Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt

Interpellation: Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

Interpellation 2012/13:293 av Ericson, Gunvor G (MP)

den 21 februari

Interpellation

2012/13:293 Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

av Gunvor G Ericson (MP)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

En företagare i Umeå har blivit nekad ersättning av Försäkringskassan vid sjukskrivning i samband med graviditet för att hon driver sitt företag som aktiebolag och inte som enskild firma. Hon fick alltså inte pengar från försäkringen att leva på trots att hon var sjuk bara för att hon valt fel företagsform.

Om hon drivit enskild firma skulle hon ha kunnat få ersättning enligt sitt tidigare SGI, eftersom den som startar enskild firma får sjukpenninggrundande inkomst beräknad på tidigare inkomst under 24 månader från företagsstarten. Företagaren kan alltså få ersättning även om denne inte hunnit få i gång verksamheten på allvar och har inkomster från sitt företagande. Men det gäller inte för den som startar aktiebolag. I de flesta fall fungerar systemet för företagare som tar ut en vanlig lön från sina företag. Det blir dock problem när man precis har startat aktiebolag och ännu inte hunnit ta ut någon lön. Det gör att man kan nekas ersättning även om man tidigare haft en bra lön och trots att verksamheten man driver är stark.

För svensk ekonomi är det allvarligt att många som står beredda att ta steget att starta företag tvekar då de inte vill sätta sin egen trygghet på spel, särskilt inte när man ser hur företagare hamnar i kläm. Eftersom fyra av fem nya jobb skapas i de mindre företagen är det oerhört viktigt att så många som möjligt vågar bli företagare.

Problemet med att reglerna om SGI vid uppstart inte gäller aktiebolag är känt sedan flera år. Det föreslogs en lösning i utredningen Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) genom att den som driver fåmansaktiebolag skulle kunna få samma förmåner vid uppstart som den som driver enskild firma.

Detta förslag togs dock bort i den följande beredningen. Nu har frågan skjutits till Socialförsäkringsutredningen. Eftersom den utredningen fått förlängd tid ända till januari 2015, skulle förändrade regler tidigast kunna träda i kraft någon gång 2016–2017, vilket är väldigt avlägset då frågan är så viktig för att få fler att våga ta steget till eget företagande, och särskilt kvinnor. Det finns ju som sagt redan ett utrett och remissbehandlat förslag och då vore det förhållandevis enkelt för regeringen att föra frågan vidare och lägga fram en proposition redan i höst i enlighet med nämnda SOU.

Frågan om trygghetssystemen för företagare har också en viktig jämställdhetsaspekt. I rapporten Försäkring – ett lyft för kvinnors företagande av Nima Sanandaji har en genomgång av internationella och svenska studier gjorts. Där visas att tillgången till trygghet påverkar incitamenten till företagande i allmänhet och för kvinnor i synnerhet:

I dag tvekar många att lämna en anställning för att starta företag eftersom det innebär en risk att tappa inkomstrelaterade förmåner inom socialförsäkringen. Denna tveksamhet är framför allt stor bland kvinnor. Även bland dem som tar steget och satsar på företagande förefaller det finnas en ovilja att ge upp den trygghet som en anställning innebär för att realisera sin dröm på heltid. Detta är sannolikt en viktig förklaring till varför hälften av de nystartade företag som drivs av kvinnor och en tredjedel av de nystartade företag som drivs av män sköts som en sidoverksamhet till en anställning.

Färre än en tredjedel av alla företagare i Sverige är kvinnor. Underrepresentationen är ännu tydligare bland företag som har minst en anställd förutom företagaren själv. Enbart en femtedel av dessa företag drivs av en kvinna i Sverige.

En delförklaring till kvinnors underrepresentation bland företagare i Sverige kan vara att socialförsäkringssystemet missgynnar företagare jämfört med anställda, något som minskar incitamenten för anställda att övergå till företagande, och då särskilt för kvinnor. Ekonomerna Pernilla Andersson Joona och Eskil Wadensjö visar i en studie 2008 en liknande bild. Studien fann att den grupp som är allra minst benägen att övergå till förtagande är kvinnor som redan har en anställning.

Företagaren i Umeå som nämndes inledningsvis hade vågat ta steget. Men när hon behövde trygghetssystemet så fanns det inte där.

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att inte fler företagare ska komma i kläm genom denna olikhet i regelverket?

Är statsrådet beredd att behandla frågan separat och skyndsamt och i så fall enligt vilken tidsplan?