Samverkan för bästa skola

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig dels varför Skolverket inte har i uppdrag att följa upp kunskapsresultaten på de skolor som fått ta del av satsningen Samverkan för bästa skola, dels om jag kommer att ta initiativ till att ge ett sådant uppdrag till Skolverket.

Satsningen Samverkan för bästa skola, där Statens skolverk i dialog med huvudmän genomför riktade insatser till skolor och förskolor med särskilt svåra förutsättningar, innebär nya arbetssätt för Skolverket. Skolverket har i uppdrag att följa upp uppdraget samt att löpande hålla Regeringskansliet genom Utbildningsdepartementet underrättat om hur uppdraget fortlöper. Skolverket har också påbörjat en processutvärdering av Samverkan för bästa skola, där kunskapen om utvecklingsinsatsen ska fördjupas.

Ett syfte med Skolverkets utvärdering är att undersöka hur genomförandet av Samverkan för bästa skola har fungerat i praktiken. Utvärderingen ska även undersöka utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet hos de deltagande huvudmännen och skolenheterna. Slutligen ska utvärderingen redovisa hur bland annat elevernas kunskapsresultat har förändrats efter skolenheternas deltagande i Samverkan för bästa skola. En första delrapport av utvärderingen presenteras under våren 2019.

Skolverket har vidare undersökt möjligheten att studera effekter på undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat i en så kallad effektutvärdering. En effektutvärdering skulle dock kräva ett upplägg med insatsskolor och kontrollskolor, där de senare skulle undanhållas stöd från Skolverket för att utgöra jämförelsegrupp. Enligt det nuvarande uppdraget ska Skolverkets insatser riktas till de huvudmän, skolor och förskolor som har störst behov. Myndigheten har därför bedömt att det utifrån uppdraget inte är möjligt att anpassa urvalet av skolor på det sätt som ett sådant upplägg skulle kräva.

Skolverket genomför dock även riktade insatser till huvudmän inom uppdraget Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever och vid behov för barn och elever med annat modersmål än svenska. Dessa insatser bygger på liknande upplägg som de inom Samverkan för bästa skola. Inom detta uppdrag utgår Skolverkets erbjudande om riktat stöd till parvis randomiserade huvudmän, vilket möjliggör en effektgranskning eftersom en jämförelsegrupp då skapas. Uppdraget utvärderas av Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. IFAU:s utvärdering inbegriper fem omgångar av huvudmän som erbjudits stöd. Jag kommer att ta del av IFAU:s utvärdering med stort intresse och utesluter inte att liknande utvärderingsupplägg kan bli aktuella även i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, utbildningsministern, även för detta svar!

Samverkan för bästa skola tycker jag är ett bra exempel på hur staten kan stötta skolor som fått kritik av Skolinspektionen. Vi moderater har länge haft ett liknande förslag, som vi kallar kunskapskontrakt. Den stora skillnaden mellan regeringens Samverkan för bästa skola och våra kunskapskontrakt är att vi vill att det inte ska vara frivilligt att delta: Har man fått allvarlig kritik från Skolinspektionen ska man vara tvungen att ta emot hjälp.

Skolverkets generaldirektör besökte utbildningsutskottet för inte så länge sedan, och då diskuterade vi bland annat Samverkan för bästa skola. Jag ställde då uttryckligen frågan om Skolverket hade i uppdrag att följa upp elevernas resultat. Generaldirektören för Skolverket var tydlig med att det har man inte.

Det är självklart viktigt att man utvärderar processen. Det handlar om hur skolorna upplever detta, hur de upplever insatserna och samarbetet med Skolverket. Det är jätteviktigt, absolut, och det görs. Det finns med i de rapporter som har kommit hittills när det gäller Samverkan för bästa skola. Men regeringen lägger väldigt mycket pengar på denna verksamhet, närmaste bestämt 2,7 miljarder över ett antal år. Och det är viktigt, tycker jag, att vi som politiker är noga med att utvärdera. Ger pengarna den effekt vi vill ha, eller behöver vi skruva i detta eller göra någonting annat? När det är så pass mycket pengar som vi pratar om måste det ha hög prioritet.

Huvudsyftet med Samverkan för bästa skola är ju att elevernas resultat ska bli bättre. Nu verkar det lite förvirrat eftersom Skolverket säger en sak och utbildningsministern en annan när det gäller huruvida man ska utvärdera elevernas resultat.

Jag har besökt ett antal skolor som får hjälp inom ramen för Samverkan för bästa skola. Jag har faktiskt även besökt Botkyrka och pratat med den skola som fått insatser från Skolinspektionen - blivit övertagen eller vad man nu säger. Ingen av dessa skolor säger att det finns en plan för hur man ska följa upp elevernas kunskapsutveckling inom ramen för projektet man har med Skolverket. Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt.

Jag förstår att man valde att inte ha effektutvärdering med kontrollskolor och annat med tanke på vilka skolor som väljs ut. Att då ha en annan skola med stora problem som inte får några insatser är ju inte rimligt gentemot de eleverna. Men det måste ändå finnas en tydlig struktur och en plan för hur man ska följa upp kunskapsutvecklingen hos eleverna på de skolor som får dessa insatser.

Herr talman! 2,7 miljarder kronor är fruktansvärt mycket pengar. Syftet är som sagt att eleverna ska få bättre resultat. Att vi inte följer upp det känns ganska märkligt, måste jag säga. Jag vet att vi har haft diskussioner om andra utvärderingar. Det gällde skolfrånvaron. Det känns som att det inte finns med när man lägger fram de här stora reformerna eller förslagen att man faktiskt ska följa upp hur det går. Någonstans känns det ganska avgörande, särskilt när vi satsar så mycket pengar på skolan. Nu kommer det signaler om att inte heller likvärdighetspengarna används på ett bra sätt, så uppföljningen och utvärderingen är oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu verkar det som att Skolverkets generaldirektör och utbildningsministern inte är riktigt överens om hur nästa rapport om Samverkan för bästa skola ska se ut och vad den ska innehålla, om den ska ha med elevernas resultatutveckling eller inte. Jag kanske får anledning att återkomma i den frågan.

Herr talman! I den mån Maria Stockhaus kritik går ut på att utvärderingen inte skulle redovisa hur bland annat elevernas kunskapsresultat har förändrats efter skolenheternas deltagande i Samverkan för bästa skola är det min uppfattning att det ingår i det uppdrag som Skolverket har fått. Jag har redogjort för det i interpellationssvaret, och jag kommer naturligtvis - precis som jag antar att Maria Stockhaus kommer att göra - att följa upp saken och se om det finns något slags missförstånd på vägen.

Jag tror att man ska hålla isär ett antal saker. Det går, tycker jag, att hävda att det är viktigt att följa upp resultat av olika reformer och insatser. Jag tycker själv att vi har ägnat oss för lite åt det i den svenska skolan. Ser vi på de väldigt stora och omfattande reformer som vidtogs under alliansregeringens tid med nya läroplaner, nya kursplaner och ny skollag ser vi att utvärderingarna av de insatserna lyser med sin frånvaro. Jag är verkligen intresserad av att hitta vägar att bättre utvärdera effekter av insatser.

Jag kan bara påminna om vilken glädje vi hade av att vi införde grundskolan på 60-talet på ett sådant sätt att det gick att göra en vettig effektutvärdering för de elever som har gått i den sammanhållna grundskolan jämfört med de elever som inte har gjort det.

Samtidigt, handen på hjärtat, är effektutvärdering av skolreformer nog bland det svåraste man kan hålla på med. Det är svårt nog att uttala sig om vilka effekter som har uppstått. Att samtidigt ta på sig att utvärdera hur dessa effekter har uppstått och vilken roll de olika reformerna har spelat, ja, det är en notoriskt svår uppgift.

Av den svårigheten kan man dra två vitt skilda slutsatser: att vi måste försöka ännu mer och lägga stor vikt vid och möda på detta, eller att vi borde låta bli. Själv hör jag till dem som tycker att vi ska anstränga oss mer och vara duktigare och noggrannare när det gäller att ta reda på mer om hur våra skolreformer faktiskt fungerar ute i verkligheten.

Detta är också skälet till att regeringen till exempel har gett Skolverket i uppdrag att se över de kursplaneskrivningar som togs fram under allianstiden och som har fått ganska stark kritik från lärarhåll.

Så ja, det är viktigt att utvärdera reformer, men det är samtidigt väldigt svårt. I detta fall har Skolverket i sin delrapport klart och tydligt angivit att den design som denna insats har fått, nämligen att de skolor som har störst behov får en insats, gör att det blir svårt med ett randomiserat angreppssätt vid en effektutvärdering.

Nu talar jag nästan grekiska här i riksdagens talarstol - jag ber om ursäkt för det och konstaterar att jag undrar hur oense Maria Stockhaus och jag egentligen är på det här området. Jag tror att vi är rätt överens om att man bör utvärdera denna typ av insatser, och jag tror att vi också är överens om att det är svårt. Jag tror till och med att vi är överens om att svårigheten inte bör avhålla oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ja, det är svårt. Men det jag vänder mig emot är att generaldirektören på en uttrycklig fråga säger: Nej, vi har inget uppdrag att följa upp elevernas kunskapsutveckling på de här skolorna. Detta oroade mig, och det var anledningen till att jag ställde denna interpellation. Nu verkar det som sagt vara så att ni har olika åsikter, och då får man avvakta nästa rapport och se om detta finns med.

När jag under de besök jag gjort på dessa skolor ställt frågan om det finns med att följa upp hur detta påverkar elevernas resultat har jag faktiskt i många fall mötts av skolledare som tittar på mig med ett stort frågetecken. De säger att de är jättenöjda med alla insatser och att samarbetet med Skolverket har funkat jättebra, men när jag frågar om resultaten tittar de på mig som att de inte förstår frågan.

Den bilden av upplägget gör mig bekymrad, för fokus måste vara elevernas resultat. Det var det som var syftet med Samverkan för bästa skola, och det var det som var syftet med våra kunskapskontrakt. Det är samma tänk kring båda två. Men om man inte ser till att uppföljning av elevernas resultat är en väsentlig och naturlig del av programmet, vilket enligt vad jag ser och hör även från generaldirektören inte finns, tycker jag att det är anmärkningsvärt. Det är 2,7 miljarder som går ut till skolorna.

Jag förstår också att det är svårt - det är mycket som påverkar skolresultaten. Men det måste ändå finnas en ambition att göra det. Det är den jag helt saknar, om jag ska vara riktigt ärlig.

Vi har också debatterat skolfrånvaro, och där vill inte utbildningsministern ha nationell uppföljning. Vi diskuterade Skolinspektionens uppföljning, och där känner jag att vi får avvakta och se vad regeringen skriver. Men det finns en tveksamhet kring regeringens intentioner när det gäller uppföljningen av skolan i Sverige i dag.

Man har också plockat bort ett antal nationella prov. Det finns absolut tveksamheter kring deras värde när det gäller att mäta resultat. Vi ser fram emot digitalisering och extern rättning för att de ska ge en mer objektiv bild av hur det går ute i skolorna. Men eftersom man har plockat bort nationella prov tror jag faktiskt inte riktigt att vi har samma intentioner när det gäller uppföljning och utvärdering. Det är lätt att prata om det, men det jag ser i praktisk handling stämmer inte riktigt överens med det som utbildningsministern säger.

En annan sak när det gäller uppföljning och utvärdering är att mängden statsbidrag och hela den apparat som följer med i form av administration har fått väldigt mycket kritik under väldigt lång tid. Att detta har byggts på är flera regeringar skyldiga till, även alliansregeringen. Men kritiken har kommit på senare tid.

Jag kan inte heller se att det finns några ambitioner hos regeringen att minska antalet statsbidrag. I samband med det vi talade om tidigare, handlingsplanen för trygghet och studiero, ser jag snarare att det kan komma ännu fler specialdestinerade statsbidrag. Det finns en utvärdering som säger att detta inte är ett effektivt sätt att använda pengar. Det leder inte till bättre skolresultat och kommer inte de skolor till del som behöver pengarna. Var finns ambitionen att, när det nu finns en uppföljning och utvärdering, faktiskt göra något åt problematiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mycket möjligt att utbildningsministern tror på det hon står och säger i talarstolen, men i praktisk handling ser jag väldigt lite av ansvarstagande när det gäller uppföljning och utvärdering av reformer och åtgärder när detta inte fungerar.

Herr talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Interpellationen handlar om utvärderingen av ett specifikt projekt. Vi har nu hamnat i en diskussion där vi talar om mycket annat.

Det är för mig alldeles omöjligt att recensera Maria Stockhaus beskrivningar av vad hon får höra från rektorer och lärare ute i landet. Jag kan kontra med att jag, när jag träffar rektorer och lärare inom ramen för Samverkan för bästa skola, inte alls får den uppgivna bild som Maria Stockhaus redovisar. Jag får tvärtom en bild av att man, precis som Maria Stockhaus säger, är mycket nöjd med den insats man har fått och av att man talar tydligt om elevernas kunskapsresultat och hur viktigt det är att ha en uppföljning och säkerställa att eleverna har en progression i sitt lärande.

Maria Stockhaus hänvisar också till en tidigare interpellationsdebatt och påstår att jag har sagt att jag inte vill ha någon uppföljning av elevers frånvaro. Det är en sanning med modifikation. Detta är en fråga som vi bereder i Regeringskansliet. Vad jag gjorde i den interpellationsdebatten, som jag hoppades att Maria Stockhaus skulle uppskatta, var att problematisera frågan utifrån ett underifrånperspektiv - att se frågan också med rektorers, lärares och huvudmäns ögon och fråga mig hur vi bäst säkerställer att de verkligen arbetar med problematisk frånvaro. Var går gränsen för hur mycket administration och hur stor uppgiftslämnarbörda vi ska lägga på huvudmännen?

Maria Stockhaus tar upp behovet av att hålla koll på elevernas kunskapsutveckling och frågan om nationella prov. Jag är väldigt stolt över att regeringen nu går vidare med att digitalisera de nationella proven. Detta är ett område där det fanns ett mycket stort behov av utveckling när den första socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde, och vi har tagit stora initiativ för att säkerställa att Skolverket nu går i bräschen för en digitalisering av de nationella proven. Det är en digitalisering som kommer att ta mycket tid och faktiskt är resurskrävande eftersom så lite hade gjorts under den tid då man byggde upp de nationella proven till den stora volym de i dag har.

Jag är också väldigt stolt över den regelförändring som vi har genomfört med starkt stöd i riksdagen och som går ut på att de nationella proven ska rättas av en annan lärare än den som sköter undervisning och betygsättning. Det tror jag blir bra för likvärdigheten. Jag är också glad över den bestämmelse vi har infört om att man i större utsträckning ska beakta de nationella provens resultat vid betygsättningen.

Det finns mycket att göra när det gäller uppföljning av elevers resultat. Min bestämda bild, som jag har gett uttryck för i denna interpellationsdebatt, är att Skolverket i den utvärdering som regeringen har bett om också ska redovisa - nu läser jag innantill - hur bland annat elevernas kunskapsresultat har förändrats efter skolenheternas deltagande i Samverkan för bästa skola. Jag kommer naturligtvis att följa upp de frågor som Maria Stockhaus nu har ställt, som har sin grund i att Maria Stockhaus har fått annan information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag återkommer till Samverkan för bästa skola. Jag känner mig också lite förvirrad när man får olika besked från utbildningsministern och generaldirektören. Jag hoppas att det i nästa redovisning, som ska komma nu under våren, finns med en redovisning av hur de insatser som har gjorts har påverkat elevernas resultat - eller åtminstone hur resultatutvecklingen ser ut i de skolor som har fått insatser. Det kan ju vara andra saker som påverkar resultatutvecklingen. Någonstans känns dock detta oerhört väsentligt.

Jag hoppas att utbildningsministern har rätt och att man har detta uppdrag. Men det bekymrar mig att generaldirektören så tydligt sa att man inte har det. Uppföljning och utvärdering är viktigt, och det är alltid en avvägning när det gäller administration.

När det gäller frånvaro ställer vi krav på att alla rektorer ska följa upp den på sina skolor, och de allra flesta skolor har digitala system för detta. Det innebär att det går att lösa mer automatiserat än återrapportering av statsbidrag och annat, som kräver mer av uppsatsskrivande och beskrivning av vad man har gjort. Jag tror att det är viktigt att vi har koll på hur det ser ut med frånvaron i Sverige, för det är ett stort problem att många elever inte är i skolan.

Vi får säkert anledning att återkomma. Jag avvaktar som sagt med spänning hur utvärderingen av Samverkan för bästa skola ser ut i nästa rapport.

Herr talman! Jag har inte fått någon respons från Maria Stockhaus på den, tycker jag, väldigt intressanta utvärdering som är på gång när det gäller en insats som ligger nära Samverkan för bästa skola, nämligen det så kallade Nyanländauppdraget. Där har Skolverket, tack vare att åtgärden riktar sig till så många av våra huvudmän, haft möjlighet att lägga upp utvärderingen så att det blir en effektutvärdering, där man kan använda sig av randomisering som metod.

Jag ser för min del fram emot att få de resultaten. Jag har starka förhoppningar om att de kommer att bli till glädje för många skolutvecklingsinsatser, inte minst den vi kallar Samverkan för bästa skola.

Jag får tacka Maria Stockhaus för interpellationen och försäkra att vi kommer att arbeta hårt för att säkerställa inte bara goda resurser till skolutveckling på vetenskaplig grund utan att vi också ser till att de resurserna används på rätt sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.