. Det är 2 150 678 bilar. 2030-sekretariatet har en sida som heter Bilberget. Om man tittar på den sidan visar det sig att om vi bara kunde sänka medelåldern på den svenska bilparken från 18 år, som den är i dag, till 11 år skulle vi minska utsläppen med 400 000 ton koldioxid. Då talar vi inte om en övergång till något annat bränsle utan bara om en förnyelse av bilparken. Utsläppen skulle alltså minska med 400 000 ton per år. Det motsvarar vad inrikesflyget släppte ut 2017. Det är ansenliga mängder. Om vi i samband med att vi förnyar bilparken också nyttjar ny teknik i form av el, vätgas och så vidare blir effekten ännu större. Men det kommer att ta ganska många år innan elen så att säga är utrullad och ger riktig effekt. Då måste man göra någonting annat under resans gång. Antalet nyregistrerade laddbara personbilar från januari till september i år - det är pinfärsk statistik - var 28 879. Det är en ökning med 76 procent om man jämför med samma period förra året. Det är en fantastisk ökning. Men i antal fordon är det inte särskilt mycket. Om vi förhåller oss till att denna ökning skulle vara densamma hela året skulle det ta 56 år att byta ut den äldre delen av bilparken. Om vi skulle fördubbla detta skulle det ta 28 år att byta ut bilparken. Den tiden har vi inte. Nu kommer andelen nyregistrerade elbilar sannolikt att öka. Men vi talar ändå om ett antal år framåt i tiden, och vi kan faktiskt här och nu direkt få en effekt genom minskade utsläpp av koldioxid. Men då måste det också vara möjligt för människor att köpa de bilar som erbjuder denna möjlighet. I dagsläget är skatten alldeles på tok för hög. Det gör att människor drar sig för att byta bil. Vi får då inte den utbytestakt av den äldre bilparken som vi önskar. Därför får vi dras med gamla bilar med sämre utsläppsprestanda. Då når vi inte målen. Det blir kontraproduktivt med den höga skatten. Här måste regeringen tänka om och se till att greppa varje halmstrå för att nå resultat. Det viktiga måste vara målet, så att vi kommer dit vi har bestämt oss för.

Fru talman! Vi vill naturligtvis nå målet, och regeringens bedömning är att vi på bästa sätt når målet genom att ha detta bonus-malus-system kombinerat med den vanliga fordonsskatten som också är koldioxidbaserad - det faktum att vi nu höjer reduktionsplikten och har en koldioxidbeskattning på det bränsle som är fossilt. Jag delar uppfattningen att det är en viktig del att vi förnyar bilparken. Därför är det också viktigt att de bilar som köps nu är miljövänliga. Det är ju bara tio år till 2030. Därför är det bonus-malus-system som vi har i dag viktigt. Man måste inte köpa en bil som har en malus. Syftet med allt detta är att de som köper nya bilar ska köpa bilar som innebär att de i stället får en bonus, nämligen miljövänliga bilar som gör att vi kan nå målet till 2030. Det tror jag att vi når på ett bättre sätt genom att få människor att köpa de bra bilarna än att sänka skatten på de bilar som inte är riktigt lika bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Synsättet hur vi ska nå målet skiljer oss åt lite grann. Jag tittade på Volvos hemsida i går. Där framgår att den billigaste V60-modellen som är laddhybrid kostar 499 000 kronor. Det är Volvos listpris på denna bil. För en vanlig familj är det väldigt mycket pengar, och de flesta avstår från att investera i en bil som är så dyr. Om jag vill ha en ren elbil från Volvo kostar det billigaste alternativet 699 000 kronor. Vilken barnfamilj har råd att köpa ett sådant fordon? Detta innebär att utvecklingen för att förnya bilparken bromsas. Det gör i sin tur att vi inte når målen att sänka koldioxidutsläppen. 2030-sekretariatet har en sida där man kan laborera med olika åtgärder och se vad effekten blir. Bara med en sådan sak som att sänka medelåldern på bilparken från 18 till 11 år minskar man utsläppen med 400 000 ton. Det är en fantastisk utveckling, utan att man egentligen gör någonting annat än att förnya bilparken. Om vi sedan kan få in mer elbilar, vätgas eller någonting annat är det jättebra, men vi måste ta ut kompassriktningen och nå målet.Regeringen gör inte det i dagsläget. Tittar man på registreringstalen kan man konstatera att de är alldeles på tok för låga. Även om det i procent räknat är höga registreringstal är antalet fordon på tok för lågt. Det går för långsamt.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att det är få barnfamiljer som köper nya bilar. Det som är viktigt för de allra flesta av oss som köper begagnade bilar är naturligtvis att det finns miljövänliga bilar som kommer ut på begagnatmarknaden. Det är också ett av syftena med bonus-malus-systemet. De som väljer att köpa en bensinslukande, koldioxidutsläppande, ofta dyr bil får betala en stor malus. Om du däremot köper en miljövänlig bil får du i stället en bonus, ett särskilt stöd för att köpa den. Det finns också betydligt billigare bilar som kan få en bonus.Däremot är det lite svårt att förstå hur Sverigedemokraterna egentligen får ihop sin politik om man menar att vi verkligen ska nå målen. I Sverigedemokraternas budgetmotion vill man i stället minska drivkrafterna för att köra mindre och ha mer biodrivmedel i tanken - dels genom att man vill backa in i framtiden med att det ska vara billigare att släppa ut koldioxid, dels genom att man säger nej till reduktionsplikten. Det sista är mycket svårt att förstå. Syftet med reduktionsplikten är ju att alla, även vi som kör gamla bilar, ska kunna köra på biodrivmedel, som ofta kan produceras i Sverige med tillvaratagande av de svenska naturtillgångarna från skogen. I stället vill man att vi ska fortsätta att vara beroende av olja som kommer från Mellanöstern. Det är svårt att förstå.Här finns en fantastisk möjlighet för oss i Sverige att skapa jobb runt om i hela landet, samtidigt som vi tankar miljövänligt biodrivmedel. Det säger Sverigedemokraterna nej till.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.