Satellituppskjutning och rymdstrategi

Interpellationsdebatt 26 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Penilla Gunther har frågat närings- och innovationsministern om den statligt stödda satsningen på satellituppskjutning är samhällsnyttig i vidare bemärkelse, det vill säga om den leder till att övrig svensk rymdverksamhet stärks eller om den i stället leder till undanträngningseffekter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Svensk rymdverksamhet håller hög kvalitet, och den av riksdagen beslutade ökningen av anslaget till Rymdstyrelsen möjliggör ytterligare satsningar på rymden och bidrar till att Sverige kan fortsätta att vara en framstående rymdnation.

Rymdforskning är exempelvis avgörande för att förstå och hantera den globala miljö- och klimatutmaningen. Vårt samhälle är beroende av rymdteknik, och rymdverksamhet kan även leda till innovationer och tillämpningar inom andra områden.

Regeringen gav i september 2017 ett uppdrag till Rymdstyrelsen att i samverkan med Svenska rymdaktiebolaget undersöka förutsättningarna att på affärsmässiga grunder skjuta upp små satelliter från Esrange.

I analysen som inkom i januari 2018 gjordes bedömningen att förutsättningar finns för Svenska rymdaktiebolaget att bedriva uppskjutning av satelliter med full kostnadstäckning förutsatt att investering i etablering av förmågan täcks från andra källor.

Regeringen har mottagit resultatet av Rymdstyrelsens undersökning, och frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.


Anf. 16 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Vi hade en interpellationsdebatt i oktober, och då gällde frågan i första hand en kommande rymdstrategi. Då sa statsrådet att det nog inte skulle bli någon strategi utan en skrivelse. Nu har sista datum för inlämning av propositioner passerat, så därför undrar jag om det över huvud taget kommer något på detta område som går att läsa under de kommande månaderna. Jag är inte den enda som väntar på detta, utan det finns en spänd förväntan i hela denna bransch i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I västra Sverige, på min hemmaplan, finns det ett antal verksamheter som är stora aktörer inom satelliter och raketer i rymdverksamheten. När denna fråga dök upp var det faktiskt närings- och innovationsminister Damberg som hade ett pressmeddelande om att det skulle skjutas upp satelliter. Det väckte en viss förvåning, dels för att det inte var det statsråd som står här som marknadsförde detta, dels för att man inte tidigare hade hört talas om denna satellituppskjutning.

Själv tänkte jag att detta väl verkligen borde ligga i en strategi om man har tänkt det redan innan. Det är ju en ny och kostsam investering inom ett helt nytt verksamhetsområde för Sverige, och detta ska alltså ske samtidigt som existerande rymdverksamhet som har byggts upp under lång tid är satt under hård ekonomisk press. Vi har i dag ett läge då både nationella verksamheter och internationella samarbeten tvingas hålla sig på rekordlåga nivåer. Då kan man fråga sig om detta verkligen är det viktigaste regeringen kan göra vad gäller rymdverksamheten.

När det gäller satelliterna konkurrerar vi dessutom med Norge. Min fråga blir därför: Har man över huvud taget diskuterat rymdpolitik på nordisk nivå? Jag har suttit i Nordiska rådets presidium ett par år, och denna fråga har inte fått någon större uppmärksamhet på denna nivå. Men det kanske den har i Nordiska ministerrådet, vad vet jag? Jag ställer frågan av ren nyfikenhet.

Varken Norge eller Sverige är stora länder inom rymdverksamhet, och då kan man fråga sig om det är ekonomiskt och samhällsnyttigt viktigt att både Norge och Sverige jobbar med satellituppskjutningar. Dels kostar de ju skattebetalarna ganska mycket, dels, såvitt jag förstår, gynnar de inte vår inhemska industri.

Min två frågor är alltså: Vad händer med rymdstrategin? Vilken är nyttan med satellituppskjutningarna?


Anf. 17 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Jag tackar Penilla Gunther för följdfrågorna.

När det gäller strategin kommer den i form av en skrivelse. Den har blivit försenad och kommer att lämnas till riksdagen under maj månad. Förseningen beror dock inte på frågan om Esrange, utan det är andra frågor som behöver beredas vidare.

Att det inte är en proposition är för att den inte kommer att innehålla konkreta förslag för riksdagen att debattera utan strategiska frågeställningar om hur Sverige ska kunna vara en stark rymdnation även framöver och vilka inriktningar vi ska välja.

En viktig del är naturligtvis det riksdagsledamoten redan har tagit upp, nämligen att vi har en stark och bra rymdindustri som är konkurrenskraftig och världsledande inom tillverkning av vissa komponenter - framför allt när det gäller så kallade uppströmstjänster och att bidra till raketutveckling till exempel för stora satellitprogram som vi deltar i både i ett europeiskt samarbete och i andra internationella samarbeten. Det här kommer inte att beröras av en eventuell investering i Esrange.

Vi har som sagt haft väldigt mycket arbete som rör Esranges utveckling men även frågan hur svensk rymdverksamhet ska utvecklas framöver. Vi hade en utredning som leddes av Ingemar Skogö och som lämnade sitt betänkande för över två år sedan. Vi har också haft Jan Nygren som särskild utredare, och han har tittat på just hur vi skulle kunna utveckla Esrange till exempel när det gäller uppskjutning av mindre satelliter i omloppsbana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det känns lite speciellt att vi sedan 50 år tillbaka har en rymdbas med enorm kunskap om att skjuta upp inte bara sondraketer utan även så kallade atmosfärballonger. Där finns det väldigt mycket kunnande, och där är Rymdaktiebolaget en av världens största nedtagare av satellitinformation på kommersiell grund. Allt detta sammantaget gjorde att Jan Nygren såg att det finns potential att utveckla vår rymdbas även när det gäller det som går under begreppet "new space", alltså nya rymdverksamheter som bland annat baseras på att man skjuter upp mindre satelliter i olika konstellationer för att ta ned information som rör vår egen planet.

För att utveckla detta och se om det finns en affärsmässig grund gav jag och närings- och innovationsminister Mikael Damberg i uppdrag till Rymdstyrelsen och Rymdaktiebolaget att tillsammans titta på om det går att göra det här på kommersiell grund. Slutsatsen blev också just att man kan göra det på kommersiell grund, med kommersiella aktörer, förutsatt att vi klarar själva grundinvesteringen i infrastruktur för att utveckla rymdbasen. Därför skulle inte driften belasta till exempel Rymdstyrelsens budget och inte tränga undan det vi gör bland annat i de internationella samarbetena och som gynnar vår viktiga rymdindustri.

Detta ska alltså inte alls innebära undanträngningseffekter utan vara just tillförande verksamheter som gör att vi både blir duktiga på uppströmstjänster och utvecklar vår förmåga att ta till vara all den information som satelliter ger. På det sättet kan det stärka annan industriverksamhet, digitalisering och även det viktiga miljö- och klimatarbetet.


Anf. 18 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! När det gäller den utredning som Jan Nygren har gjort och som det har talats en del om - men som ingen har sett, i alla fall ingen utanför Regeringskansliet - är nyfikenheten naturligtvis stor både från politiskt håll och från industrin.

Man kan ju fråga sig vad det är som gör att det har tagit sådan tid från det att Skogös utredning, som vi har diskuterat här tidigare, blev klar till att man kom fram till - knappt - en skrivelse. Man tar ändå beslut om en stor satellitsatsning som förhoppningsvis går att göra på kommersiell grund, men den innebär att man egentligen inte gynnar den befintliga rymdindustrin så som den ser ut i Sverige i dag. Den är nämligen inte i första hand inriktad på den här typen av småsatelliter.

Man kan alltså fråga sig hur strategin verkligen ser ut från regeringens sida. Om man nu vill ha en livskraftig rymdindustri i Sverige ska man kanske satsa på det industrin är duktig på. Den har en väl känd och erkänd kompetens inom olika områden, inte minst motorer och raketmotorer - till både flyg och rymd, skulle jag säga.

Om vi räknar med att det ska finnas en samhällsnytta i Sverige av de satsningar som ändå görs på rymden kan man ju också tänka sig att det ska finnas en affärsmässig utredning kring detta. Som jag sa i mitt tidigare inlägg har vi Norge nära, till exempel Andøya Space Center. Hur ser man på det? Har man gjort något slags marknadsundersökning på det hela så att man faktiskt vet att det kommer att löna sig precis som man har tänkt, eller finns det bara en önskan att vi i Sverige ska kunna ta en större andel när det gäller just satelliterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag skrev i min interpellation till ministern har Sverige haft ett ambitiöst nationellt rymdprogram. Det gäller inte minst klimatforskning och mätvärden som går att använda på olika sätt, och det har naturligtvis jättestor betydelse för tillväxt, kunskap och konkurrenskraft. Men när branschen ser att man från regeringens sida satsar på ett nytt område är det klart att frågan infinner sig: Var ska vi få plats med våra verksamheter? Vi har inte sett en rymdstrategi, och vi har inte sett någon skrivelse - men det kommer ändå en verksamhet till stånd som man säger ska klara sig på kommersiella villkor.

Jag måste ändå fortsätta ställa frågan. Har man gjort en marknadsmässig utredning, inte minst på nordisk nivå, när man diskuterar de här frågorna? Annars kanske det kan vara ett gott råd att faktiskt ha ett gemensamt möte om nordisk rymdstrategi.


Anf. 19 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack för de fortsatta frågorna, Penilla Gunther!

Som jag sa är det inte på grund av Esrange som skrivelsen om en ny rymdstrategi är försenad, utan det rör andra områden som behöver ytterligare kompletteringar och djupdykningar. När det gäller Esrange har vi som jag sa just gett i uppdrag till Rymdstyrelsen och Rymdaktiebolaget att tillsammans ta fram både den marknadsanalys och den affärsplan som nu har överlämnats till regeringen och som vi har tagit del av. Det är naturligtvis en jätteviktig del i hur vi sedan väljer att gå vidare, men många frågor återstår att lösa.

En av dem är det riksdagsledamoten själv pekar på, nämligen hur samarbetet med Norge ska se ut. Det känns ju oerhört viktigt att vi kan hitta ett samarbete mellan de två unika platser vi har här uppe i norra Europa. Det är också viktigt att sätta in detta i ett europeiskt perspektiv; nu är det flera europeiska länder som tittar på möjligheten att bygga rymdbaser helt från scratch. Vi har redan en, genom Esrange, och det kan vara en del i den europeiska strategin att ha ett oberoende tillträde till rymden. Det här ska alltså naturligtvis diskuteras inom den europeiska rymdverksamheten.

Jag känner som sagt att vi är ganska trygga med den marknadsanalys som har gjorts. Det här är ett växande fält, och många av våra industrier är delaktiga i det som nu händer med mindre satelliter. Jag var och besökte Ruag i Linköping, och de jobbar som sagt med till exempel det stora projektet Oneweb, som handlar om att få upp mindre satelliter i omloppsbana för att kunna erbjuda internet till de områden i världen som inte har det i dag. Det finns alltså många saker de är inblandade i även när det gäller den så kallade new space-industrin.

Det kommer också att kräva utveckling av till exempel nya typer av bärraketer för att kunna skjuta upp mindre satelliter. I dag skjuts de mindre satelliterna upp framför allt på stora bärraketer och får alltså åka så kallad piggyback på de stora satellituppskjutningarna, men tanken här är just att se om man kan utveckla detta så att man själv kan besluta när och var de ska skjutas upp. Det är ett utvecklingsarbete där Sverige skulle kunna vara bland de första att erbjuda detta, men det kräver som sagt mer. Det kräver framför allt en investering i infrastrukturen för Esrange. Vi behöver också hitta en finansiering för det hela innan det kan bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skrivelsen och strategin kommer alltså inte att handla om att fatta beslut om det här. Det är en parallell process som självklart också hänger samman med ett budgetarbete. Strategin kommer att handla om hur vi tycker att Sverige ska utvecklas som rymdnation.

Sverige är redan i dag en framstående rymdnation. Men frågan är om vi ska fortsätta att enbart koncentrera oss på uppströmstjänster i de stora internationella satellitprogrammen eller om vi kan göra mer. Regeringen ser en stor potential i att utveckla tjänster, nya företag och innovationer i de så kallade nedströmstjänsterna. Detta kommer skrivelsen förmodligen att behandla i första hand.


Anf. 20 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Förra året startades inkubatorer i anslutning till rymdindustrin. Det är något jag själv har sett hemma i Trollhättan. Där finns Innovatum Science Center som har en sådan inkubator. Det är jätteviktigt att få fram innovationer på området, vilka kan stimulera industrin på lång sikt i ett land som Sverige. Vi har mycket högteknologisk industri och ett intresse för rymden. Som ministern påpekade har vi även en långvarig verksamhet, inte minst med Esrange.

Min farhåga och anledningen till att jag ställde interpellationen till ministern är att det här handlar om mycket långsiktig verksamhet. Det tar otroligt lång tid att framställa de produkter som krävs för verksamheter som denna. Industrin är naturligtvis oerhört intresserad av en strategi på lång sikt så att man kan planera sin verksamhet.

Personligen är jag intresserad av att vi ska kunna skapa arbetstillfällen i landet även inom detta område. Då måste utbildning och forskning till stånd som kan stimulera människor att ta del av detta och vilja bli en del av industrin.

Jag har en slutfråga till ministern. Vi behöver kompetens inom industrin under ganska lång tid framöver, men den måste starta nu. Hur tänker ministern få in detta i strategin?


Anf. 21 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack, Penilla Gunther, för en väldigt angelägen och intressant diskussion och debatt om Sverige som en stark framtida rymdnation! Jag delar helt din uppfattning vad gäller utbildnings- och forskningssatsningar. Därför är jag glad över att riksdagen beviljade ytterligare 40 miljoner till Rymdstyrelsen. Det är precis vad som behövs för att fortsätta stärka forskningen.

Vi har på många sätt en världsledande forskning och oerhört attraktiva utbildningar. Det gäller både forskarutbildningar och grundutbildningar på området. De universitet och institut som jobbar med dessa frågor är väldigt angelägna om att fortsätta hålla hög kvalitet och locka människor till utbildningar. Det kan bli ännu tydligare med en sammanhållen rymdstrategi.

Jag vill understryka det som Penilla Gunther tar upp om hur viktigt det är att detta kopplas ihop med annan industri. Det är en sak att många människor från norr till söder sysselsätts i den direkta rymdverksamheten. Men vad som är fascinerande med rymdverksamhet, rymdindustri och rymdforskning är att vår kunskapsbild tänjs så mycket att vi får möjlighet att också använda den här kunskapen till innovationer inom andra industriverksamheter. Det är detta som gör rymdverksamheten så fantastiskt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av dem som jobbar inom rymdverksamheten är 70-80 procent riktigt högutbildade. Det handlar om verkligt avancerade jobb som skapar enormt mycket ny kunskap och innovationsförmåga.

Jag är helt säker på att man genom att skapa kluster för innovation och samarbete kommer att stärka Sverige, inte bara som rymdnation utan också som en ännu starkare industrination.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:388 Satellituppskjutning och rymdstrategi

av Penilla Gunther (KD)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Det planeras nu en statsstödd satsning på satellituppskjutning från Esrange, har närings- och innovationsministern meddelat. Detta sker i samband med upprättandet av en svensk nationell rymdstrategi på regeringsnivå. Eller inte?

I en interpellationsdebatt med forskningsminister Helene Hellmark Knutsson i oktober, sades det att den kommande strategin skulle förvandlas till en skrivelse, och kanske inte ens det. I debatten påtalades från min sida att med ett ambitiöst nationellt rymdprogram med bland annat Viking, Odin, Freja, Astrid 1–2, deltagande i Esas Smart-1 samt Prisma, har Sverige, genom en kombination av nationella satsningar och internationellt samarbete, byggt en egen förmåga att realisera och bygga system för rymdforskning och annan rymdverksamhet. Inte minst Odin har med sina långa mätserier tjänat klimatforskningen väl. Detta har haft stor betydelse för kunskap, tillväxt och konkurrenskraft som resultat av rymdverksamheten. Nu borde arvet från Odin föras vidare och den påbörjade utvecklingen fortsätta.

Satsningen på satellituppsändning, som är en ny och kostsam investering för skattebetalarna inom ett för Sverige helt nytt verksamhetsområde, ska alltså ske samtidigt som existerande rymdverksamhet, som byggts upp under lång tid, är under extremt hård ekonomisk press. Vi är i dag i ett läge där både nationella verksamheter och internationella samarbeten tvingas hållas på rekordlåga nivåer.

Eftersom det handlar om en för landet viktig näringsgren med spetsforskning och utveckling, inte minst i västra Sverige, frågar sig många nu hur denna nya satsning kommer att påverka företagen i jämförelse med det som redan pågår i svensk rymdverksamhet?

Min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg är därför följande:

 

Är den statligt stödda satsningen på satellituppskjutning samhällsnyttig i vidare bemärkelse, det vill säga leder den till att övrig svensk rymdverksamhet stärks, eller leder det i stället till undanträngningseffekter?