Sämre mobiltäckning

Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra möjligheterna att använda tjänster i de mobila näten i hela landet. Dessutom har hon frågat mig vad jag avser att göra för att informationen vid inköp av mobiltelefon eller terminal ska förbättras för konsumenterna. Slutligen har hon frågat mig om jag tänker verka för att höja kraven på mobilnäten och på mobiltelefonerna och terminalerna. Bra mobiltäckning i hela landet är mycket viktigt, och det är en fråga som engagerar allt fler. Det är helt naturligt. Allt fler vänjer sig nu snabbt vid att ha tillgång till alla tjänster och all information bara en knapptryckning bort. Att ha bra mobiltelefoni kan vara det som avgör om man kan driva ett företag eller tvingas lägga ned. Det kan vara det som avgör om man kan ringa 112 när det krisar, och få hjälp, eller inte. Även om Sverige jämfört med många andra länder har bra nät och förhållandevis god täckning är det samtidigt så att det finns brister i mobiltäckningen och i mobilnäten, både i tätort och i glesbygd. De täckningskartor som operatörerna redovisar är i många fall alltför optimistiska. Visar det sig att kartan inte stämmer med verkligheten, då måste kartan ritas om. En täckningskarta som inte håller vad den lovar är falsk marknadsföring. Post- och telestyrelsen kommer att bjuda in till ett samråd med operatörerna om täckning och kapacitet i de mobila näten, för att bland annat diskutera att operatörernas täckningskartor uppenbarligen ger en annan bild av täckningen än den som konsumenterna upplever att de har. Samtidigt har kraven i lagstiftningen på att konsumenterna har rätt att få enklare, tydligare och mer rättvisande information av operatörerna nyligen skärpts. Just nu håller PTS på att arbeta fram nya föreskrifter för hur operatörerna ska informera sina kunder. En av alliansregeringens prioriteringar är att vi ska få allt bättre elektroniska kommunikationer i hela landet, och regeringen arbetar målmedvetet för att åstadkomma detta. Den bredbandsstrategi som regeringen har antagit omfattar både fast och mobil kommunikation. Sverige ska ha bredband i världsklass. Det förtjänar att påpekas att Sverige faktiskt var först i världen med att använda frekvensutrymmet för det gamla analoga tv-nätet till mobil kommunikation. När det här nätet är utbyggt kommer det att leda till mycket bättre mobiltäckning både i glesbygd och inomhus. Samtidigt får alla de som saknar grundläggande bredband möjlighet att få det. I många tätorter märker människor av överbelastade nät. Den enskilt viktigaste frågan för att komma till rätta med det är övergången till modernare teknik. Från oktober 2011 till oktober 2012 har täckningen med 4G nästan fördubblats. Med 4G blir det möjligt att få betydligt högre hastigheter samtidigt som långt fler användare kan använda mobilen på samma gång, eftersom 4G har en mycket effektivare teknik. För att användarnas efterfrågan på datakapacitet ska kunna tillgodoses måste dessutom mer frekvenser frigöras till mobila tjänster på lite sikt. Sverige och regeringen driver därför aktivt på för att tilldela mer frekvensutrymme till mobiltelefoni och trådlöst bredband. Som Monica Green skriver i sin interpellation har smarta telefoner tyvärr sämre mottagningsegenskaper än traditionella. Därför har PTS nu inlett en diskussion med marknadens aktörer för att få fram bättre information till konsumenterna, så att de enklare kan välja en mobiltelefon som har de mottagningsegenskaper som de behöver ha. De problem som mobilkunderna upplever måste tas på allvar, oavsett vad som ligger bakom, eftersom det kan vara olika orsaker till att det inte går att använda en mobil tjänst från en viss plats. Regeringen arbetar brett för att skapa nödvändiga förutsättningar för fungerande mobil kommunikation i hela landet.

Fru talman! Regeringen med Centern i spetsen har vänt landsortsborna ryggen. Det blir sämre och sämre möjligheter att ringa och använda sin telefon i takt med att den moderatledda regeringen regerar. Det är Centern som har ansvaret för mobiltelefonin, och det blir allt sämre. Samtidigt som regeringen skryter om att det finns bra mobiltäckning fungerar den sämre. Detta har skapat mycket stor irritation bland landsortsborna. De är inte bara irriterade, de blir både arga och besvikna över hur regeringen med Centern i spetsen inte bryr sig om dem längre. Det är dags att gå till handling i stället för de vackra, fina orden om att det är bra med mobiltelefonin i hela landet. Det är dags att gå från ord till handling. Nu har vi debatterat frågan många gånger i kammaren med företrädaren till Anna-Karin Hatt, och jag har diskuterat frågan åtminstone tre gånger med Anna-Karin Hatt i kammaren. Jag har tittat tillbaka i de gamla protokollen, och jag har blivit förvånad över att Anna-Karin Hatt har sagt ungefär samma sak varje gång. Hon har hänvisat till saker som har gjorts 2009, och hon säger att Sverige är bättre än resten av världen. Det hjälper inte att hänvisa till sådant som har gjorts om människor upplever att det fungerar sämre. Det som möjligtvis gör att den här gången skiljer ut sig är att Anna-Karin Hatt håller med oss lite mer eftersom hon har märkt ilskan hos landsortsborna. Det är till och med så att jag noterar att Anna-Karin Hatt använder mina ord från ett protokoll den 1 september 2011, nämligen att kartan måste stämma med verkligheten. Det sade jag till Anna-Karin Hatt den 1 september 2011, och nu hon använder hon de orden själv. Det är vackert så att vi kan påverka och att det långsamt går in hos Anna-Karin Hatt hur viktig frågan är. Jag skulle vilja vända på debatten. Anna-Karin Hatt säger att om täckningskartorna inte stämmer med verkligheten måste de ritas om. Man kan också säga tvärtom. Man kan tvinga operatörerna att leva upp till vad de har ritat, inte rita om kartorna utan se till att täckningen finns där det påstås att den finns. Det ska ställas krav på att leva upp till vad som påstås. Det är ett annat sätt. Nu vet vi hur det står till ute i landet, och nu märker vi att kapaciteten blir allt sämre i storstäderna och även på turistorterna. Mobiltelefonnätet går ned när turisterna besöker vissa ställen. Operatörerna säger att det inte är tillräckligt lönsamt för dem att sätta upp ytterligare en mast, och därför tänker de inte göra det. Alltså kan turister inte klara sig på vissa håll i landet. Numera är man ju beroende av mobiltelefonen både för säkerheten på fjället och för att betala på turistorten. Man måste ha sin mobiltelefon. Nu finns skämskartor på lokalradiostationerna som visar hur dåligt mobiltelefonerna fungerar runt omkring i landet. Ändå nöjer sig Anna-Karin Hatt med att säga att det är bättre här än i andra delar av världen. Det duger inte.

Fru talman! Vi har många gånger diskuterat denna fråga i riksdagen. Varje gång är it-ministern så ivrig att tala bredband så att hon tappar bort förståelsen för mobiltelefoni. Därför är det viktigt att vi reder ut begreppen. Mobiltelefoni och mobilt bredband är inte samma sak. En mobiltelefon är en liten apparat som man kan ha i fickan, som man kan ringa och skicka sms med. Om man har en smartphone går det att surfa på den. Mobilt bredband är en form av datamodem som man faktiskt inte kan prata i. IP-telefoni kräver att ett datamodem ansluts till en dator och en fast telefon, men det är inte mobiltelefoni. Begreppet telefoni, it-ministern, omfattar allt från fast telefoni, IP-telefoni till mobiltelefoni. Den här debatten gäller mobiltelefoni med en mobiltelefon - ingenting annat. Fru talman! Delar av Sveriges landsbygd har stora problem med mobiltelefoni eftersom mobiltelefonin inte fungerar. Det är verkligheten för landsbygdens folk. Det är bra, Anna-Karin Hatt, att regeringen säkerställer att det finns frekvenser och delar ut frekvenser. Men man måste också förstå att det inte räcker att dela ut frekvenser om man inte ställer krav på yttäckning. Gör man på det sättet lämnar man över helt till operatörerna och bolagen. Det är inte bra. Jag trodde tidigare att Centerpartiet hade en viss känsla för Sveriges glesbygd. Sverige är ett stort land med stor glesbygd, och den är en del av det unika Sverige. Förutsättningarna ser faktiskt inte likadana ut överallt. På grund av detta måste staten vidta nödvändiga och rimliga åtgärder och kräva yttäckning på mobiltelefoni när frekvenstillstånden delas ut till telebolagen. I annat fall lämnar man hela frågan till marknadskrafterna, och då blir stora delar av Sverige utanför. Det är inte bra. Låt oss nu inte blanda ihop fast bredbandstelefoni och mobiltelefoni. Tyvärr har it-ministern målat in sig i ett hörn och ger mer sken av att stå på operatörernas sida än på landsbygdens folks sida. Precis som Monica Green sade har jag sett en förändring i synsättet i ministerns senaste svar. Det är bra. Jag är beredd att räcka en hand till statsrådet och ta henne från operatörshörnet till landsbygdens folk. Det går att lösa problemet med mobiltelefoni i glesbygd. Jag har några förslag. Se till att 450-nätet erbjuder mobiltelefoni, som syftet var och som det finns krav på i tillståndet. Inför ett tydligt krav på mobiltelefonitäckning för 900-megahertzbandet. Det finns möjligheter att göra det, och det går att undersöka möjligheterna att nyttja 800-bandet för mobiltelefoni. Banden för låga frekvenser är bra för att nå långt ut i glesbygden. Fru talman! Marknaden kommer aldrig att lösa de problem som finns på landsbygden. Det behövs politik som styr. Nu är det regeringens och Anna-Karin Hatts uppgift att lösa problemen. Är du beredd att fatta dessa nödvändiga beslut för att säkerställa mobiltelefoni i Sverige och sluta att vara en representant för telebolagen?

Fru talman! Det finns inledningsvis skäl att upprepa vad statsrådet sade, nämligen att hela Sverige ska ha bra telefoni, bra mobiltelefoni och bra bredband. De tre sakerna är en förutsättning för tillväxt och utveckling och för att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet. Det är precis vad talespersoner för både opposition och majoritet ställer sig bakom. Det är ett slags gemensam grundförutsättning. Fru talman! Det går inte att tala om det ena mot det andra utan utbyggnad, tillgänglighet och användbarhet hänger ihop. Det finns skäl, fru talman, att notera att den här regeringen, som interpellanten menar inte har gjort någonting, faktiskt har öronmärkt mycket utrymme i etern, säkrat mycket radiofrekvens i etern, just för att kunna bygga ut mobiltelefonin. Den här regeringen, till skillnad från hur det framställs av interpellanten, sätter av pengar för att ett grundläggande bredband ska rulla ut. Den här regeringen, till skillnad från hur interpellanten framställer det, stärker mobilkonsumenternas makt och möjlighet att få tydlig information. Den här regeringen, till skillnad från hur interpellanten framställer det, har också genom Post- och telestyrelsen agerat gentemot operatörerna i syfte att komma bort från bekymret med förskönande täckningskartor. Fru talman! Jag vill avsluta med att fråga interpellanten Monica Green var de konkreta förslagen finns i interpellationen. Det är en vällovlig och viktig interpellation. Vi delar alla, tror jag, bekymmersbeskrivningen, problemformuleringen. Men var finns det konkreta förslaget? Interpellationen är ju kemiskt ren på förslag på hur man ska lösa det. Är det min bänkgranne Juholts idé om statligt krav på hundra procent täckning som ska väckas till liv? Var har i så fall den politiska oppositionen reserverat de resurser som det visar sig kosta? Ingenting görs ju gratis eller av sig självt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Inledningsvis kort till Anders Åkesson: Efter 2014 ska vi skriva propositioner. Än så länge skriver vi interpellationer. Men det var inte det som jag begärde ordet för att säga, fru talman. I detta svar slås det fast, helt korrekt, att bra mobiltäckning i hela landet är viktigt, att det till och med kan vara avgörande för om man ska kunna driva företag eller om företag ska läggas ned. Det kan till och med vara avgörande för liv och lem om man når 112-numret, som det framstår här, om man får hjälp eller inte. Det är helt rätt. Men bekymret tidigare - vi har ju haft de här debatterna vid ett flertal tillfällen i denna kammare - är ju att ministern och regeringen har vägrat att inse den verklighet som finns där ute, som drabbar den företagare som kanske inte kan driva sitt företag och kanske har lagt ned sitt företag och de människor som inte har fått hjälp genom 112-numret. Den verkligheten har vi genom våra interpellationer, Anders Åkesson, försökt uppmärksamma regeringen på. Det har vi gjort som representanter för våra väljare där ute som har uppmärksammat oss riksdagsledamöter på: Detta är ett stort problem. Regeringen ser oss inte. Väck de här frågorna i kammaren! Det är det vi gör, och det är det som är vår uppgift när vi företräder våra väljare. Om man väljer att vara positiv skulle man ändå kunna se lite hoppfullt på svaret, för det finns en rörelse i statsrådets sätt att hantera frågorna. Tidigare när vi har väckt frågan har hela problemställningen viftats bort med: Det är 99,9 procents täckning i landet. Det finns inget problem. Det här är problem som Socialdemokraterna skapar. Vi har återkommit ihärdigt och försökt väcka regeringens och statsrådets insikt om de problem som faktiskt finns ute i Sverige. Och här kan man nu läsa i svaret, fru talman, att det samtidigt är så "att det finns brister". Nu är det inte så att problemet inte existerar. Det finns en hoppfullhet i detta att man har sett att det finns brister. Statsrådet säger också att "operatörernas täckningskartor uppenbarligen ger en annan bild . än den som konsumenterna upplever att de har". Eftersom jag tycker att man ska vara varsam med språk och ta folk på allvar tolkar jag det som att statsrådet åtminstone har kommit så långt att hon inser att det finns väljare där ute som "upplever" att de har problem med mobiltelefonin. Om vi fortsätter att ställa interpellationer och driva debatten, fru talman, kanske vi kan hamna i den situationen att statsrådet inser att det faktiskt finns väljare där ute som har reella problem med mobiltelefontäckningen, att detta inte är en upplevelse utan är reella problem bland väljarna och för företagarna, för dem som tvingas lägga ned sina företag, precis som man skriver. Om denna upplevelse nu är korrekt - vilket vi som dagligen träffar folk som har problem med mobiltäckning vet att den är. Men jag väljer, fru talman, att se det här hoppfullt. Vi har inte kommit ända fram när det gäller att få bort fjällen från statsrådets ögon, men vi har kommit en liten bit på vägen. Jag tror att detta kanske inte är början på slutet, men det kan vara slutet på början.

Fru talman! Monica Green säger att regeringen med Centerpartiet i spetsen har vänt landsbygden ryggen. Tvärtom - Centerpartiet ser hela landet. Varenda dag finns centerpartister ute i den mylla där människor upplever behovet av att ha tillgång till bra mobiltelefoni, att få bra bredband, att få del av de satsningar som regeringen gör. När vi i alliansregeringen tillträdde 2006 övertog vi en politik där den lägsta garanterade nivån för funktionellt tillträde till internet låg på 20 kilobit per sekund. Den nivån har Centerpartiet och Alliansen höjt 50 gånger om. Tack vare att vi nu inför ett särskilt täckningsvillkor på 800-bandet inför vi också en hundraprocentig garanti för att människor ska kunna få grundläggande bredband, ett bredband som man också tack vare den tekniska utvecklingen kan ringa med. Jag sade väldigt tydligt i mitt interpellationssvar att vi generellt sett har en god mobiltäckning i Sverige jämfört med många andra länder men också att vi har problem. I delar av landet finns det vita fläckar där täckning saknas, och i delar av landet slår kapaciteten nu i taket, inte minst i våra tätorter. Därför är det väldigt viktigt att fortsätta att arbeta lika aktivt som regeringen har gjort hittills. Först vill jag påminna om att alliansregeringen sedan vi tillträdde 2006 är den regering i Europa som har frigjort mest utrymme i etern för att bygga ut mobil telefoni och mobilt bredband. Det arbetet kommer vi att fortsätta med. Det andra jag vill påminna om är att Sverige var ett av de första länderna i världen att ta det utrymme som vi tidigare använde för analog tv till att bygga ut den mobila telefonin. Det är alltså ett band, 800-bandet, där vi ställer särskilda täckningskrav, vilket gör det möjligt för de människor som i dag inte har tillgång till grundläggande bredband att få det. När det nu byggs ut kommer täckningen på landsbygden att bli bättre samtidigt som mottagningsmöjligheterna inomhus ökar. Det tredje jag vill erinra om handlar om kraven på operatörerna, som inte minst Sven-Erik Bucht var inne på. Ja, vi ska ställa tydliga krav på operatörerna. Vi ska ställa krav på att de levererar vad de lovar. Har man lovat att det ska finnas täckning i ett område har man skyldighet att se till att det blir så. Har man anslutit fler konsumenter än vad näten klarar av måste man se till att bygga ut sina nät. Det var därför som PTS 2009 skärpte täckningsvillkoret i det 900-band som Sven-Erik Bucht nämnde. Jämfört med det täckningskrav som tillkom när Socialdemokraterna hade regeringsmakten skärpte vi tydligt täckningskraven 2009 när 900-bandet, licenser och tillstånd gjordes om. Vi ska fortsätta på samma sätt och ställa krav. Samtidigt ska vi se till att operatörerna har möjlighet att bygga ut den nya, effektiva tekniken. Det är därför som det är viktigt att regeringen och PTS har gjort det möjligt för operatörerna att bygga ut 4G, en teknik som nu byggs ut väldigt snabbt och där ökningstakten just nu är allra högst på landsbygden. När mer trafik går över till 4G blir 3G-nätet avlastat, och då kommer 3G-nätet att fungera bättre. Som it-minister har jag de senaste åren tagit en lång rad initiativ för att stärka mobilkonsumentens makt på mobilmarknaden. Det senaste i raden av förslag är att jag har föreslagit att den konsument som är missnöjd, som upplever att operatörerna har visat förskönande täckningskartor och som vill gå till en annan operatör som kan erbjuda någonting bättre både snabbare och enklare ska kunna byta operatör.

Fru talman! Jag tänkte börja med konsumenterna denna gång. Anna-Karin Hatt säger hela tiden: Vi ska göra det bättre för konsumenterna att välja, det ska vara mer information, operatörerna ska redovisa sin dåliga täckning på kartorna och det ska bli lättare för konsumenterna att se hur dåligt mobilerna fungerar, att de inte räcker till närmaste mast och så vidare. Det är ett vällovligt syfte - jag förstår det. Men det är som politiker vi kan ställa krav på operatörer och på tillverkare. Vi ska alltså inte bara lägga det på konsumenterna och deras makt eller svårighet att välja, utan vi ska ställa krav på dem som tillverkar telefonerna och på dem som ska se till att vi får ett bättre nät som fungerar i hela landet. Det är där vi ska lägga störst fokus. Sedan ska man också göra det lättare för konsumenterna att välja, så att de kan välja bort dåliga saker och så vidare. Skärp i stället kraven på operatörer och tillverkare! Det är inte lätt som konsument att byta. Man kan bli inlåst i två år med ett abonnemang där man inte kan byta operatör eller tillverkare. Det är väl bra att man stärker konsumenternas ställning, men fortsätt höja kraven på operatörer och tillverkare! Sedan vill jag återkomma till detta med täckningskartorna. Anna-Karin Hatt säger att man nu ställer krav på att operatörerna ska redovisa på sina kartor hur dåligt det är. Jag menar att man borde göra tvärtom. Man borde kräva av operatörerna att de faktiskt lever upp till det de har sagt till PTS genom kartorna. De ska inte sudda på kartorna där täckningen är dålig, utan de ska i stället se till att de faktiskt lever upp till den täckningsgrad som de har rapporterat in till PTS. Allt annat tycker jag är otänkbart. Även om Anna-Karin Hatt påstår att hon står i myllan ute i landet är det nog snarare i myllan vid Stureplan, mitt i Stockholm, som Centerpartiet numera har den lilla skara som röstar på dem. Därför är det kanske bra att det nu blir dålig kapacitet i storstäderna, om nu Centern befinner sig på Stureplan. Om nu kapaciteten i storstäderna är sämre kanske också Centern vaknar och inser att det är dåligt och att man måste göra något åt kapaciteten. Då vore det bra om man såg till så att det blev kapacitet och täckning också i landsorten. Ilskan finns ju. Jag ser hur ilskna brev och insändare det kommer till de olika tidningarna. I Dalatidningen i dag skriver en kvinna som är förtvivlad över att hennes mobiltelefon inte fungerar. Hon är oerhört arg på Anna-Karin Hatt och säger i sitt öppna brev till ministern: Du skryter om att Sverige har en god mobiltäckning. Ilskan finns runt om i landet. Under de sju år som ni har regerat har mobiltelefonerna börjat fungera sämre och sämre. Sedan påstår Anna-Karin Hatt att ni har gjort det bättre, men verkligheten talar sitt tydliga språk.

Fru talman! It-ministern påstår att det finns särskilda täckningskrav för 800-bandet. Ja, men de gäller mobilt bredband. Det finns inga som helst täckningskrav när det gäller mobiltelefoni. Det kommer många olika bud. I frågan om 450-nätet sade it-ministern i december att det inte finns några mobiltelefoner för det nätet. När jag i den debatt vi hade i mars tog med mig några sådana telefoner och visade upp dem här i talarstolen påstod ministern att 450-nätet inte är nedsläckt, vilket det dock är. För mobiltelefoner är 450-nätet nedsläckt. It-ministern sade också i december att det där med handburna enheter handlade om något slags mätinstrument, trots att det i PTS reglering tydligt framgår att en handburen enhet är en telefon som man ska kunna ringa med. Det är inget mätinstrument. Det kommer hela tiden felaktigheter och olika bud i den här debatten. 450-nätet fick sin licens 2004, under en S-regering. Sedan släckte man ned det 2009. Vem regerade då? Reagerade regeringen ens på att man släckte ned något som det fanns tydliga krav på. Nej, it-ministern, det räcker inte med att vara i myllan och ha antagit den liberala idén. Då lämnar man folket i sticket och sjunger marknadens lov, och marknaden kommer aldrig att lösa landsbygdens problem.

Fru talman! Det är uppenbart att den här debatten illustrerar en gemensam upplevelse mellan statsråd och riksdagsledamöter om varierande funktion hos den mobila telefonin över landet. Det är en gemensamt upplevd verklighet, och den delar vi med medborgare - inte med väljare utan med medborgare - varje dag. För Björck och Bucht vill jag understryka att vi nog alla har den erfarenheten. Frustrationen är stor. Det finns dock skäl att upprepa att det inte har stått stilla. Det har gudskelov hänt väldigt mycket sedan S-regeringen fick byta sida och blev opposition för snart sju år sedan. Det är inte bra och färdigt, men det är självklart mycket bättre. För oss är det också självklart att ställa mycket tydliga krav på operatörerna, Monica Green. Kanske Monica Green lyssnar också? Det är ju svårt när det är två som talar, även om det inte är telefoni. Ska jag tolka Green som att samhället ska täcka upp i alla lägen där operatörerna halvsular och fuskar? Ska jag tolka hennes förslag som att man som operatör ska kunna sälja ett dyrt abonnemang och att det alltid är staten som ska sula emellan? Är det detta som är S-linjen, och är den i så fall densamma som den idé som min bänkgranne Juholt lanserade för ett år sedan? Avslutningsvis: Den inlåsning i abonnemang som Monica Green hänvisar är väl något som vi har tagit bort? Resten får jag ta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Det är ju skönt att vi är överens om att detta inte bara är ett upplevt problem, Anders Åkesson, utan att det är ett verkligt problem att vi har dålig mobiltäckning i landet. Jag uppskattar att Anders Åkesson säger det och att vi är överens. Statsrådets bild är ju väldigt teoretisk. Om man inte ser problemet och erkänner verkligheten är naturligtvis möjligheten att satsa resurser på att åtgärda problem som man inte ser ganska liten. Det inser vi alla, hoppas jag. Jag vill inte förlänga den här debatten, utan jag vill bara ställa en enkel fråga till statsrådet: Kan statsrådet ställa upp på min och Anders Åkessons bild av att problemet med mobiltäckning i hela landet inte är ett upplevt problem utan faktiskt ett reellt problem - ett riktigt problem som verkliga människor upplever i hela landet? Kan statsrådet ställa upp på den bilden?

Fru talman! Tack, Monica Green, för en viktig interpellation! Tack också till mina meddebattörer för viktiga inlägg, och tack, statsrådet, för interpellationssvaret, som ändå andas viss insikt om att det behövs förbättringar. Teknikutvecklingen har gått våldsamt fort framåt. I det här fallet har faktiskt tekniken sprungit ifrån regeringen. Regeringen får göra några rejäla hopp för att komma i fatt, om ens det räcker, för nu börjar man halka väldigt långt efter. Statsrådet kanske känner till att det var ett stort strömavbrott i Sorsele i februari? Alla Sorselebor blev utan ström och telefon. Det gick ganska fort att åtgärda strömfelet, men sedan visade det sig att ett automatlås hade löst ut, så det tog över två dygn att få i gång alla former av telefoni i Sorsele - mobiltelefoni, fastmobil och även den vanliga telefonen. Det här gjorde också att alla trygghetslarm slogs ut. Det var en man som blev liggande ett antal timmar. Eftersom han hade viss demenssjukdom råder det delade meningar om det var en halv dag eller en dag. Men hemtjänsten hittade honom i alla fall till slut, tack och lov. Jan Fransson, som är räddningschef i Sorsele, är mycket kritisk. Han tycker att det här är stor skam och skandal. Man har också anmält det här till Räddningsverket, som menar att det inte får gå till så här. Det är Skanova som har ansvar för att åtgärda det här. De säger att de inte behöver åtgärda det här, för de har tre dygn på sig. De åtgärdade problemet inom tre dygn. Alltså var ingen skada skedd. Om vi har den typen av system i Sverige, där det kan få ta tre dygn innan man åtgärdar all form av telefoni i en hel kommun, undrar jag: Ligger vi inte väldigt dåligt till? Ska vi ha system på det viset? Nej, naturligtvis har politiken ett syfte och ett ansvar att ställa det här till rätta. Här måste regering, riksdag och PTS skärpa kraven. Det kan inte vara möjligt att det är på det här viset. Elföretaget fixade problemet på ett par timmar, medan Skanova behövde över två dygn innan man fick i gång telefonin. Då hade man dessutom mage att säga: Ja, men vi klarade det inom avtalsenlig tid, som är tre dygn. Det här är inte rimligt. Mina meddebattörer har lyft upp flera olika bekymmer. Vi har en relativt stor turistort i Västerbotten, i Dorotea, som heter Borgafjäll. Det är en liten kommun, och i Borgafjälls fjälldal bor det mellan 70 och 100 personer. Men under påsken är det kanske över 2 500 personer där. Under hela påsksäsongen har mobiltelefonin varit utslagen, och de som är företagare i turistnäringen har inte kunnat fakturera. Man har inte kunnat tanka bilen. Man har inte kunnat köpa en öl eller mat på hotellet med ett kort, för tekniken har varit utslagen och överansträngd. När det gäller det här säger Telia att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar att bygga ut någonting i Borgafjäll. Det här är ytterligare ett område där politiken har ett ansvar. Det är bara att sätta i gång och jobba.

Fru talman! Jag brukar tycka att sådana här interpellationsdebatter är roliga och sakliga. Vi tar oss an ett problem i sak. Men jag måste säga att när motdebattörer lägger kraften på att diskutera huruvida Centerpartiet bara finns på Stureplan eller inte faller argumenten tillbaka på dem själva. De här frågorna förtjänar mycket bättre än så. Patrik Björck ställde frågan om jag kunde bekräfta att det finns verkliga problem med mobiltäckningen. Då kan jag väl tycka att det vore bättre om Patrik Björck lyssnade på svaret och lyssnade på debatten än pratade med andra i kammaren under tiden. Jag sade nämligen väldigt tydligt i mitt svar och i mitt förra inlägg: Ja, det finns problem med mobiltäckningen i Sverige. Det finns problem med kapaciteten i mobilnäten i flera delar av Sverige, inte minst i tätorterna. Jag har givit all bekräftelse till den bild som Patrik Björck rimligen kan efterfråga. Sedan säger Monica Green att hon önskar att vi skulle skärpa kraven på operatörerna. I mitt förra inlägg beskrev jag att i flera av banden har täckningskraven skärpts, inte minst i 900-bandet och inte minst i 800-bandet, där vi nu inför en garanti om att man ska kunna få grundläggande bredband. Samtidigt beskrev jag i mitt svar att vi faktiskt också skärper tonen mot tillverkarna. Det är inte den svenska staten som utvecklar de smarta mobiler som folk vill använda. Men vi kan ställa krav på att information om hur de fungerar när operatören säljer dem faktiskt är öppnare och mer transparent gentemot konsumenterna. Dagens smarta mobiler är smarta på många sätt. Men tyvärr är de inte särskilt smarta när det gäller mottagningskapacitet. I dag är det jättelätt att få veta hur bra en kamera i en mobiltelefon är och exakt vilken upplösning den har. Det är jättesvårt att få veta vilken mottagningskapacitet telefonen har. Och vi vet att det i ett och samma område kan vara så att en telefon inte har täckning medan en helt annan har det. Det är en jätteviktig information för konsumenten att ha. Jag vet det. Jag är född och uppvuxen i en liten by. Jag har hela min släkt på den svenska landsbygden. Jag rör mig där hela tiden. Jag finns där. Jag möter de här människorna. Jag möter precis den här frustrationen och människor som står upp och som tycker att det är viktigt att ha tillgång till bra mobiltelefoni i hela landet. Det är därför som jag är väldigt tydlig med att vi i regeringen ska fortsätta att arbeta med det vi redan arbetar för, att se till att det finns utrymme att bygga ut mobiltelefoni. Nu växer efterfrågan exponentiellt. Allt fler vill använda den här tekniken alltmer. Då måste förstås näten hänga med. Vi måste se till att konsumenterna har någonting att säga till om på marknaden gentemot de här stora operatörerna. Men samtidigt måste vi se till att operatörerna gör mer. En karta som inte stämmer med verkligheten är falsk marknadsföring. Har man ritat en felaktig karta måste man se till att kartorna framöver stämmer. Har man lovat konsumenterna täckning måste man se till att bygga ut näten, så att kapaciteten klarar konsumenterna eller så att täckningen fungerar där människor rör sig eller bor. En täckningskarta som inte stämmer med verkligheten är falsk marknadsföring. Det behöver vi inte någon ny lagstiftning för att konstatera. Men det är någonting som vi behöver inskärpa gentemot operatörerna. Bra telefoni, bra mobiltelefoni och bra bredband är den moderna tidens infrastruktur. Det är extremt viktigt för att vi ska kunna leva, bo och driva företag i hela landet. Det är just därför som jag kommer att fortsätta att göra allt som jag kan för att se till att det finns bra förutsättningar för den mobila tekniken att utvecklas än mer.

Fru talman! Jag förstår att man trampade på en öm tå när man kallade det för Stureplanscentern. Anna-Karin Hatt får berätta att hon har släkt på landsbygden. Det är fint. Det är bra att vi får veta det. Och det är bra att ni slåss för landsorten också, utöver människorna på Stureplan. Men jag vill slå fast något för den här kammaren och för dem som lyssnar när det gäller det här med att ställa krav på operatörerna för att de över huvud taget ska få tillstånd. Det var någonting som vi genomförde och som vi gjorde på vår tid, när vi styrde det här landet. Vi ställde krav på operatörerna att de skulle leva upp till den täckning som de sade sig ha. Det är alltså inget som Anna-Karin Hatt har hittat på nu. Jag har också märkt förändringen i Anna-Karin Hatts svar. Hon närmar sig problemet mer och mer - jag uppfattade det som att Patrik Björck menade det. Tidigare har Anna-Karin Hatt svarat: Nej, men det är täckning. Vi har 99,9 procents täckning i det här landet. Vi har inget problem. Men allteftersom de här debatterna har gått har Anna-Karin Hatt förstått de protester som vi har kommit med. Jag förstår också att hon har mött många ilskna väljare och landsortsbor. Det är därför som det är bra att Anna-Karin Hatt närmar sig och erkänner att det är ett problem. Riksdagen har slagit fast att vi ska ha tjänster och digitala möjligheter och väl fungerande telefonlösningar i hela landet. Så är det faktiskt inte i dag. Vi har brister. Det gäller både kapacitet och mobiltäckningen. Det är så på många håll i landet, inte minst i Skaraborg men också i Norrland, i Skåne, på Öland och så vidare. Överallt har vi förtvivlade människor. Anna-Karin Hatt säger att hon gör allt och att hon ska stärka konsumenternas makt. Jag tycker att hon utöver det ska ställa betydligt hårdare krav på mobiloperatörerna. Tack för debatten!

Fru talman! Ministern svarar inte någonting på mina funderingar. Därför kanske jag ställer en egen interpellation när det gäller Skanova, om det är rimligt att man ska vänta i drygt två dygn och vara nöjd med att man har vidtagit en åtgärd inom tre dygn. Men jag tycker ändå att jag hör och ser, när jag tittar ut, en hårdnande debatt. Både Telia och andra företag har i debatten glasklart sagt: Vi är kommersiella bolag. Finns det inte underlag bygger vi inte. Om vi vill ha nya företag och nya jobb i till exempel besöksnäringen i Borgafjäll eller Klimpfjäll är det klart att det krävs att man har möjlighet till digital kommunikation. Det är vi ju överens om. Men nu säger de här bolagen att det inte finns underlag på årsbasis. Under en stor del av året när turisterna inte är på plats, kanske ett halvår, är det kanske bara från sjuttio upp till några hundra som bor där, och då väljer man att inte prioritera ett sådant område. Är man i ett sådant område kan det vara tio mil till närmaste större centralort där man har täckning. Jag vet också att det är kapacitetsproblem i och kring Friends arena och Globen här i Stockholm, men då har man betydligt närmare till en plats med täckning. Menar vi allvar med jobben ser vi till att bygga ut. Då ställer vi krav på operatörerna. Det kommer vi socialdemokrater att vara tydliga med. Efter 2014 kommer propositionen för utbyggnaden, för krav på operatörerna och för nya jobb.

Fru talman! Jag har förstått att Monica Green och flera i den här debatten känner in behovet av att få allt bättre mobiltäckning i hela landet, och det är bra. Det är gott så. Men det räcker inte med att känna in. Vi måste också göra saker för att i praktiken se till så att vi får allt bättre mobilnät. Det är därför vi sedan vi tillträdde 2006 har frigjort mest utrymme i hela Europa för att bygga ut mobiltelefonin. Vi kommer att fortsätta med det. Det var därför vi ställde om från den gamla analoga tv-tekniken för att kunna bygga ut mobilt bredband också i glesbygden, något som sker just nu. Det är därför vi ställer krav i 800-bandet på att alla de som inte har grundläggande bredband ska få tillgång till det - 100 procent ska ha tillgång till grundläggande bredband, ett bredband som man också kan ringa med. Det är därför det är viktigt att vi ser till så att operatörerna kan bygga ut den effektivare, moderna 4G-tekniken för att avlasta 3G-näten så att de funkar bättre och räcker för fler. Det är därför det är viktigt att vi ser till att konsumenterna blir starkare, därför att konsumenterna är små och operatörerna är stora. Om konsumenterna kan få en starkare makt och kan rösta med fötterna och uttryckligen visa att de faktiskt är beredda att ta konsekvenserna om de upplever att operatörerna fortsätter med de förskönande täckningskartorna, då kommer det också att få effekter. Det är också därför det är viktigt att vi skärper kraven på vilken information som man som konsument har rätt att få. I grund och botten handlar den här frågan om att se till att det finns bra möjligheter att växa, bo, leva och driva företag i hela landet. Lika viktigt som det var att få en enskild väg fram till gården för 100 år sedan är det i dag att vi ser till att hela landet har tillgång till bra bredband, bra mobiltelefoni och bra telefoni så att man kan kommunicera med omvärlden på ett tryggt och säkert sätt.