Sänkningen av statsbidragen till kommunerna

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 24 februari

Interpellation

2013/14:306 Sänkningen av statsbidragen till kommunerna

av Monica Green (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Under alliansregeringens första sju år har stora skattesänkningar genomförts. Förmögenhetsskatten har avskaffats, fastighetsskatten har sänkts, ett så kallat jobbskatteavdrag har införts och ett stort antal skatteavdrag har införts. Totalt har skatterna sänkts med drygt 130 miljarder kronor.

De stora skattesänkningarna genomfördes under en period med låg ekonomisk tillväxt. Resultatet är att skatteintäkterna, som finansierar den offentliga välfärden, mätt i fasta priser minskade med 5 000 kronor per person mellan 2006 och 2013. Resurserna till välfärden har alltså minskat.

Ett annat resultat är, enligt regeringens budgetproposition 2014, att antalet anställda inom den kommunfinansierade sektorn som andel av befolkningen har minskat med 4,3 procent sedan 2006. Detta har medfört en hård press på dem som arbetar inom den offentliga verksamheten.

Det kan konstateras att stora skattesänkningar har genomförts även år med underskott i statens budget. De har därför lånefinansierats. Det kan även påpekas att statsskulden har ökat under de år regeringen har kritiserats för att låna till sänkta skatter.

Om man sänker skatterna kraftigt, samtidigt som tillväxten är låg, då blir det mindre skatteintäkter som kan finansiera den offentliga välfärden. Det är just det som hänt i Sverige.

Statsbidragen till kommunerna betalar en femtedel av den kommunala välfärden, sett till nettokostnaden. Den allra största delen står kommunalskatten för.

Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har bidragen till den kommunala sektorn krympt. Bidragens värde påverkas av inflation och befolkningsökning. När man justerar för dessa faktorer framgår det att värdet på statsbidragen fallit med 10 miljarder kronor.

Många upplever försämrad kvalitet inom omvårdnaden och sjukvården. Personalen får en alltmer stressig arbetsmiljö och får fler att ta hand om. Barngrupperna i skolan, i förskolan och på fritidshemmen har ökat.

Jag har följande frågor:

Vad avser finansministern att göra för att öka kvaliteten inom sjukvården och omsorgen?

Vad avser finansministern att göra för att barngrupperna på fritidshemmen, i förskolan och i skolan ska bli mindre?