Samhalls utveckling

Interpellationsdebatt 19 januari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 73 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Ali Esbati har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern hur hon ser på de uppgifter som framkommit i Dagens Arbetes granskning av Samhall, vilka åtgärder hon avser att vidta mot bakgrund av detta samt vilka åtgärder hon avser att vidta med anledning av Statskontorets analys av Samhall, med fokus på regeringens styrning av Samhall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

I enlighet med riksdagens beslut har Samhall ett uppdrag att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. I linje med den allmänna samhällsutvecklingen har Samhalls verksamhet över tid utvecklats från att vara fokuserad på tillverkning till att bli mer tjänsteorienterad.

Ansvaret för Samhalls verksamhet ligger hos Samhalls styrelse och ledning. Som en aktiv och professionell ägare har dock regeringen en löpande dialog med bolaget och följer upp dess utveckling.

Den bild av Samhalls verksamhet som framställs av Dagens Arbete återspeglas inte i Samhalls egna medarbetarundersökningar. Tvärtom visar Samhalls kartläggning av medarbetarnas trivsel och hälsa på en stigande trend och att medarbetarnas trivsel ligger över snittet på arbetsmarknaden.

Jag ser ingen anledning att ifrågasätta Samhalls arbete med personalfrågor baserat på uppgifterna i Dagens Arbete. De varierande förutsättningarna och behoven hos Samhalls anställda innebär att bolaget kontinuerligt söker nya uppdrag. Enligt den information som jag har fått från bolaget utvärderas arbetsuppgifterna av Samhalls ansvariga personal och huvudskyddsombud innan ett nytt uppdrag tas in.

Ett sådant nytt uppdrag som övervägdes var att demontera färgmarkörer på Samhalls verksamhet i Nyköping. Efter en bedömning och en kort provperiod för att utvärdera de olika arbetsmomenten valde bolaget att avstå från uppdraget. Det rörde sig aldrig om några militära granater med sprängmedel, och Samhall har låtit analysera att färgpulvret i markörerna inte innehöll några farliga ämnen.

Jag har fullt förtroende för att Samhalls styrelse och ledning hanterar verksamheten ansvarsfullt och fortlöpande säkerställer säkerhet och hälsa för de anställda på Samhall. Jag avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av de uppgifter som Dagens Arbete publicerat om Samhall.

I Statskontorets analys av Samhall drogs ett antal slutsatser som visar på såväl positiva aspekter som ett antal utvecklingsområden. För att kunna skapa det stora antal arbetstillfällen som behövs för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga krävs ett kontinuerligt flöde av nya affärer runt om i landet. Det arbetsmarknadspolitiska målet driver behovet av försäljningstillväxt, inte det långsiktiga avkastningsmålet. Däremot är det naturligtvis viktigt att bolaget över tid visar på en ekonomi i balans.

Vad gäller bolagets avkastningsmål ska det vara relevant och rimligt med beaktande av bolagets verksamhet, men viktigt är också att det bygger på en marknadsmässig grund, inte minst ur konkurrenssynvinkel. Ägaren planerar framöver att se över målen.

Ali Esbati pekar på en viktig sak, nämligen att ersättningen från staten har varit oförändrad i många år samtidigt som lönekostnaderna har ökat årligen. Bolaget har trots detta kunnat uppfylla ägarens olika samhällsuppdrag, men konsekvensen har bland annat blivit ett kraftigt negativt resultat under flera år och risk för bristande kvalitet på sikt. Detta är naturligtvis inte hållbart i längden, och regeringen har därför valt att genomföra en betydande resursförstärkning till Samhall i BP19, i samarbete med Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens satsning på Samhall i BP19 innebär att Samhall ges större möjligheter att utveckla verksamheten. Där ingår bland annat medel för att bolaget ska kunna satsa mer på övergångar till andra arbetsgivare. Vidare ska Samhall nu kunna förstärka stödet till medarbetarna ute i verksamheten. Bolaget genomför också satsningar på nya tillväxtområden med syftet att bredda verksamheten och arbetsuppgifterna samt skapa nya arbetstillfällen.


Anf. 74 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag konstaterar att vi är eniga om att Samhall har ett betydelsefullt uppdrag och att det är positivt med resursförstärkning, så som vi var eniga om i budgetpropositionen.

Jag måste dock erkänna att jag i övrigt är lite besviken på ministerns svar. När det gäller det som handlar om prioriteringar som Samhalls ledning gör, vart Samhall är på väg och hur detta går ut över en del medarbetares arbetsmiljö tycker jag inte att ministerns svar tyder på att han tar detta på tillräckligt stort allvar. Tyvärr duckar han där.

De frågor som jag ställde i interpellationen för drygt en månad sedan aktualiserades av en artikelserie i tidningen Dagens Arbete, där det var en granskning som bland annat visade hur anställda jobbar med monoton och fysiskt tung skrothantering. Den visade också hur andra demonterade granater, så att de täcktes av ett för dem okänt färgpulver som gav flera olika besvär. Ministern påpekar i sitt svar att dessa granater inte innehöll sprängmedel, vilket förvisso är sant och glädjande. Men det fångar inte helt problemet med att personer som har en nedsatt arbetsförmåga - personer som ofta har en skör hälsa, fysiskt och/eller psykiskt - utsätts för en tung och farlig arbetsmiljö. Det är en arbetsmiljö med risker och stressmoment som kanske inte hade varit acceptabla ens på en del arbetsplatser med huvudsakligen arbetstagare som inte har en nedsatt arbetsförmåga och som huvudsakligen är vid god hälsa.

Jag kan tycka att ministern tonar ned dessa avslöjanden, men jag blir nog ännu mer orolig över att han inte tycks vara oroad över den bredare frågan om arbetsmiljösituationen och om ledningssituationen inom Samhall. Han säger till exempel att han förväntar sig att bolaget kommer att ha en öppen och konstruktiv dialog med facken. Då känns det inte helt tryggt.

Detta är inte alls problem eller avslöjanden som kommer som en blixt från en klar himmel. I april 2016 hade jag en interpellationsdebatt med Ylva Johansson om just Samhall utifrån det perspektiv som flera fackliga ledare har haft i sin kritik mot Samhall. I denna interpellationsdebatt 2016 tog jag upp problemet med att Samhall har utvecklats i en riktning mot att vara mer av ett bemanningsföretag inom vissa branscher och därmed få ett utbud av anställningar som passar vissa grupper bra men som passar vissa grupper, som borde få stöd av Samhall, ganska dåligt. Det är alltså branscher där det är mycket tungt och stressigt ibland, till exempel renhållning.

Det är lite pikant att jag läste upp ett brev från flera fackliga företrädare inom Samhall med just denna kritik. De skrev: Företaget säger ofta nej till olika mindre uppdrag om det inte är städ, fastighet eller liknande.

Brevet var ställt just till ingen mindre än närings- och innovationsminister Mikael Damberg. De hade fått ett svar från departementet som jag också läste upp delar ur. Det stod bland annat: Enskilda verksamhetssituationer som tas upp i brevet är operativa frågor, men vi utgår från att bolaget lyssnar på de synpunkter som kommer in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I november 2015 räknade departementet med att bolaget skulle lyssna. Nu räknar man från departementet och ministern med att bolaget ska lyssna. Det tycker jag är lite oroväckande. Min oro stärks när jag noterar att ministern inte heller säger någonting om vad Statskontorets analys som regeringen har beställt ska leda till mer än att den pekade på ett antal utvecklingsområden. Det var därför som jag frågade vilka åtgärder som ministern avser att vidta mot bakgrund av detta. Det är mot bakgrund av en långvarig, mångsidig och ganska välkänd kritik.

Det är också väldigt många anställda och många fackligt aktiva i och runt Samhall som har ställt dessa frågor. Jag tycker att de också förtjänar ett bättre svar än vad som har framkommit i interpellationssvaret.


Anf. 75 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att om interpellanten blir orolig blir jag orolig, därför att jag tycker att vi ska sträva efter att försöka ta denna fråga på mycket stort allvar. Jag ska därför försöka vara ännu tydligare i diskussionen framöver om hur jag har agerat och vad jag tänker mig framöver.

Efter den kritik som riktades ganska gemensamt i olika sammanhang från flera fackliga organisationer bjöd jag in representanter för i stort sett alla LO-fack som har en betydande Samhallsverksamhet och hade en dialog med dem. Det var en bra och rak dialog kring bordet, där de framförde exempel på lokala verksamheter som inte hade funkat, och där de också framförde kritik om hur dialogen med bolaget fungerar. Jag vill börja med att säga att det är en enormt viktig fråga för mig, eftersom jag förväntar mig att statligt ägda bolag är föredömen. En av de grundläggande funktionerna, som måste fungera på svensk arbetsmarknad, är en bra dialog med fackliga parter. Där har bolaget alltså en hemläxa att göra. Men jag uppfattade också att de fackliga representanterna var mycket intresserade av att ingå i en djupare dialog med bolaget om både befintliga kvalitetsproblem och hur man ska jobba tillsammans för att kunna bidra till att utveckla verksamheten över tid. Jag har också återkopplat detta möte till bolaget, och bolagets ledning är mycket tydlig med mig att man tar denna fråga på stort allvar. Vad jag förstår - det kan vi återkomma till - har de redan haft diskussioner med representanter för de fackliga organisationerna för att se hur man ska jobba ihop på ett annorlunda och mer konstruktivt sätt än vad som hittills har varit fallet.

Jag tror att en del av de kvalitetsbrister som är verkliga och som har framkommit här hade kunnat åtgärdas om man hade haft en bra dialog och om man hade tagit kritik och synpunkter på allvar. Det är inte alltid som ett bolags styrelse och ledning kommer att ha exakt samma uppfattning som en facklig organisation. Men det är ett problem om den ena parten upplever att dialogen inte fungerar. Det tar jag på mycket stort allvar. Det är den första delen.

När det gäller de trendförändringar som har skett delar jag faktiskt Ali Esbatis beskrivning av hur inte bara Samhall har utvecklats utan hur arbetsmarknaden i Sverige och samhället har förändrats. Tidigare hade Samhall en mycket stor del av sina anställda i traditionell industri. Vi vet att industrin har rationaliserats och förändrats på ganska många sätt. Det finns därför inte lika många jobb av den typen som Samhall tidigare hade i industrin, vilket gör att detta arbetsfält har minskat ganska kraftigt. I stället har tjänstesektorerna vuxit i form av till exempel städ. Städ är en mycket stor del av Samhalls verksamhet i dag. När jag talar med Samhall upplever bolaget också från sin sida att det är bra att man har många jobb men att det också innebär att man har lite för få ben att stå på. Man kan därför inte variera arbetsuppgifterna lika mycket som man skulle vilja. Man kanske inte kan hitta exakt rätt arbetsuppgifter för alla i Samhall. Det blir ett problem för kvaliteten och för verksamheten. Det är en fråga som är viktig att diskutera. Jag tog också upp den med de fackliga representanterna. Jag lyssnar också mycket noga på vad Ali Esbati säger nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ylva Johansson och jag har en dialog om detta. Vi är ganska öppna och ärliga med folk och säger att om det nu finns diskussioner om att den verksamhet som vi har i Samhall inte räcker till som verktyg för vissa grupper på svensk arbetsmarknad, kanske också funktionsnedsatta, då måste vi titta på det, antingen utifrån hur verksamheten kan utvecklas i Samhall eller utifrån om det behövs nya verktyg bredvid eller vid sidan av. Jag tycker att det är en viktig diskussion att föra, och jag vill ta den på stort allvar om arbetsmarknaden och de uppdrag som man över tid har fått gör att det är svårare att uppfylla uppdraget.

Till saken hör att Statskontoret pekar på en del utmaningar i verksamheten. En är att de funktionsnedsatta har en annan karaktär i dag, från fysiskt funktionshinder till psykiska funktionshinder och multifunktionshinder, som kanske är lite svårare att jobba med för bolag som Samhall.


Anf. 76 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag har ingen anledning att vara väldigt polemisk i denna debatt. Jag tror att vi gemensamt har ett stort intresse av att få saker att hända. Just mot bakgrund av att jag har följt denna fråga ett tag och att denna kritik inte är helt ny är det viktigt att påminna. Jag fick ett mycket mer glädjande svar i ministerns andra inlägg, där det framgår att ministern har varit tydligare mot bolagets ledning. Jag tror att man fortsatt behöver ligga på där för att de fackliga synpunkter som har funnits kommer in i den bild som bolagets ledning har och tas på allvar. Gör de inte det måste den som är både ägare och ansvarig för lagstiftning och andra dokument, som ändå ger en viss typ av samhällsansvar till detta bolag, agera. Det tror jag är många som förväntar sig och gör det på goda grunder.

Jag tror att det är viktigt för dem som lyssnar och följer denna diskussion att känna till att man från till exempel IF Metalls sida i samband med det möte som vi hade, med hänvisning till den granskning som Dagens Arbete gjorde, har kritik som man har framfört både till vd och till ansvariga politiker om de problem som man ser för sina medlemmar. Ordföranden i IF Metall sa: Så här kan man inte behandla de människor som är allra skörast i samhället.

Jag har också sett hur personer, både anonymt och med fullständigt namn, har kommenterat dessa artiklar. De säger att detta är saker de känner igen sedan lång tid tillbaka och att det finns problem med att verksamhetschefer inte lyssnar på denna typ av mer grundläggande kritik. På Dagens Arbete skriver man själv att man har pratat med många som har jobbat med Samhall, med olika arbetsuppgifter, men att nästan ingen vill vara med i tidningen med namn och bild. De är nämligen rädda för repressalier och för att det som är deras enda väg till försörjning ska stängas av. Man skriver också att många berättelser handlar om att människor tvingar sig att jobba heltid trots att kroppen skriker av värk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ju riktigt - jag känner väl till det - att arbetsgivare och facklig part inte alltid har samma bild av en verksamhet, och så måste det ju kunna vara i den svenska modellen. Här finns dock en ytterligare dimension, nämligen att detta gäller en grupp på arbetsmarknaden som har väldigt svårt att göra sin röst hörd. Då blir det extra viktigt och extra känsligt att lyssna på det som sägs, för att kunna skydda dessa människor och deras arbetssituation.

Man ska inte få en situation där bolagets ledning ser sig som någon som enbart ska leverera ett resultat till regeringen, medan det som på ett sätt är kärnuppgiften - att se till att vi tillsammans, på ett värdigt och utvecklande sätt, skapar en delarbetsmarknad för personer som i alla fall just då inte kan vara på den ordinarie arbetsmarknaden - glöms bort och kommer i skymundan. Jag tycker att det har funnits en del svagheter i de svar man hittills har fått från bolagets ledning, i alla fall i det jag har sett.


Anf. 77 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Ingen sticker nog under stol med att det har funnits en del problem i verksamheten och att det över tid har blivit en annan typ av verksamhet i Samhall som i sig innebär större utmaningar för bolagen.

Där behöver man ha en lite större diskussion som kanske inte bara handlar om Samhall i dag utan om huruvida vi har rätt verktyg eller behöver fler verktyg i verktygslådan med den arbetsmarknad vi har i dag. Jag tycker att det är en viktig diskussion att föra, och jag hoppas att vi ihop med Vänsterpartiet eller andra partier i riksdagen kan föra en diskussion om att utveckla detta.

Bilden är intressant. Som ägarrepresentant följer vi bolaget, och en av de frågor som har varit uppe till diskussion i flera års tid är hur medarbetarna känner stress och hur de mår på jobbet. En av de frågor vi på senare år verkligen har följt upp med bolaget är därför medarbetarundersökningarna, och bara för att göra det lite mer komplicerat har Samhalls medarbetarundersökningar på senare år haft en stigande trend. Man har kontinuerligt, år för år, fått fler och fler medarbetare - både bland tjänstemännen och bland den vanliga personalen - som har känt att arbetet är givande och att det är bra på jobbet. Man har haft en positiv trend som faktiskt är bättre än snittet på arbetsmarknaden.

Där möts alltså två bilder: detta och att det finns problem i verksamheten - till och med att man är rädd för att lyfta fram en del problem. Det är två bilder jag tar på stort allvar, för det är två bilder som skiljer sig väldigt mycket åt. Då säger jag inte att den ena bilden är rätt och att den andra är fel, utan vi har ett jobb att göra för att faktiskt förstå varandra och se var någonstans problemen ligger i detta. Det kanske är det som gör att bolagens ledning känner en viss stolthet, för man har sett att det är en fråga som har varit viktig.

Bolaget har haft ganska skrala ekonomiska förutsättningar, och vi har nu i samarbete - för första gången på kanske åtta eller nio år - gett bolaget ett rejält tillskott så att man har råd att jobba med kvalitetsfrågorna i Samhall på ett annat sätt. Men trots de knappa ekonomiska resurserna har man alltså haft en positiv trend i sina medarbetarundersökningar, som bolaget gärna mäter sig på - bara för att göra bilden något mer komplicerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om resultat vill jag också bara ha nämnt att de ekonomiska målen för Samhall, som vi nu ska se över, inte har varit styrande i verksamheten. Samhall har inte nått sina mål på jättelänge, utan man har gått med förlust. Det är alltså inte målen i sig, utan det är en ekonomisk verksamhet som har haft stora problem och stora underskott. Långsiktigt mår ju inte ett bolag bra om man inte kan ha en långsiktigt stabil verksamhet. Om man inte ens får plus och minus att gå ihop i verksamheten blir det inte bra.

Jag vill ändå säga detta, för det har också varit en diskussion om att det på något sätt är de ekonomiska målen som har tvingat Samhall att utöka sin verksamhet. Det har ju snarare varit ambitionen att ge fler funktionshindrade en plats på arbetsmarknaden som har gjort att man har försökt hitta fler uppdrag och mer samarbeten. Det handlar om att ge fler människor ett jobb. Man har också en ambition att fler ska kunna ta steget från Samhall ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Där finns det en balansgång, för sätter man det målet för högt kan det ju vara så - återigen - att alla kanske inte passar in. Det gäller därför att ha ett lagom högt mål för övergång till ordinarie arbetsmarknad. Alla kanske nämligen inte passar på den ordinarie arbetsmarknaden, utan några kanske mår bättre och trivs bättre i en verksamhet inom ramen för Samhall också fortsättningsvis.

Jag vill alltså vara tydlig med att jag tar denna diskussion på allvar. Jag talade med IF Metalls ordförande på telefon så sent som i går, och hon vittnade om att hon har varit i kontakt med bolaget. De har en bra dialog, och de har en del initiativ som de ska ta tillsammans. Jag hoppas och tror att den kritik som har lyfts fram men också de initiativ som jag och andra har tagit leder till att vi får fokus på de kvalitetsbrister som kommit fram - men också till att vi får en mer gemensam bild av hur Samhalls verksamhet, som är viktig för många funktionshindrade, kan tas framåt och växa ytterligare.


Anf. 78 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag tycker att detta är en bra och konstruktiv diskussion, men jag vill ändå understryka det ministern säger om till exempel medarbetarundersökningar.

Samtidigt som man ska glädjas åt att de går åt rätt håll är de ju behäftade med en del metodproblem. Särskilt om man har att göra med personer som är i en utsatt situation vet vi att det inte alltid är självklart att man får svar som återspeglar alla trender och utvecklingsvägar, så att säga. Vi ska också kontrastera detta mot exempelvis att sjukskrivningstalen samtidigt har ökat över tid. Det är alltså inte helt självklart hur man ska betrakta dessa bilder, utan jag håller med om att det är mer komplicerat.

Vi ska också tänka på, vilket ministern i och för sig var inne på mot slutet, att det mycket väl kan vara så att en del personer mår väldigt bra av att jobba i den typen av jobb som nu utgör de stora volymerna av vad Samhall sysslar med. Men om det samtidigt är så att en del av de personer som är mest sköra och som behöver en helt annan typ av verksamhet inte får tillgång till det eller pressas in i arbeten som gör att de mår sämre och inte bättre är det viktigt att man tar tag i det och är väldigt lyhörd för den typen av problematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag tittar bakåt och ser på hur Samhalls ledning har uttryckt sig när kritik har riktats mot bolaget tror jag att det är väldigt viktigt att regeringen, både som ägare och i övrigt som ansvarstagande för denna viktiga verksamhet, håller noga koll på vad som sker och i de samtal som förs med bolagets ledning för in de värden vi har varit inne på här.


Anf. 79 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Tack för en viktig interpellationsdebatt, Ali Esbati!

Detta är ett viktigt bolag. Det är ett bolag som ger människor som annars har väldigt svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad en chans. Bolaget har verksamhet i nästan hela Sverige; nästan alla kommuner runt om i Sverige har en sådan verksamhet i dag, vilket faktiskt är ganska unikt. Det är 23 000 medarbetare som går till jobbet varje dag tack vare den här verksamheten.

Det är alltså viktigt att vi slår vakt om den och gör kvalitetsförbättringar, som vi nu gör i budgetarbetet för i år - för första gången på väldigt många år. Ambitionen är att detta ska kunna växa med kanske ytterligare 1 000 i år och 1 000 nästa år, för att vi ska ge ännu fler funktionsnedsatta en möjlighet på svensk arbetsmarknad. Men det är också viktigt att man tar de kvalitetsdiskussioner som nu finns på allvar. Det har riktats kritik, och då ska man ta den på allvar. Man ska gå igenom den seriöst och se vad man kan göra, och jag upplever att bolaget nu har en konstruktiv dialog med de fackliga parterna för att diskutera detta och se hur man kan komma framåt.

Det är sant att man också har haft sjuktal som har gått åt fel håll över tid, även om det har vänt på slutet. Det är en fråga som bolaget har jobbat mycket med. När det ökade såg man att det ökade på hela den svenska arbetsmarknaden, så Samhall är även en reflektion av hur det är på svenska arbetsplatser. Samhalls verksamhet är nämligen inbäddad i andra arbetsplatser, så har vi en negativ utveckling på arbetsmarknaden i stort blir det ofta så att Samhall dras med av det. Det är ingen ursäkt, men det är en förklaring; Samhall styr inte helt och hållet över sin egen verksamhet, utan man är beroende av att samarbeta med andra.

Jag är dock stolt över att vi i Sverige har Samhall, som ger många människor chansen. Jag vill, i samarbete med Vänsterpartiet, både öka kvaliteten och utveckla verksamheten. Då hör det till att man också tar kvalitetsfrågan på stort allvar, så det hoppas jag att vi ska visa att vi gör också under de kommande åren.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:277 Samhalls utveckling

av Ali Esbati (V)

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Statligt ägda Samhall har ett tydligt samhällsuppdrag: att utveckla och visa anställningsbarheten hos personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är bolaget affärsdrivande, i meningen att bolaget ska producera varor och tjänster som efterfrågas av marknaden och generera en avkastning på det egna kapitalet. De senaste åren har lönsamhetskraven ökat. Samtidigt har ersättningen från staten urholkats. Sammantaget har detta lett till ökad press och sämre arbetsmiljö för de anställda – personer som har ett särskilt behov av stöd och trygghet.

Genom åren har medier avslöjat flera grava missförhållanden inom Samhall. Nyligen publicerade Dagens Arbete en serie artiklar som visar på omfattande brister i arbetsmiljön för anställda inom Samhall. Enligt granskningen har Samhallsanställda bland annat fått demontera militära granater fyllda med ett lättflyktigt pulver; detta gav flera personer hosta, utslag och psykiska besvär. Vidare används Samhallsanställda för manuell elektronikåtervinning på ett skrotupplag – en tung och monoton arbetsuppgift som skrotfirmans egen personal inte utför.

Vänsterpartiet ser allvarligt på Samhalls utveckling och hur de anställda påverkas. Våren 2016 lyfte vi frågan i en interpellation (2015/16:532). I debatten framhöll arbetsmarknadsministern att det finns anledning att fundera över sammansättningen och vilken typ av arbeten som finns inom Samhall. I december 2016 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera processen och förutsättningarna för anställningar hos Samhall AB.

Våren 2017 presenterades rapporten. I rapporten konstateras bland annat ”att kraven på de anställda för att kunna arbeta hos Samhall har förändrats i takt med att Samhalls verksamhet har förändrats. Under de senaste decennierna har bolagets verksamhet gått från att domineras av industriproduktion i bolagets egna verkstäder, till att främst utgöras av tjänsteproduktion i kundernas lokaler. Det ställs andra, och generellt högre, krav på de anställda i Samhalls tjänsteproduktion än i industriproduktionen”. (Statskontoret 2017:7, s. 8.)

Statskontoret lyfter fram ett antal ”förbättringsområden” i arbetet med de anställda i Samhall. Bland annat lyfts regeringens styrning fram: ”Om styrningen fortsätter enligt den inriktning som finns i dag innebär det sannolikt att kraven ytterligare kommer att skärpas på dem som anställs vid Samhall. Denna slutsats påvisar behovet hos regeringen av att ta ställning till sin fortsatta styrning av Samhall med fokus på hur den påverkar målgruppen för insatsen.” (Statskontoret 2017:7, s. 81.) Statskontorets rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

  1. Hur ser ministern på de uppgifter som framkommit i Dagens Arbetes granskning av Samhall?
  2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta mot bakgrund av detta?
  3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av Statskontorets analys av Samhall, med fokus på regeringens styrning av Samhall?