Skapande skolas eventuella mervärde för alla elever

Interpellationsdebatt 7 juni 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 31 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag anser att Skapande skola ger likvärdiga förutsättningar för eleverna. Isak From frågar också om jag har för avsikt att ge Statens kulturråd tydligare riktlinjer för Skapande skola-satsningen, för att vi alla bättre ska se hur våra gemensamma medel spenderas för bästa utfall. Fru talman! Det är alltid positivt att frågan om barns och ungas rätt till kultur diskuteras här i kammaren. Att barn och ungdomar, likaväl som vuxna, ska ha tillgång till högkvalitativ kultur är ett viktigt ansvar för samhället. Det avspeglas också i de satsningar regeringen har gjort, däribland Skapande skola. De statliga kulturinstitutionerna har fått ett förstärkt uppdrag vad gäller barns och ungas delaktighet och inflytande. De har också fått i uppdrag att ta fram strategier för sin barn- och ungdomsverksamhet. På så sätt kan området bli synligt och ett målmedvetet arbete främjas. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat om nya kulturpolitiska mål där barns och ungas rätt till kultur särskilt lyfts fram. Dessa mål är styrande för statliga verksamheter och vägledande och inspirerande för regionala och lokala parter. För det är många som delar på ansvaret för att alla barn och unga får tillgång till den kultur och eget skapande som de har rätt till. En statlig satsning som Skapande skola bygger på att det finns ett lokalt intresse för att arbeta med bidraget. Ett statligt stimulansbidrag riktat mot kommunerna är alltid beroende av vilka lokala bedömningar som görs utifrån det kommunala självstyret. Skapande skola är ett komplement till grundskolans kulturuppdrag och den undervisning som ges i de estetiska ämnena och estetiska lärprocesserna. Att så gott som alla kommuner har ansökt om bidraget vittnar om en stor lokal vilja och medvetenhet att arbeta med mer kultur i skolan. Många unga som inte har fått med sig något kulturintresse hemifrån har sannolikt fått uppleva vad kultur kan innebära tack vare att satsningen genomförs just inom skolans ram. Skapande skola är ett nytt stimulansbidrag. Att följa upp och utvärdera resultat och effekter är naturligtvis nödvändigt för att kunna förbättra och vidareutveckla gjorda insatser. Den första uppföljningen som Statens kulturråd gjorde gav en bild av satsningens första två läsår. Då avsåg bidraget årskurs 7-9 och var ett helt nyinrättat stöd som dessutom förutsätter planering och samarbete, ofta över kommunala förvaltningsgränser. Att nära hälften av alla berörda elever redan då hade deltagit i Skapande skola ser jag som positivt. Den långsiktiga målsättningen är givetvis att alla skolelever ska ha tagit del av Skapande skola-satsningar under sin skolgång. Nästa uppföljning kommer att redovisas av Kulturrådet i februari 2012. I denna ingår bland annat att beskriva formerna för barns och ungas möte med konst och kultur liksom former för det egna skapandet. Den ska även visa hur barns och ungas delaktighet och inflytande har utvecklats samt ta till vara berörda kulturutövares erfarenheter. Redovisningen kommer, fru talman, att bidra med viktig kunskap för att fortsatt utveckla och förbättra Skapande skola-satsningen.

Anf. 32 Isak From (S)

Fru talman! Jag har frågat kulturministern om Skapande skola i dagens form är för alla barn. Bidraget kan sökas av alla skolhuvudmän, så det är i Kulturrådets och regeringens mening en reform för alla. Men Kulturrådets rapport visar att bara 43 procent av de berörda i årskurs 7-9 hade deltagit i Skapande skola under läsåret 2009/10. Det fick mig att vilja lyfta fram den här frågan i kammaren. Jag tackar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth för svaret och ser i svaret att det ändå finns en insikt om bättring i frågan när det gäller behovet av bättre utvärdering. Det tycker jag känns bra. Nästa återrapport från Kulturrådet kommer i februari 2012. Det gör att viktiga justeringar och en fortsatt utbyggnad av Skapande skola riskerar att dröja. Regeringen har i sin annars svaga kulturpolitik närmast lyft fram Skapande skola som ett guldägg i kulturkorgen. Då det kommer till skolan är det bevisat att skillnaderna mellan elever och mellan skolor i dag ökar. Idén med Skapande skola är att det ska vara ett verktyg för att öka skapande och kreativitet. Det är jättebra. Det kan nog de flesta skriva under på. Efter tre år kan man då säga att Skapande skola har blivit grädden på moset för alla barn i alla våra skolor. Men jag tycker ändå att Kulturrådets återrapport visar att det inte riktigt är så. Vart är vi då på väg? Skapande skola är ju tänkt att innebära att kulturen ska komma in i elevernas vardag. Kulturen ska inte längre vara några enstaka besök på teatern, operan eller museet. Riksdagen har beslutat att Skapande skola ska gälla hela grundskolan från och med 2011. Från och med detta år har 150 miljoner avsatts. Pengarna kan användas till barns och ungas eget skapande eller till att anställa professionella utövare i skolan. Under de tre verksamhetsår som hittills har gått har långt ifrån hälften av alla elever arbetat med Skapande skola-aktiviteter. Borde inte fler ha deltagit i satsningen om det är för alla elever? Satsningen på området är naturligtvis jätteviktig. Skolan är och kan vara den miljö där elever, oavsett bakgrund, geografisk härkomst eller föräldrarnas resurser, kan möta kultur i olika former. Regeringen och kulturministern har på flera olika sätt framfört att Skapande skola - professionella kulturaktörer och kulturpedagoger tillsammans med lärarna - ska ge eleverna större möjligheter till personlig utveckling samtidigt som inspiration och nya former för lärande i skolan skapas, vilket vi tycker är jättebra. Då kommer vi tillbaka till frågan om detta är en satsning för alla eller vad det egentligen är som krävs för att det ska bli en satsning för alla på riktigt. De 43 procent av eleverna i årskurs 7-9 som har deltagit hittills kan inte sägas vara en bra siffra. Och är det riktigt bra att bara 81 procent av alla skolhuvudmän har skickat in en återrapport till Kulturrådet? Det tycker vi är lite slappt. Det borde finnas möjligheter till bättring på det området. Naturligtvis har Kulturrådet rätt när man i sin återrapport också lyfter fram att det behövs en djupare analys, inte minst ur ett oberoende perspektiv. Jag återkommer, fru talman.

Anf. 33 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Nu fick till och med Isak From Skapande skola att låta närmast som ett problem. Vi kan stå här och bolla siffror om hur många procent hit och hur många procent dit; jag vet inte om de som läser protokollet blir så mycket klokare av detta. Vad jag kan konstatera är att när vi valde att introducera den här satsningen - som är en riktig satsning och inte bara något temaår som Socialdemokraterna var inne på under sin senaste regeringsperiod - så var det något långsiktigt, någonting konkret och handfast. Vad som var uppenbart redan då var att det här som ska vara tydligt, det vill säga att konst, kultur, estetiska lärprocesser ska vara en del i skolans arbete, förvisso var det så i många skolor, men i många skolor var det det inte. Den här satsningen är alltså otroligt viktig. Jag kommer att komma in på varför den är viktig också. För att det här inte bara skulle bli pengar ut i tomma intet var det viktigt, och det tror jag också att Isak From vet, att skolorna skulle göra upp handlingsplaner. Det måste vara något som är mätbart, det måste vara konkret, man ska kunna arbeta med lärare över olika discipliner och det måste framför allt finnas kontakter utanför skolans värld. Det här fanns inte tidigare. En del skolor fick relativt lätt ihop en väl fungerande handlingsplan. Andra skolor fick det inte. Det dröjde ett och ibland två år, och det är illa nog, men utan de här stimulansmedlen hade detta arbete kanske aldrig kommit i gång utan fortsatt att bäras, som det var tidigare, av några lokala eldsjälar som kanske inte fick det stöd som de hade förtjänat. Nu finns den här möjligheten, och likt i den debatt vi hade nyss om idrott är en viktig och rolig del i att vara minister att man får resa runt i landet och se hur de reformer som vi har jobbat fram fungerar i verkligheten. Jag har sett så många positiva exempel just på hur Skapande skola används lokalt. Jag har också tyvärr kunnat se, framför allt första året när jag var ute, hur lite samverkan det var mellan olika verksamheter, hur man ofta bland skolorna inte hade en aning om vad kommunerna faktiskt erbjöd, trots att det i någon mening är samma påse och samma budget. Man tog inte till sig de möjligheter som fanns, men det sker i dag. Vad som också har varit viktigt är att få med elevernas eget perspektiv. Det kan ses som en parallell till många andra frågor som rör barn- och ungdomskultur, exempelvis nedläggningar av ungdomsgårdar, som ofta är en följd av att man inte har frågat barnen själva vad de vill ha. Till slut blir det någonting som barnen inte är intresserade av. Men vad tycker de är viktigt? Vad har de lärt sig av det här? Vad kan de skicka vidare till de elever som kommer efter? Det här ska ju vara något som också är till glädje och ska stimulera fantasin och kreativiteten och göra att lärandet i sig inte bara blir effektivare utan också mycket roligare. Det är därför som en koppling som dans och matematik är så otroligt intressant. Det visar också, om Isak From har läst de delarna av Kulturrådets rapport, vad det här har betytt för eleverna själva: en ökad självkänsla, självständighet och en tilltro till att man faktiskt kan och att det blir roligare att gå i skolan. Sedan är det så att det här inte ska vara någon grädde på moset. Som någon person har sagt ska det vara jäst i degen. Det ska vara ett hjälpmedel för lärarna att introducera film i samhällskunskapen, drama i historieämnet, författarbesök i svenska och andra språkämnen och musik i språk, och det är det som också nu sker.

Anf. 34 Isak From (S)

Fru talman! Tack, kulturministern, för svaret! Självklart är det så att medlen i Skapande skola-satsningen används väldigt bra på många olika sätt ute i landet. Det är inte det jag har lyft fram, utan det jag har lyft fram i min frågeställning är varför det ändå är så få, för jag tycker ändå att 43 procent är alldeles för lite, som har tagit del av detta. Om det nu är en reform för alla borde alla också vara betydligt mer delaktiga än man ser i utvärderingen. När man lanserar en så här stor reform får vi hålla oss till den, och då är det utifrån den reformen vi måste agera. Vi agerar utifrån att vi tycker att Skapande skola-satsningen har varit och är ett bra steg på vägen. Problemet som vi ser det är att den inte når ut i alla delar. Det vi också kan se och som regeringen själv lyfte fram väldigt tydligt när man lanserade reformen var också att man skulle öka andelen kulturskapare ute i skolorna. När jag träffar kulturskapare upplever de inte att de har blivit mer anlitade än tidigare. Det är klart att kulturskaparna också var delaktiga förut. Kultur i skolan finns väl formulerad i läroplanen 94, att det ska vara skapande arbete och lek och att det i väsentliga delar ska vara ett aktivt lärande. Regeringen själv lyfter fram detta, för Skapande skola-satsningen har ju tagit medel från andra delar. Då sade man också till kulturskaparna att det kommer att bli väldigt mycket mer uppdrag för er ute i skolorna, och i vissa skolor har det nog blivit så. Kulturrådet skriver också i sin rapport att detta kan bero på att en del av medlen går till resor och boenden. Då har jag ytterligare en fråga: Borde detta inte vara en likvärdig reform? Borde inte medlen räcka lika långt oavsett i vilken skola man går, i vilken del av landet? Ytterligare en fråga som man kan ha och som kanske kulturministern kan kommentera är varför det är en sådan vitt skild medfinansiering från kommunerna - från ett par tusen kronor till flera miljoner, vilket ju måste räknas som jättebra för de skolor, skolhuvudmän och kommuner där man har sett behovet och möjligheten att vara med och finansiera i den omfattning man faktiskt har gjort. När det är sådana här stora skillnader, vad är det då som borde till för att fler ska inse att man borde gå in och medfinansiera? Efter tre år med den här reformen borde det komma ut till alla. Min fråga till kulturministern är fortfarande: Kan vi förvänta oss att Skapande skola blir den succé som det var tänkt och att den når ut till alla elever? Hur ska kulturministern agera för att uppnå det?

Anf. 35 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Jag tycker att det är en stor succé. Jag tycker att det till och med har gått bättre än vad jag vågade hoppas med tanke på att det var ett delvis nytt arbete. Att det ser olika ut i olika delar av landet är inte så konstigt. Det beror bland annat på politiskt styre i kommunerna och om det är en kommun med få invånare eller om det är en storstad. Behoven, förutsättningarna och önskemålen ser naturligtvis olika ut. Den regionalisering och den förändring av den nationella kulturpolitiken som infördes vid årsskiftet där regionerna har fått större inflytande kommer att betyda att kulturen och fritidsfrågorna hamnar högre upp på den politiska agendan än tidigare. Det innebär att fler får möjlighet att lära sig vad kultur är och vad man på olika sätt kan få ut av kulturen. Isak From upprepar att andelen elever som har fått del av detta är 43 procent. Det är faktiskt upp mot 50 procent, enligt min kontakt på Kulturrådet. Vi har ändå kunskap om hur det har sett ut. Självfallet skulle det bästa vara om 100 procent - varenda elev från årskurs 1 till årskurs 9 - fick del av kulturen. Där är vi inte ännu. Det här var ju ingenting som Socialdemokraterna hade på sin agenda. Det här är ett alliansprojekt. Jag tycker att det är roligt att även Socialdemokraterna tycker att det här är bra. Vi ser att det går åt rätt håll. Mycket har skett sedan de första planerna formulerades. Det har blivit mer ambitiöst och mer långtgående och omfattar fler från år ett till år två. Från hösten kommer medlen och ansökningarna som kommit in under våren och gäller de allra yngsta eleverna att bli aktuella. Vi får se hur det fungerar där. Att närma sig och arbeta med de allra yngsta eleverna är något nytt. Isak From var också inne på hur många kulturskapare som har fått del av detta. Det är svårt att beräkna. Kulturrådet uppskattar att det är 1 000. I den siffran ryms såväl enstaka konstnärer som hela teaterensembler. Det måste ju ha betytt mycket. Det säger också Konstnärernas riksorganisation som hoppas att den nya myndigheten för kulturanalys ska se vilken betydelse det har fått för olika konstnärsgrupper. Det är intressant, om de mäktar med att ta sig an också den uppgiften. De har en hel del annat att jobba med. Det här är en otroligt viktig reform. Den kanske har spelat roll för den statistik vi nu har tillgänglig från Ungdomsstyrelsen som visar vilken betydelse kulturen har för eleverna på fritiden - alltså inte det som händer i skolan, utan det som händer efter skolan. Vi talar då om de lite äldre, de som är mellan 13 och 25 år. Av dem är runt 80 procent aktiva - flickor mer än pojkar, trots att pojkar även på det området får en större andel av de offentliga medlen. Ungdomsstyrelsen och vi tror att många har inspirerats av de kontakter man har fått via Skapande skola, trots att denna reform har pågått bara ett par år. Jag ser med tillförsikt fram emot att vi ska få satsningen att omfatta alla elever i grundskolan.

Anf. 36 Isak From (S)

Fru talman! Jag vill ändå slå fast att Skapande skola är en viktig satsning. Men det är också tydligt att satsningen är för liten. Det måste vara det som är felet eftersom vi hittills inte har sett att det har nått ut till alla så som det var tänkt. När man genomför en så stor reform som Skapande skola borde man ha haft en plan för hur man kontinuerligt ska kunna utvärdera den. När man gör en utvärdering ska man kunna se hur man kan förbättra en sådan här satsning. Har vi gjort rätt? Har alla verksamheter kunnat delta? Kulturutskottet har varit i Norge på studieresa. I den norska Skolesekken som är motsvarigheten till Skapande skola, är museisektorn betydligt mer involverad än vad museisektorn är i Sverige. Museerna i Sverige säger att man saknar pedagoger i den omfattning som skulle behövas, dessutom har frågan inte kommit från skolan. Vi är då tillbaka i det som fortfarande gäller efter tre år, nämligen att det är upp till enskilda eldsjälar. Det är det som vi båda försöker komma ifrån. Hur kan vi komma ifrån det på bästa sätt? Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man följer upp Skapande skola. Med en riktig utvärdering och inte bara en återrapport skulle det gå mycket bättre. En huvuduppgift för oss politiker är att fatta beslut. Besluten ska sedan kunna utvärderas. Man ska kunna göra förändringar om det behövs. Vi kommer att fortsätta att ställa frågan: Hur ska vi utvärdera detta så att vi faktiskt kan skapa en fungerande Skapande-skola-satsning för alla barn?

Anf. 37 Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Jag hör två olika röster från Isak From. Å ena sidan är detta en stor, viktig och bra satsning, å andra sidan är den inte särskilt viktig. Jag väljer att höra den första rösten. Visst är det här en läroprocess. Det märkte vi redan år ett. Många skolor sade att man visste att det skedde en hel del bra på andra skolor och undrade hur man skulle kunna ta del av det. Kulturrådet har byggt ut en hemsida där det finns mycket inspiration att hämta. Vi fick oroande signaler om att en del kommuner såg det här stimulansbidraget som en möjlighet att dra ned på sina egna aktiviteter och satsningar på barn och unga inom kulturen på lokal nivå. Vi har mycket tydligt sagt att om det finns sådana tendenser blir det inga Skapande-skola-pengar. De ska ge mer kultur till barn och unga, inte mindre. Det ska självfallet utvärderas. Syftet är att få fler elever att ta del av detta under längre perioder. Jag tror att vi kommer att få se det. Isak From nämnde museisektorn med hänvisning till Norge. På de statliga museerna, som är de som jag kan råda över, är det fri entré för barn och unga upp till 19 år, även på specialutställningarna. Det var det inte under den socialdemokratiska eran, men det är det nu. Museet i form av ett förlängt klassrum skulle kunna ta emot betydligt fler elever. Det tycker jag, precis som Isak From, är viktigt. Jag hoppas att man noga läser det som står i regleringsbrevet till de statliga museerna nämligen att barn och unga är en viktig målgrupp och att man ska satsa på pedagogik så att museibesöket inte blir en negativ upplevelse utan en mycket positiv upplevelse som skapar längtan efter mer.

den 20 maj

Interpellation

2010/11:414 Skapande skolas eventuella mervärde för alla elever

av Isak From (S)

till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Skolan är den miljö där alla barn, oavsett geografiska hinder eller föräldrarnas resurser, kan möta kultur i dess många former. Regeringen och kultur- och idrottsministern har på flera olika sätt framfört att Skapande skola ska ge professionella kulturaktörer och kulturpedagoger tillsammans med lärare, och ge elever stora möjligheter till personlig utveckling samtidigt som inspiration och nya former för lärande i skolan skapas. Barns och ungas rättigheter att förstå och uttrycka sig på många sätt ska vara en ledstjärna för arbetet med bidraget. Skapande skola ger bidrag till tre slag av kulturinsatser: inköp av professionell kultur, elevers eget skapande och samverkan mellan kulturliv och skola ska stärkas.

Enligt Kulturrådets återrapport för läsåret 2009/10 tog bara ca 43 procent av eleverna i årskurserna 7–9 del av Skapande skola-insatser. Siffran grundar sig på de återrapporteringar (81 procent) som skickats in till Kulturrådet den 30 september 2010 då tiden gick ut. Kulturrådet gör bedömningen att, utifrån ansökningarna från de 19 procent som inte har rapporterat, sammanlagt bara ungefär hälften av eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 har deltagit i insatserna som erbjuds inom Skapande skola.

Kulturskaparna upplever dessutom inte att Skapande skola gett vad som utlovats av kultur- och idrottsministern och regeringen i form av fler uppdrag med direkt skapande insatser på plats i skolan runt om i hela vårt land.

Skapande skola är en stor och viktig reform för att öka kulturen i skolan. Ändå är utvärderingen och uppföljningen av hur många och vilket slags kulturinsats som genomförts bristfällig. I Kulturrådets rapport som kom december 2010 föreslår också Kulturrådet att Skapande skola utvärderas djupare.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kultur- och idrottsministern:

Anser kultur- och idrottsministern att Skapande skola ger likvärdiga förutsättningar för eleverna?

Har kultur- och idrottsministern för avsikt att ge Kulturrådet tydligare riktlinjer för Skapande skola-satsningen, för att vi alla bättre ska se hur våra gemensamma medel spenderas för bästa utfall?