Säkerhetsbedömning inför försäljning av fastigheter

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat civilministern vilka säkerhetspolitiska hänsyn som har tagits när Statens fastighetsverk beslutat sig för att sälja fastigheter på strategiskt viktiga platser, och om en sådan analys har gjorts: Vem har gjort den säkerhetspolitiska analysen?

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Det offentliga Sverige står inför betydande utmaningar i fråga om förvaltningen av fastigheter. Förändringar och ökade krav när det gäller klimat, miljö, ekonomisk utveckling, omvärldsförändringar med mera ställer även krav på den statliga fastighetsförvaltningen. För att klara uppgiften måste statens fastighetsförvaltning vara kostnadseffektiv och ha en ändamålsenlig struktur. Det innebär att staten kontinuerligt ser över sitt fastighetsinnehav. En fastighetsförvaltande myndighet får sälja fastigheter om de inte alls eller endast i ringa utsträckning behövs i statens verksamhet och om det inte finns särskilda skäl för att fastigheterna fortfarande ska ägas av staten.

Enligt förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter med mera framgår att varje fastighetsförvaltande myndighet har skyldighet att hålla en aktuell plan över sådana fastigheter som inte behövs för statlig verksamhet och som inte av andra särskilda skäl bör vara kvar i statens ägo.

Den aktuella lista som interpellanten refererar till är en sådan plan som upprättats av Statens fastighetsverk, SFV, och betyder inte att alla fastigheter på listan kommer att avyttras. När SFV har konstaterat att en fastighet troligen inte långsiktigt behövs för statlig verksamhet och att den inte av särskilda skäl bör vara kvar i statens ägo sätts fastigheten upp på avyttringsplanen.

Först därefter läggs resurser på att genomföra en grundligare utredning om dessa kriterier gäller berörd fastighet och vilka övriga förutsättningar som kan gälla för en eventuell avyttring. I den processen kontaktar SFV andra berörda myndigheter som kan ha behov av fastigheten eller på annat sätt har intresse i fastigheten. I detta arbete undersöker SFV också eventuella säkerhetsaspekter eller säkerhetspolitiska aspekter och kontaktar berörda myndigheter.

Herr talman! Tack, statsrådet Bolund, för svaret!

Bakgrunden till den här interpellationen är att det den 26 januari avslöjades av Svenska Dagbladet att Statens fastighetsverk har beslutat sig för att avyttra ca 30 fastigheter som i dag är i statens ägo. Det är en lista som är värd att uppmärksammas. Den innehåller kronholmar, tullstationer, gamla försvarsanläggningar och delar av riksdagskvarteret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill särskilt sätta det i samband med det stora tillslag som finsk militär, polis och säkerhetstjänst gjorde i Åbos skärgård i höstas mot ryska företag som har gjort strategiska fastighetsköp. Det är mot den bakgrunden jag vill veta vilken analys som har gjorts av olika säkerhetsaspekter innan de här objekten har kommit upp på försäljningslistan.

Jag undrar över försvarsanläggningarna som ligger i strategiskt viktiga områden, till exempel Arholma här utanför Stockholm, Fårösund och försvarsanläggningen i Karlskrona. Hur tänker statsrådet Per Bolund och regeringen säkerställa att det inte blir en upprepning av det som hände i Finland?

400 personer från polisen, försvaret, sjöfartsbevakningen, gränsbevakningen och skattemyndigheten gjorde ett tillslag mot företaget Airiston Helmi. Företaget har sedan 2007 ägnat sig åt att köpa upp mark och byggnader på strategiska platser. Det handlar om djupa farleder, militära skyddsområden och flygfält i Åbos skärgård. På ägorna har företaget byggt stora fastigheter, muddrat ut hamnar och iordningställt rejält tilltagna kajer, bland annat för två nyinköpta finska militära båtar som inte hade målats om än. Man gjorde också landningsplatser för helikoptrar.

Tillslaget gjordes. Och bland annat Oscar Jonsson, verksam vid Försvarshögskolan, gör den klara kopplingen till det säkerhetspolitiska läget. Han säger: "Den finska Skyddspolisen (motsvarar svenska Säpo) har i ett utlåtande till riksdagen sagt att detta kan vara tecken på att främmande makt förbereder sig logistiskt för olika typer av påverkan." På frågan om det finns anledning att tro att ryska fastighetsköp görs i strategiska områden också i Sverige svarar Oscar Jonsson: "Ja, absolut. Varför skulle det inte äga rum här?" Han påpekar också att "vi lever i samma geopolitiska säkerhetssfär".

Frågan jag vill ställa är: Vilka mått och steg har ministern och Regeringskansliet tagit för att vi inte ska se en upprepning av det som höll på att hända i Finland och som man var tvungen att ingripa mot i den finska skärgården i höstas?

Herr talman! Jag vill tacka Mikael Oscarsson för interpellationen.

Det är alltid viktigt att hålla säkerhetsarbetet på absolut högsta nivå. Det gör den här regeringen, precis som tidigare regeringar har gjort före oss. Jag vill börja med att understryka att det inte har skett några förändringar när det gäller hur man säljer fastigheter under den här regeringen jämfört med några tidigare regeringar. Lagen som jag refererade till är som sagt från 1993 och har gällt för alla regeringar sedan dess. Myndigheter som har haft fastighetsförvaltningsansvar även under tidigare regeringar har alltså sedan dess haft den här typen av listor. På det sättet är det ingen förändring.

Jag utgår från att interpellanten har förståelse för att staten inte till varje pris alltid ska äga allt som den tidigare har köpt och ägt. Det måste finnas en flexibilitet för att kunna göra sig av med fastigheter som man inte behöver för att kunna förvärva fastigheter som man nu behöver men inte visste om tidigare. Den typen av flexibilitet är viktig att bibehålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den enskilda fastigheten är det ett myndighetsansvar. Jag redovisade i mitt svar att man, när man inte längre behöver fastigheten för egna eller statens ändamål, hela tiden har ett ansvar att ha kontakt med andra myndigheter som ska bedöma just säkerhetspolitiska aspekter. Skulle de komma fram till att det är en fastighet som behövs, till exempel viktig infrastruktur eller en viktig fastighet för att vi ska klara säkerhetsarbetet, ska man såklart ändra sig och inte sälja fastigheten.

När det gäller det mer övergripande arbetet har vi sett ett behov av en mer aktiv inställning. Där har det också gjorts utredningar. Den 30 november 2018 överlämnades betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen. I betänkandet föreslås bland annat ett utökat kontrollsystem vid överlåtelse av egendom "som har betydelse för Sveriges säkerhet eller ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd". Med egendom avses i det fallet både fast och lös egendom, till och med immateriella tillgångar.

Betänkandet har som sagt lämnats av en utredning och är nu ute på remiss. När remissvaren kommer in får vi möjlighet att ta förslagen vidare. Därmed har vi förutsättningar för att göra ett mer genomgripande arbete.

Utöver det tillsatte vi redan 2017 en parlamentarisk kommitté som delvis tittar på frågor som gäller fastigheter och skydd av just totalförsvarsverksamhet. Kommittén som utreder förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet ska lämna sitt slutbetänkande inom kort. Jag tror att interpellanten också är en del i det arbetet, om jag inte har fått fel information.

Utredningen tittar bland annat på om det finns behov av att föreslå åtgärder "för att förebygga och hindra att väsentliga totalförsvarsintressen exponeras för risker i samband med överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur som bedöms vara av väsentligt intresse för totalförsvaret". Utredningens betänkande kommer att hanteras av Försvarsdepartementet. Man lämnade också ett delbetänkande redan 2018.

Regeringen har alltså sett utmaningen och agerat. Vi har tagit fram förslag som nu är under beredning; de är antingen i slutfasen av att utredas eller redan beredda och föremål för remissbehandling. Det är ett gediget arbete. Jag tror att vi med de underlagen kommer att ha bättre förutsättningar att värna säkerhetsintressen än tidigare regeringar kanske har haft på grund av att man inte har sett behoven på samma sätt.

Det här är också en anpassning till en mer utsatt geopolitisk situation. Det är bra att vi har varit förberedda.

Herr talman! Jag tänker att statsrådet Bolund håller på en hel del med bostäder. Vad jag har förstått är det hans ansvarsområde. Är det inte ett konstigt förhållande att man lägger ut exempelvis en bostad till försäljning och sedan funderar på hur man ska ha det? Är det inte en bakvänd ordning oavsett, men särskilt när det gäller svenska anläggningar som har använts inom Försvarsmakten? Är det inte bakvänt att man inte först kontrollerar?

Statsrådet nämner utredningen. Det stämmer att den pågår. Men varför i all världens dagar låter man Statens fastighetsverk gå ut med listan innan utredningen är klar?

Det pågår ett arbete i Försvarsberedningen, som jag har förmånen att sitta med i. Vi har arbetat i två år och lade för ett och ett halvt år sedan fram en rapport som heter Motståndskraft. Den handlar om det civila försvaret och hur vi kan få ordning på det igen. Det är tyvärr i princip nedlagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I utredningen är vi också noga med att påpeka att det är ett tuffare säkerhetspolitiskt läge. Jag reagerar på att statsrådet säger att föregående regeringar har agerat på samma sätt. Men nu har vi ett tuffare säkerhetspolitiskt läge. För ett och ett halvt år sedan var åtminstone sju av de åtta partier som ingår i Försvarsberedningen överens om att man inte kan utesluta ett angrepp mot Sverige. Då tänker jag att det här är fel tajmning.

Försvarsberedningen ska vara klar med rapporten om två månader; vi håller på och spurtar. Som jag uppfattar det nu är samtliga partier, kanske med något undantag, i alla fall en kraftig majoritet, överens om att det behövs en rejäl upprustning av Sverige. Det skulle behövas en fördubbling av armén. Vi behöver förstärka vår marin rejält. Vi behöver också stärka flygvapnet så att vi kan använda våra reservbaser igen.

Kort sagt är vi i ett uppbyggnadsskede. Då blir det lite konstigt om vänsterhanden inte vet vad högerhanden gör. Kanske kommer det tillbaks till det som vi föreslog. Om man ska bygga upp ett totalförsvar vill vi att de myndigheter som har ansvar för totalförsvaret på något sätt ska vara samlade under Försvarsdepartementet. Som det är nu ligger MSB under Justitiedepartementet. Sjöfartsverket ligger under Näringsdepartementet. Andra myndigheter är utspridda på ett sätt som inte är bra.

Här sker det saker, och det blir stuprör som inte är bra. Tycker statsrådet inte själv att det vore rimligare om man kollade upp detta i förväg och innan den här listan kom ut? Hade det inte varit bättre att invänta den pågående utredning som tittar på frågor som dessa liksom Försvarsberedningens arbete som ska vara klart inom ett par månader? Hade det inte varit bättre att se vad som hade blivit konsekvensen av det och om Försvarsmakten verkligen kan undvara de fastigheter som nu är ute på hemsidan för försäljning?

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att de principer som vi nu använder för fastighetsförvaltning är samma principer som har gällt för tidigare regeringar, inklusive alliansregeringen. Det är värt att påminna att precis som denna regering sålde även alliansregeringen fastigheter. Jag hoppas att vi kan vara överens om att en regering och de myndigheter som regeringen utser för skötsel av fastighetsförvaltningen måste ha möjlighet att göra detta.

Det gäller inte minst för att se till att det finns en försvarskapacitet som är uppdaterad och har möjlighet att agera mot de säkerhetshot som finns. Om vi kommer fram till att vi behöver förstärka försvaret kommer det med säkerhet att innebära att vi behöver köpa in ny utrustning och eventuellt köpa nya fastigheter för att klara av försvarets behov.

En förutsättning för att klara detta är att man har en uppdaterad fastighetsförvaltning och även möjlighet att inte behålla allt det som man faktiskt inte behöver för statlig verksamhet. Det borde inte vara en kontroversiell fråga. Jag hoppas att Mikael Oscarsson kan hålla med om det.

Det är ingen säkerhetsrisk att konstatera att vår bedömning är att en viss fastighet inte längre fyller någon funktion för statlig verksamhet. Som jag väldigt tydligt redogjorde för i mitt interpellationssvar slutar det inte med att man lättvindigt säger: Vi ser inget direkt behov, så därför säljer vi den i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar i stället om en gedigen process i vilken man konsulterar andra myndigheter. I processen ser man verkligen till att alla som har kunskap på området har möjlighet att komma med synpunkter. Om det då visar sig att det finns skäl att behålla fastigheten, till exempel säkerhetspolitiska skäl, säljs den självklart inte, utan man behåller den i statlig förvaltning. Detta är samma principer som har gällt även hos tidigare regeringar.

Det är bra att ha fokus på dessa frågor, vilket regeringen också har. Vi har tillsatt utredningar. En av dem har kommit med förslag som vi nu håller på att behandla. En annan utredning är på väg med förslag. Även dessa kommer vi att behandla.

Jag tycker inte att det i sig gör att vi ska stoppa all verksamhet i statlig regi, till exempel ändra lagstiftning som har gällt under lång tid. Våra fastighetsförvaltande myndigheter har faktiskt ett ansvar att ha en aktuell lista över fastigheter som de bedömer inte behövs i statlig verksamhet.

Jag tror inte att detta vore rätt svar på de säkerhetspolitiska risker som finns för Sverige. Vi har bättre förutsättningar att rusta Sverige i en osäker värld om vi i stället har en flexibilitet i fastighetsförvaltningen.

För att det inte ska råda några missförstånd vill jag återigen framhålla att inga fastigheter kommer att säljas om någon med säkerhetspolitisk expertis bedömer att dessa fastigheter på något sätt utgör en risk eller att man av säkerhetsskäl behöver ha kvar dem i statlig regi. Av precis den anledningen finns en gedigen process så att man kan fånga upp sådan kunskap och se vilka intressen den statliga verksamheten kan ha.

Det finns heller ingen anledning att måla upp risker som inte finns. Vi har en process och struktur där vi ser till att myndigheter konsulterar varandra för att kunna fånga upp den typen av kunskap. Om det finns säkerhetspolitiska skäl till att fastigheten har ett särskilt värde kommer det att fångas upp i processen.

Utöver detta ser vi dessutom över om det finns särskilda åtgärder som behöver vidtas för att vi ska kunna säkerställa att vi har ett gediget säkerhetspolitiskt arbete. Jag hoppas att Mikael Oscarsson har respekt för den demokratiska processen, det vill säga att vi lyssnar in remissinstansernas synpunkter och att det finns en pågående gedigen utredning som framöver kommer med ytterligare förslag.

Fru talman! Denna interpellationsdebatt sker även i ljuset av olika händelser. Jag tänker exempelvis på det som skedde förra veckan. Säpo gjorde då ett uppmärksammat gripande som handlade om olovlig underrättelseverksamhet. Det påpekades att detta är ett problem som ökar. Det förekommer mer olovlig underrättelseverksamhet, spionage, mot Sverige. Säpo har även sagt att krigsförberedelser pågår - därmed inte sagt att krig är på gång. Vi har dock ett tuffare säkerhetspolitiskt läge.

Det är tråkigt att det är på detta vis, men det är den verklighet vi lever i. Jag blev därför förvånad när jag såg denna lista komma ut. Jag blev även förvånad över en ordning som jag tycker är fullständigt bakvänd. Först lägger man ut en lista över sådant som finns till försäljning. Därefter ska man kontrollera om fastigheten kan säljas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar vad detta konkret betyder. Kommer det att göras en säkerhetsprövning av köparna om ni skulle komma fram till att sälja exempelvis anläggningarna på Arholma, på Gotland och i Karlskrona? I samband med det som hände inte långt härifrån, i den finska skärgården, ställde jag liknande frågor. Där har det blivit ett jätteproblem, och man har fått göra ett väldigt stort ingripande. Det visade sig att man från ryskt håll strategiskt hade köpt upp områden. Det finns även ett samband med det som hände i Karlshamn och Slite, där ryssarna ville använde hamnarna för Nord Streams räkning.

Vi har alltså ett tuffare säkerhetspolitiskt läge nu än för fem och tio år sedan. Därför måste man ta sådana hänsyn.

Fru talman! Jag vill passa på att tacka Mikael Oscarsson för interpellationen. Det är bra att vi håller frågorna uppdaterade och hela tiden har dem i fokus. Så har regeringen agerat, vilket vi båda borde kunna glädjas över.

När det gäller en liknande situation som den i Finland finns det i säkerhetsskyddsförordningen i dag en bestämmelse om informations- och anmälningsskyldighet när statliga myndigheter avser att överlåta verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism. Som jag nämnde har en statlig utredning nyligen föreslagit att bestämmelsen ska utvecklas så att det blir en tydligare kontrollfunktion vid överlåtelser av egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet eller ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Detta kontrollsystem ska enligt förslaget även tillämpas vid försäljning av fastigheter. Det pågår alltså ett arbete, vilket vi borde kunna vara nöjda med.

Som interpellanten vet har regeringen också tillsatt en parlamentarisk utredning. Den tittar delvis på denna fråga. Det gäller utredningen med direktivet Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet. Utredningen ska inom kort lämna sitt slutbetänkande. Den har tittat på om det behövs ytterligare åtgärder "för att förebygga och hindra att väsentliga totalförsvarsintressen exponeras för risker i samband med överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur som bedöms vara av väsentligt intresse för totalförsvaret". När utredningen kommer med sina förslag finns möjlighet att även ta dem vidare.

Låt oss konstatera att försäljningen av statliga fastigheter inte är något som sker hipp som happ eller utan att man har en kontrollerad process. Det sker tvärtom med yttersta kontroll. Man har dialog med andra myndigheter för att säkerställa att fastigheter där det kan finnas säkerhetspolitiska intressen eller som på olika sätt är viktiga för statlig verksamhet inte säljs. Så har man gjort tidigare, och så kommer även denna regering och våra myndigheter att agera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.