Sågverk i Norrland

Fru talman! Låt mig först få beklaga den dubbelbokning som är och som innebär att jag helst ska vara på EU-nämnden samtidigt som jag är här och svarar på interpellationer. Jag vill bara göra det klart att jag gör vadhelst riksdagen säger åt mig, men jag kan inte vara på två ställen samtidigt. Det är min begränsning. Därför är jag här och svarar på interpellationer och medverkar inte i EU-nämnden just nu. Det är jag den första att beklaga, men jag vill förklara att det inte är jag som fattar besluten om det. Det måste riksdagen själv fatta beslut om. Fru talman! Roland Bäckman har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att öka förutsättningarna för träindustrin i Norrland och för alla människor som livnär sig inom området. Vidare har Lars U Granberg frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att jobben på Lövholmens och Malå sågverk tryggas och vilka åtgärder jag avser att vidta för att sågverkens framtid i Norrland över huvud taget tryggas. Frågorna ställs mot bakgrund av produktionsanpassningar inom Setra. Frågornas likartade karaktär har gjort att de här besvaras gemensamt. Låt mig inleda med att säga att jag delar Roland Bäckmans och Lars U Granbergs uppfattning att träindustrin är en mycket viktig näring för Norrland. Regeringen är medveten om svårigheterna och känner ett stort ansvar i nuvarande situation. Vi arbetar därför mycket målmedvetet med att genomföra förbättringar av Sveriges företagsklimat och för att säkerställa arbetstillfällen i hela Sverige. Vad gäller Setra specifikt vill jag understryka att det bara till 50 procent ägs av Sveaskog. Staten äger i sin tur 100 procent av Sveaskog. När det gäller omfattningen av Setras framtida verksamhet har jag förstått att bolaget, precis som många övriga bolag i landet, behöver anpassa produktionen till den rådande konjunkturen. Som en följd av detta tog Setras styrelse den 3 februari beslutet att avveckla sågverken i Lövholmen och Färila. Det är bara att beklaga att avvecklingar måste ske, men i fråga om operativa beslut, som exempelvis omfattning av produktionskapacitet, vilar det helt på styrelse och ledning i respektive bolag att fatta dessa. När det gäller Lars U Granbergs fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga sågverkens framtid i Norrland är min fasta övertygelse att detta kan uppnås genom en aktiv skogspolitik med ökad produktion och förädling och förbättrade förutsättningar för företagande. Vad specifikt avser insatser för träindustrin vill jag särskilt lyfta fram kommittén Nationella träbyggnadsstrategin som verkat sedan år 2004. Syftet med denna har varit att bidra till ökad konkurrens inom byggandet, ökad sysselsättning och regional utveckling samt att tillvarata träbyggandets miljöfördelar. Intresset för träbyggnad har ökat under åren, och nya samarbets- och upphandlingsformer har utvecklats. Ny kunskap har dessutom tagits fram kring trä som byggnadsmaterial, och denna har kommit till användning på lärosätena och i en ny byggutbildning i Dalarna. Kommittén har slutrapporterat uppdraget den 1 december 2008, och avsikten är att de erfarenheter som gjorts ska tillvaratas via Delegationen för hållbara städer som regeringen nyligen tillsatt. Regeringen har även vidtagit en rad andra konkreta åtgärder för att underlätta en gynnsam utveckling inom de skogsbaserade näringarna. Regeringen har lagt fram en proposition om skogspolitiken som bland annat syftar till att öka råvarutillgången. Vidare har regeringen tillfört resurser för att förbättra möjligheten att få tillgång till välutbildad arbetskraft. I propositionen Ett lyft för forskning och innovation görs en kraftfull satsning på forskning och innovation som innebär att det statliga stödet från och med år 2009 successivt ökar för att år 2012 nå en permanent förstärkning om totalt 5 miljarder kronor. Regeringen har genomfört en rad olika åtgärder för att underlätta för företagande i alla branscher. Det anser vi vara det bästa sättet att få fler att vilja starta företag men också att öka möjligheterna till tillväxt i hela Sverige.

Fru talman! Låt mig först säga att det väl inte är några problem för Maud Olofsson vid dubbelbokning att ställa in interpellationssvar och skjuta dem på framtiden. Det har hänt förut. Den interpellation som jag har ställt har jag ställt förut och fick den flyttad ett antal gånger. Så den möjligheten har ju ministern i stället för att påpeka det på något sätt mot oss som är interpellanter. Jag tackar för svaret. Det hör till saken att man ska göra det. Men svaret känns något gammalt. Jag skulle vilja likna det vid en vägskylt, om man kör in i en by där det står "Årets by 2006" och vi nu lever i 2009. Också ett ovanförskap känns i svaret. Beslut är redan fattat om nedläggning av två enheter i ett läge där varslen är väldigt starka och hårda. Det här är människor av kött och blod, Maud Olofsson, som nu hamnar i arbetslöshet mest troligt. Sju av tio varsel faller ut i arbetslöshet. Det är de siffror vi har fått senast. Låt mig lyfta fram några människor från Lövholmens såg. En 53-årig man har jobbat på sågen i hela sitt liv. Han är värd ett mer mänskligt svar än att regeringen jobbar för ett bättre företagsklimat. Ta paret där bägge jobbar på Lövholmens såg. Bägge två är nu varslade och kommer att gå ut i arbetslöshet. De har köpt hus nyss. De har bildat familj och fått barn nyss. De vill gärna höra något annat än att Maud Olofsson ska säkerställa arbetstillfällena i hela Sverige. Nej, Maud, att säga att regeringen inte har ett ansvar även när det handlar om det operativa i Setra är fel. Maud Olofsson som näringsminister har ansvar för att utveckla näringen som sådan. Hon har också ett ansvar för den största ägarens innehav av skattebetalarnas egendom, skogen, skogsråvaran och prissättningen på den. Setra väljer nu att lägga ned verksamhet och ta bort kapacitet. Det är det som händer. Jag skulle vilja att man från regeringens sida är lika tuff mot Setra som man är mot Saab och Volvo när det handlar om att hitta nya ägare. Nej, när det gäller Setra styckar man verksamheten, och så är det den brända jordens politik. Så fungerar det statliga ägandet under Maud Olofsson: ett krav mot den privata näringen, inget ansvarstagande över huvud taget för det statliga ägandet. Vad händer nu, Maud, med kapaciteten? Du säger i svaret att ni ska jobba för ökad tillväxt av råvara. Men till vilken nytta? Vi avvecklar sågverkskapacitet kraftigt i vårt land just nu. Sveaskog börjar nu exportera mer och mer skog direkt till andra länder. Är det det vi ska öka råvaran för, för att vi bara ska leverera timmer till andra länder? Eller ska vi ha någon vidareförädling kvar i Sverige, i vårt land? Vidareförädling kan man göra på olika sätt. Setra har inskrivet att man ska öka vidareförädlingen i sin verksamhet. Det kan man göra på olika sätt. Man kan se till att investera, att ägaren går in, att Maud ger direktiv till Sveaskog att ta en större plats i Setra. Jag tror att det kommer att behövas en sådan insats från Maud Olofssons sida inom kort och då också ett direktiv om ökad vidareförädling.

Jag kan informera Lars U Granberg och Roland Bäckman om att det har blivit en förändring i tiderna för EU-nämnden. Det handlar alltså inte alltid om dubbelbokningar. Jag vill också påminna om att det står i riksdagsordningen att man vid debatterna i kammaren talar genom talmannen. Interpellationen är alltså med näringsminister Maud Olofsson just nu.

Fru talman! Att säga att det var två saker i riksdagen som hände samtidigt var inte någon kritik mot interpellanterna. Jag tycker att detta är en fråga som måste lösas av riksdagens ledning och inte av interpellanterna eller mig. Jag kan bara inte vara på två ställen samtidigt. Det var verkligen inte tänkt som någon kritik mot er. Låt mig därefter säga att den här och många andra debatter visar hur komplicerat det är med statligt ägande. I grunden tycker ju Socialdemokraterna att vi ska ha andra avkastningskrav på statliga bolag än på privata bolag. Då vill jag bara meddela att resultatet av det tankesättet blir att skattebetalarna som äger dessa bolag inte har rätt att få samma avkastning på sina pengar som privata aktieägare har när de går in. Jag tycker inte att det är rätt, för ska det vara någon mening med att ha statliga bolag måste vi ställa avkastningskrav på dem. Vi kan inte tillåta att dessa företag drivs år ut och år in och inte ger den avkastningen. För att vara alldeles ärlig hade även ni avkastningskrav på de statliga bolagen när ni satt i regeringsställning. Organisationen ser ut så att det är styrelsen som bär ansvar. Det är Setras styrelse som fattar besluten, och ytterst är det också Sveaskog - som äger Setra - som tar ansvar för detta, med ordförande Göran Persson i spetsen. Jag har fullt förtroende för att de klarar av att fatta beslut på ett bra sätt. Jag tycker att vår roll som statlig ägare är att försöka hitta bra lösningar på den här typen av frågor i kontakt med lokalbefolkningen, kommuner och andra, och jag vet också att man försöker ha en bra dialog. Det är klart att varsel och uppsägningar drabbar människor. Jag vet att Norrland har det bekymmersamt; jag bor ju där själv, så jag vet rätt väl vad som händer och sker i Norrland. Men vi begär ändå inte att privata företag ska fortsätta att bedriva sin verksamhet år ut och år in om de inte kan leverera en vinst. Det går nämligen inte att driva företag så, inte heller med statliga bolag. Därför måste man ta itu med de problem Setra har. Vi försöker att möta dessa varsel, men först ska jag säga att det är en finanskris som är global och som en del beskriver som den värsta på hundra år. Det är klart att Sverige blir drabbat av detta, men tack vare regeringens politik har vi faktiskt klarat oss mycket bättre än många andra länder. Vi har mer inkomster, vi kan investera för framtiden i infrastruktur, i utbildning, i forskning, i klimat- och energiinvesteringar. Flera av dessa saker har till följd att näringslivsklimatet blir bättre också i Norrland. Till exempel sänkta arbetsgivaravgifter är en alldeles utmärkt present till alla företagare som vill anställa. Det som också är viktigt att säga är att det är klart att vi måste förädla mer. Det är en gammal diskussion. I hela skogsnäringen, från produktion av skog till förädlingsdelen, är det viktigt att öka produktionen med gödsling, med bättre plantmaterial och allt sådant. Där är Sveaskog otroligt aktiva. Vi måste få ett effektivare uttag av skogen. Där är Sveaskog också med för att ta fram effektivare maskiner och annat. Men vi måste också se till att vi får mer förädlade produkter, och detta hänger på att företagare av kött och blod vill göra detta och att vi stimulerar genom den skogspolitik vi nu genomför. Det är en bra fråga. Det som skulle vara intressant att veta är vad Socialdemokraterna vill. Sedelpressen är ju i gång i varje fråga som jag är här och besvarar. Det finns oändligt med resurser, och ni behöver inte se till att plus och minus går ihop. Men det måste vi i regeringen göra, för att ta ansvar för statsfinanserna skapar trygghet och säkerhet för framtiden. Ni är i opposition och sätter bara i gång sedelpressen.

Fru talman! Jag ber om ursäkt. Jag hade för mig att jag inledde med "fru talman". Självfallet ska jag rikta mig till talmannen. Jag ska svara på frågorna direkt, Maud. Vi socialdemokrater ska ta större ansvar för personalen än vad den nuvarande regeringen gör. Vi ska också se till att ett statligt ägande i Setra blir starkare. Jag har en fråga om avkastningskrav. Jag förstår mig inte riktigt på det. Jag tog inte upp de frågorna. Ska jag tolka detta som något slags svar på den politik som förs inom Setra? Man är inte öppen för att släppa verksamhet vidare. Jag kan förstå det svar som Maud levererade, nämligen att Setra vill göra sin verksamhet lämpad för den produktion som behövs. Om det vore sanningen finns inget som säger att man inte kan släppa in andra ägare. Sedan var det frågan om vidareförädling. Jag hann inte med den frågan förra gången. Vidareförädling kan ske på olika sätt. Setra har inskrivet att man ska öka vidareförädlingen. Så var det också uttalat när de tog över sågverksrörelsen från Assi Domän. Det går att öka produktionen där vidareförädling inte sker. Då ökar den procentuella vidareförädlingen inom Setragruppen. Då har man nått ett mål - någonstans. Men den totala vidareförädlingen i sågverksrörelsen i Sverige ökar inte med den typen av verksamhet. Jag sade till Maud att jag tycker att det är dags att regeringen börjar intressera sig för Setra och framför allt Sveaskogs roll inom Setra. Under den här resan har jag ställt en del frågor till folk som finns inom Setras verksamheter. Jag har lagt ihop ett litet pussel över det beslut som vi nu diskuterar. Det framgår tydligt att ett beslut skulle fattas på ett styrelsemöte men sköts framåt. Varför? Jag kan tänka mig att Sveaskog inte var speciellt intresserat av att fatta beslutet. De andra två ägarna var kanske inte med på att lägga ned Lövholmens såg i det läget. Sveaskog ville inte. I det läget stod det mellan två sågverk, Malå och Lövholmen. Under resans gång kom ett bondeoffer in - kan vi kort och gott likna det vid - Färilasågen, för att komma fram till det slutgiltiga beslutet. Problemet jag vill belysa är att Sveaskog, en stark ägare, också har inskrivet i statuterna att de inte får använda sitt 50-procentiga ägarskap fullt ut. Det ska vara en enig styrelse i svåra beslut. Det kan vara vettigt att ha det så, men frågan är hur produktivt det blir långsiktigt. Jag krävde av Maud Olofsson ett direktiv om ägartillskott, att likställa med den bilindustri som är inne i en konjunktursvacka och behöver resurser och pengar. Det blir svårt när ägarna har olika muskler. Vissa ägare har till och med en svår ekonomisk situation just nu. Det är därför jag vill att Maud Olofsson ska engagera sig i Setra och jobba för att stärka Sveaskogs roll inom Setra. Det är då vi kan se en utveckling av vidareförädling med mera inom Setragruppen. Det är en stor och viktig aktör inom sågverksindustrin i Sverige.

Fru talman! Jag fick inga svar på mina frågor. Tänker näringsministern göra ett besök i Ljusdals kommun på Färilasågen, Kährs Golvtillverkning och hos kommunalråden? Blir det några stimulanspaket? Blir det fler utbildningsplatser som kan möta behoven utifrån nuvarande arbetslöshet? Det är bra att ministern kommer från Norrland. Det känns som att det förpliktar. Hemma i Ljusdals kommun där Färilasågen är belägen står alla upp för att ett lönsamt sågverk med kompetent personal ska finnas kvar. Socialdemokrater och centerpartister kämpar sida vid sida för sågens överlevnad. Jag tror till och med att det moderata oppositionsrådet sagt att han håller med. Tillsammans ställer man alltså krav på näringsministern och regeringen om att något måste göras från statens sida för att rädda sågen och för att rädda Norrlands inland. Fru talman! Jag funderar givetvis på vad näringsministern har att säga till alla lokala politiker i Ljusdals kommun som kämpar för sågverkens, företagens och kommunens överlevnad i det läge vi befinner oss i nu. Givetvis funderar jag också på vad näringsministern har för budskap till kommunalråden i Ljusdal, varav ett är med i Centerpartiet. Fru talman! Skogs- och Träfackets förbundsordförande berättade häromdagen för Ljusdals-Posten att förbundet uppvaktat regeringen gång på gång om situationen inom träindustrin. Hittills har man inte ens blivit bemött med ett skriftligt svar - detta trots att man har arbetsgivarparten med sig i sina krav på åtgärder. Fru talman! Jag funderar givetvis på vad regeringens ointresse för att träffa Skogs- och Träfacket beror på. Jag funderar också på varför Maud Olofsson inte träffar Träfacket. Socialdemokraterna föreslår jobbstimulanser och kraftiga utbildningsinsatser, exempelvis genom investeringar i förnybar energi. Vi har också föreslagit 50 000 fler utbildningsplatser än regeringen. Socialdemokraterna vill också skjuta till medel för att kommuner och landsting ska klara den kris som vi har hamnat i. Regeringen har hittills inte gjort någonting. Jag tycker att det är bra att ministern har lite visioner och tankar om vad som behöver göras i framtiden. Men jag är intresserad av vad näringsministern och regeringen tänker göra i dag, i morgon och i nästa vecka när det gäller träindustrinäringen. Det känns som att det är akut. Vad kan träindustrinäringen förvänta sig från regeringen? Varför träffar inte regeringen Skogs- och Träfacket för ett samtal? De vill beskriva hur de ser på krisen. Det är förvånande.

Fru talman! Den här debatten visar hur det statliga ägandet blir komplicerat. Vi försöker hålla en affärsmässighet också när det gäller det statliga ägandet. Vi tycker inte att vi ska äga alla dessa bolag. Det är svårt att skilja på den politiska rollen och ägarrollen. Om vi inte har avkastningskrav på bolagen innebär det i praktiken att vi ska ta skattemedel från andra verksamheter, lärare, sjuksköterskor, poliser, och lägga in i dessa bolag som inte levererar tillräcklig avkastning eller går med förlust. Det är intressant att veta vilka områden Socialdemokraterna är beredda att ta pengar från för att lägga in i bolaget, när ni inte tycker att styrelsen ska fatta nödvändiga beslut som gör att det går att leverera en tillräcklig avkastning. Vilken verksamhet är det fråga om? Är det lärarlöner, poliser, sjuksköterskor? Är det därifrån ni ska ta pengar? Ni säger samma sak när det gäller fordonsindustrin. Där finns det också obegränsat med pengar. Men det finns inte obegränsat med pengar. Man måste prioritera. Det är en politikers viktigaste uppgift hur obekväm den än är. Organisationen av Setra och beslutförheten är en rest av er egen politik. Det var ni som kom överens om de villkoren - inte jag. Vi försöker få ordning på allt detta så att det går att ha en kraftfull styrning i bolagen. Vi har också sett till att Sveaskog har en bra ledning. Vi har bytt ordförande. Göran Persson, tidigare statsminister, är numera ordförande i Sveaskog. Jag har fullt förtroende för att han både tar ansvar för ekonomin och sköter det här på ett bra sätt visavi orterna och människorna som jobbar i bolagen och så vidare. Det är hans ansvar. Jag tror att det vore bra om ni var intresserade av att ta en djupare diskussion med Sveaskogs styrelse, ordförande och vd. Det ger en bättre inblick i hur Sveaskog tänker. Vi tänker inte ge ägartillskott till Sveaskog. De har heller inte begärt det. Vi tycker att vi vill prioritera det som är välfärdens kärna. Det är en viktig principiell skillnad att vi prioriterar den medan ni är beredda att ge pengar till att täcka underskott. Kommer det ett stimulanspaket? Regeringen har levererat 40 miljarder i investeringar i en tid när nästan alla andra gör neddragningar. Då levererar vi ett stimulanspaket som innebär 40 miljarder i investeringar. Det är forskning och utbildning. Det är forskning och innovation. Det är utbildningsåtgärder för att möta människor som blir arbetslösa. Det är arbetsmarknadsåtgärder. Det är företagsåtgärder. Det är infrastruktur. Det är energi- och klimatinvesteringar. Det är en lång rad åtgärder, plus att vi stärker skattekraften för människor. Man får en inkomstförstärkning detta år tack vare att vi sänker skatterna, vilket naturligtvis ökar enskilda människors möjligheter att klara sig också i en svår tid. Vi har också förbättrat lånemöjligheterna för företag som har det bekymmersamt och som inte har fått lån från banker och andra. Almi har fått ta ett ökat ansvar. Vi har tillfört 2 miljarder kronor extra till detta. Vi har stärkt Svensk Exportkredit. Här finns träindustrin som naturligtvis behöver hjälp om man ska göra affärer utomlands. Men i grunden handlar hela skogsnäringen om hur vi ska kunna använda våra resurser och förädla dem så att vi får ett bättre uttag. I det stycket tycker jag att det som händer på energiområdet är någonting bra för svensk skogsindustri eftersom det nu kommer lite nya produkter som det finns global efterfrågan på. Då ska vi också hålla oss framme. Här har Norrlands inland och landsbygden i stort en jättemöjlighet att vara med och skapa framtida jobb.

Herr talman! Ni prioriterar sänkta skatter, Maud Olofsson, i en storleksordning som nu gör att ni får börja låna till det. Den särskilda debatten före denna interpellationsdebatt handlade om det. Det är någonting som vi socialdemokrater inte gör. Jag delar Maud Olofssons syn på energin. Det borde då oroa näringsministern att Setra lägger ned ett sågverk som är väldigt hårt kopplat till Energitekniskt Centrum och utveckling av DME eller biodiesel från hartsoljeproduktion. Man är leverantör av råvara från sågverket till det pappersbruk där man kanske först i världen kommer att utveckla svartlutsförgasning. Det borde oroa näringsministern. Jag blev lite förvånad över det som sades om att vi inte skulle lita på Göran Persson. Jag litar fullständigt på Göran Persson. Jag har suttit i riksdagen under hans tid som statsminister, och jag tycker att han var fullgod som statsminister, och jag tror att han är en jätteduktig ordförande i Sveaskog. Det som debatten nu handlar om är ägarkapital till Setra. Sveaskog tycker jag klarar sig hyfsat bra under Göran Persson. Näringsministern kan göra det via regleringsbrev till Sveaskog och sedan se till att Sveaskog tar sig an en större del i Setra. Jag tror att det kommer att behövas. Maud Olofsson vet nog att det inom kort kommer att ske en omorganisation av ägandet i Setra. Jag tror att det är dags att näringsministern redan nu börjar förbereda sig på det. Det välkomnar vi. Jag välkomnar det ökade statliga insteget i Setra.

Herr talman! Det stimulanspaket som ministern talar om är inte tillräckligt. Det kan man fråga människorna hemma i Norrland om. Massafabrikerna i Norrland varslar. Regeringen reagerar inte. Sågverken lägger ned verksamhet i Norrland. Regeringen reagerar inte. Träförädlingsindustrin i Norrland håller på att gå under. Regeringen reagerar inte. Transportnäringen, handeln, olika underleverantörer, småföretagare och kommuner uppe i Norrland skriker på hjälp. Men regeringen tror tydligen fortfarande att om den som är i störst behov av stöttning kläms åt ännu lite till löser det sig. Herr talman! Norrland förblöder. Regeringen tittar åt ett annat håll. De som bor i Norrland har också barn och barnbarn som de hoppas får en trygg uppväxt. Vuxna måste då ha ett arbete att gå till, och det måste finnas tillräckligt med utbildningsplatser och speciella stimulanspaket i kristider. Herr talman! Jag skulle vilja säga följande till näringsministern: Nu är det hög tid att infria löftet om alla jobb som ni lovade i valrörelsen 2006. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. Jag har fortfarande lite talartid kvar, och eftersom jag inte har fått svar på mina frågor upprepar jag dem. Tänker näringsministern göra ett besök i Norrlands inland? Blir det några fler utbildningsplatser? Kommer näringsministern att träffa skogs- och träfacken för att höra deras syn på situationen? Och vad tänker näringsministern göra i dag, i morgon och i nästa vecka för att lösa detta?

Herr talman! Under de senaste åren sedan vi tog över regeringsmakten har klyftorna mellan Norrland och övriga Sverige minskat. Det är tack vare att vi har satsat så mycket resurser för att skapa fler jobb. Sedan har vi fått den kanske värsta globala finanskrisen på 100 år. Den kommer att drabba Norrland och även andra delar av Sverige. Vi för en generell politik som gör att vi kan få tillväxt också framöver. 40 miljarder kronor finns för de investeringar som vi gör. Om ni socialdemokrater tycker att 40 miljarder är lite då tycker jag inte att ni ska ha ansvar för pengar. Jag tycker att det är jättemycket pengar. Då måste följande fråga ställas: Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv utveckling och ladda för högkonjunkturen? Här finns alla de saker som jag har räknat upp. Här finns utbildning, forskning och innovation, en stark energi- och klimatpolitik, infrastrukturåtgärder och sänkta arbetsgivaravgifter. Vad är ert svar? Ni vill höja arbetsgivaravgifterna för till exempel unga människor. Ni vill straffa ut de unga människor som kanske är Norrlands framtid. Det är ert svar. Det andra svaret som ni ger är att ni har hur mycket pengar som helst. Det är bara att sätta i gång sedelpressen. Det finns inte en debatt här i riksdagen där ni inte har mer pengar. Snälla ni, det är oansvarigt. Det går inte att bete sig på det sättet annat än i opposition. Om ni fortsätter så här kommer ni att bevisa för svenska folket att ni inte är kapabla att leda Sverige. Att ta ansvar för ekonomin, i synnerhet i svåra tider, är det viktigaste som vi kan göra. Det är också någonting som är viktigt för våra barn och barnbarn. Sedan tror jag att vi när det gäller hela förädlingsdelen ska möta de människor som blir arbetslösa på ett bra sätt med utbildning, med arbetsmarknadsåtgärder men också med en omställning till någonting nytt som blir hållbart när högkonjunkturen kommer. Det är det som vi ska göra här och nu. Tack och lov har vi mer resurser än många andra att göra saker och ting. Dessa resurser ska vi också använda för att möta människors oro och utveckla alla delar av Sverige.