Ryska exporttullar

Interpellationsdebatt 8 april 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 121 Ewa Björling (M)

Herr talman! Gunnar Andrén har frågat mig vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att tydliggöra för Rysslands statsledning att Rysslands exporttullar på träprodukter måste betraktas som ett oblygt och etiskt förkastligt sätt att skydda den egna industrin och ytterst exportera arbetslöshet till Sverige och Finland. Jag vill inledningsvis understryka att jag delar interpellantens oro över de effekter som de ryska exporttullarna kan få för svensk skogsindustri, särskilt för den världsledande massaindustrin. Som Gunnar Andrén också anger har regeringen därför inte heller förhållit sig passiv till det ryska agerandet. Jag har själv sedan jag tillträdde varit starkt engagerad i denna fråga och haft flera samtal med kommissionär Peter Mandelson om den. Kommissionen, som förhandlar för Sveriges räkning med Ryssland, har full förståelse för Sveriges intressen. Dessa kontakter har löpande koordinerats med Finland, vars handels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen jag också haft nära kontakt med. Efter den senaste utvecklingen i förhandlingarna skrev jag även ett brev till min ryska motsvarighet Elvira Nabiulina. Regeringen har vid ett stort antal tillfällen tydliggjort den svenska inställningen för Ryssland - senast i samband med kabinettssekreterarens möte med Rysslands vice utrikesminister den 18 mars. Dessförinnan har såväl statsministern som Sten Tolgfors, Maud Olofsson och Carl Bildt tagit upp saken med ryska regeringsföreträdare. Den svenska inställningen borde alltså vara välbekant för den ryska regeringen, och vi kommer självfallet att fortsätta ta upp saken i våra officiella kontakter med Ryssland. Nämnas bör att vi för ungefär ett år sedan fick beskedet att tullarnas införande skulle skjutas upp till 2011. Detta löfte infriades inte, något som vi förstås reagerade starkt på. Den svenska och finska skogsindustrin har under de senaste åren kunnat förlita sig på leveranser av virke från Ryssland. Men nu hotar alltså dessa leveranser att upphöra till skogsnäringen som ju är en av våra mest framgångsrika basnäringar och på vissa områden världsledande. Det är helt naturligt för Ryssland att vilja höja förädlingsgraden i exporten. Vad vi från svensk sida inte håller med om är metoden man valt. Tullhöjningar är inte förenliga med frihandelstänkande och ger dessutom uttryck för den oförutsägbarhet och instabilitet som vi ännu kan se i Ryssland. Den svenska skogsindustrin har vuxit sig stark genom att utsättas för hård konkurrens på en öppen marknad, och jag är övertygad om att en sådan politik skulle gynna även Ryssland. Tack vare den starka ryska tillväxten och svenska företags starka ställning i Ryssland tillhör Sverige år efter år de tio största direktinvesterarna. Den starka ryska tillväxten gynnar därmed även Sverige - handelshinder och besvärligt investeringsklimat till trots. Många av de hinder som företagen möter på den ryska marknaden blir dock lättare att handskas med om Ryssland blir medlem i WTO. Därför är jag övertygad om att ett ryskt WTO-inträde kommer att ha starkt positiva effekter inte bara för Ryssland utan även för alla länder som har ekonomiskt utbyte med Ryssland - däribland Sverige. Jag vet att svenska företag delar denna uppfattning. Eftersom de ryska exporttullarna på virke strider mot EU:s överenskommelse med Ryssland om villkoren för ett ryskt inträde i WTO är det inom ramen för WTO-förhandlingarna som denna fråga måste lösas. Det är också WTO-regelverket som kan "låsa fast" lösningen och ge den tillförlitlighet och stadga på längre sikt. I nära samråd med regeringen driver EU-kommissionen dessa förhandlingar för Sveriges och andra medlemsstaters räkning. I nuläget utgör virkestullarna den största kvarvarande frågan i dessa förhandlingar. EU är angeläget om att avsluta förhandlingarna snart. Men först måste vi komma överens om virkestullarna. Det är en fråga där Sverige och Finland är de största intressenterna. Då de svenska och finska skogsindustrierna är tätt sammanflätade är det en självklarhet att samordna vårt agerande med Finland. Tillsammans väger vi också tyngre gentemot Ryssland och i Bryssel. Den 1 april genomfördes ytterligare en höjning av tullarna, vilket förstås är en besvikelse. Ansträngningarna att komma till en överenskommelse med Ryssland fortsätter dock.

Anf. 122 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Det är långt, innehållsrikt och utförligt och, som jag kan se det, alldeles korrekt. Jag vill ställa en annan fråga än jag de jag har ställt tidigare. Var slutar detta? Det är det som är det intressanta. Vi har här en mycket speciell situation. Tullar brukar länder införa för att förhindra import. I det här fallet förhåller det sig på det rakt motsatta sättet. Ett land i vår närhet inför exporttullar. Man lägger skatt på varor som andra länder, i första hand Sverige och Finland, vill köpa av ryska skogsägare. Det är en mycket egendomlig situation. Vi kan också se att den ryska statsledningen i flera omgångar har höjt denna exporttull - från 2 euro till 5 euro och sedan till 10 euro och nu till 15 euro per kubikmeter, och den kommer att höjas till 50 euro per kubikmeter. Det är en betydande exporttull om den skulle höjas till 50 euro. Därför vill jag ställa frågan till kammarens ärade ledamöter: Hur kommer detta att sluta? Det är ingen oväsentlig fråga. I Sverige är det 72 000 personer som direkt sysselsätts av eller inom skogsindustrin. Det är ännu fler i Finland. Vi har en nettoexport på en bra bit över 100 miljarder kronor. Det är fråga om mycket stora värden och kapitalinsatser och mycket stort svenskt kunnande som står på spel. Jag kan räkna upp orter som är enormt beroende av detta: Väja, Klippan, Lessebo, Skutskär, Bengtsfors, Grycksbo, Ortviken, Iggesund och många andra. Till och med i Blekinge finns det orter som är beroende av detta. Vilka åtgärder vi måste vidta kan man alltid diskutera. Men ingen regering kan åse att ett annat land i den goda strävan från deras sida att förädla värdet av sin egen skog, som statsrådet säger, i praktiken försöker exportera arbetslöshet. För det är, herr talman, vad det ytterst är fråga om, nämligen att exportera arbetslöshet till den svenska skogsindustrin. Det är svenska och finländska arbetare som ska göras arbetslösa genom de ryska exporttullarna. Jag vill fortsätta fråga statsrådet hur hon tror att detta kommer att sluta om förhandlingarna mellan Ryssland och WTO kommer att stranda på denna fråga. Jag tror att det är många företagsledare, tjänstemän och arbetare i vårt land som vill ha en utsaga om hur detta kommer att sluta. Det är naturligtvis inte helt beroende av import från Ryssland, absolut inte, men det är en icke oväsentlig del av import som vi använder. Är det någon fråga som är viktig under denna dag är det denna fråga. Hur kommer detta att sluta?

Anf. 123 Ewa Björling (M)

Herr talman! Det är en mycket svår fråga som Gunnar Andrén ställer till mig om hur detta kommer att sluta. Det vet ingen i dag. Vad vi vet och vad vi ser är att Ryssland väldigt mycket vill skydda sin egen skogsindustri och därmed också höjer sina tullar. Den höjning som vi har sett från den 1 april till 15 euro är en höjning som de svenska och finska skogsindustrierna kan tänkas att fortsatt leva med. Men om det höjs till 50 euro från den 1 januari 2009 blir situationen ohållbar. Då blir det ett mycket allvarligt läge, precis som Gunnar Andrén säger, inte minst för den svenska regeringen eftersom vår största prioritering handlar om att driva arbetslinjen och att skapa möjligheter till fler arbeten. Detta är något som kommer att gå tvärtemot det. Visserligen finns det diskussioner om att köpa virke på annat håll än från Ryssland, men det skulle fördyra mycket för både svensk och finsk skogsindustri. Jag ser fortfarande positivt på fortsatta goda förhandlingar med Ryssland. Senast jag talade med Peter Mandelson väcktes ändå små förhoppningar om att Ryssland återigen har satt sig vid förhandlingsbordet och börjat diskutera detta. Man inser även där att situationen är ohållbar; den kommer inte att kunna fortsätta på detta sätt. Men jag tror också att det ganska mycket handlar om hur det ser ut inrikespolitiskt i Ryssland. Den minister som är min motsvarighet ser vårt problem, det är jag övertygad om, och pläderar för fortsatta förhandlingar för att kunna ha olika förhandlingsmandat för att sänka tullarna. Men jag tror att den hårdare linjen befinner sig ett steg högre upp, så att säga, och där värnar man helt enkelt Rysslands inrikespolitik i stort. Vi ser också rent generellt en utveckling som går i helt fel riktning vad gäller Ryssland i dag. Vi ser inte en tydligare utveckling mot demokrati. Vi ser inte en tydligare utveckling mot mer transparens och mindre korruption. Vi ser något som är precis tvärtom. I mer generella termer, inte bara för skogsindustrin utan för svenska företagare som över huvud taget är aktiva i Ryssland, är även det en allvarlig situation. Jag försöker fortfarande att tänka positivt. Jag samarbetar med min finländska kollega, och jag stöttar och pushar kommissionen i frågan för att också fortsatt ha ett starkt förhandlingsmandat.

Anf. 124 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Den svenska regeringen har skött dessa förhandlingar på ett bra sätt. Det är klokt att man samarbetar med Finland, som är större importör av ryskt virke än Sverige är. Fyra femtedelar av den finländska importen kommer från det näraliggande Ryssland. Det är fråga om mycket stora värden också för Ryssland. Det är klokt. När ett land vill gå med i WTO och självt bryter så uppenbart på ett område genom att införa exporttullar, kan man förvänta sig att resten av världssamfundet - de länder som inte redan är med i WTO - inte kommer att vara totalt passiva. Har statsrådet diskuterat en sådan extrem åtgärd - jag medger gärna detta - för frihandlare som att vidta motåtgärder i fråga om andra strategiska varor inom WTO för att klargöra allvaret i situationen? Som sökande till WTO kan man inte införa exporttullar på det sättet som Ryssland är på väg att göra. För Finland är situationen svårare - det måste man ha klart för sig - men den är likväl allvarlig för oss. Sverige är världens för närvarande tredje största exportör av papper, likaså av sågade trävaror. Sverige är den fjärde största exportören av pappersmassa i världen. Jag nämner dessa saker, herr talman, för att understryka allvaret i att det är fråga om många svenska arbetsplatser som ytterst kan komma att hotas av den politik som Ryssland har slagit in på. Jag delar också statsrådets uppfattning om att man kan förmoda att det finns inrikespolitiska argument bakom det som sker på andra områden. Jag fick i min hand en artikel som var publicerad den 7 mars i år. Där framgår att Ryssland skärper regler för utländskt ägande. Det gällde utländska investeringar i strategiska näringssektorer, som man väntar sig ska träda i kraft den 1 januari 2009. Det handlar om industrisektorer som mineral- och bränsleutvinning. Också detta, herr talman, ligger i samma riktning, nämligen att man försöker skydda utvecklingen av den egna industrin genom att exportera arbetslöshet till andra länder. Jag har med tydlighet framfört att detta är någonting som vi i Sverige har all anledning att reagera skarpt mot. Vi behöver ha jobben kvar i - om jag får nämna andra orter - Hallstavik, Ortviken, Timrå och Iggesund.

Anf. 125 Ewa Björling (M)

Herr talman! Det har inte diskuterats förhandlingar angående andra strategiska varor inom WTO. Jag ska i stället berätta om ytterligare en komplikation som har uppstått den senaste tiden. Det handlar inte om kommissionens agerande för svensk och finsk räkning gentemot Ryssland i förhandlingar utan det handlar om ökad protektionism inom EU. Flera länder har nu uttalat sig till kommissionen om varför de fokuserar så starkt på den här frågan för två länder, det vill säga Sverige och Finland, och varför de inte ser att det finns flera andra frågor där Ryssland också bedriver en felaktig politik. Det gäller framför allt höjning av tullar på metallskrot, som flera andra europeiska länder är beroende av. Därmed vill man inte ge fullt mandat till kommissionär Peter Mandelson att enbart fokusera på virkestullar. Nu börjar det också röra sig inom EU. Det finns flera andra frågor som man också borde fokusera sig på. Man kan inte enbart tycka att det är virkestullsfrågan som är viktig att lösa inför en vidare WTO-förhandling. Det finns mycket annat som ska ligga i paketet. Förutom att vi ska oroa oss för Ryssland ska vi också oroa oss för andra EU-länders agerande. De kommer dessutom in i ett sent skede då denna fråga över huvud taget inte har nämnts tidigare, trots att detta har pågått under lång tid. Det vet både Gunnar Andrén och jag. Det är oroväckande - precis som Gunnar Andrén säger - att man skärper regler för utländskt ägande i Ryssland. Jag tog upp i mitt tidigare inlägg hur vi ser att Ryssland går i helt fel riktning i dag. Där måste Sverige vara mer aktivt för att Ryssland ska gå i rätt riktning, att Ryssland utvecklas till en modern, framgångsrik och demokratisk stat i framtiden. Det ligger i allas vårt intresse, inte minst säkerhetspolitiskt. Ryssland är faktiskt en av våra närmaste grannar. Den rätta vägen att gå här handlar om ökade kontakter och ökad export till Ryssland. Under 2007 ökade vi vår export med 27 procent, vilket också vittnar om det goda rykte Sverige och svenska varor har i Ryssland. Det är den vägen vi måste vandra för att vara med och påverka Moskva. Vi måste inom EU hålla en enad position gentemot Moskva, baserad på engagemang och samarbete med Ryska federationen där så är möjligt. När man är riktigt goda partner lyssnar man tydligare på kritik. Man lyssnar också bättre på klara och tydliga budskap, inte minst när det gäller att respektera mänskliga rättigheter, om Ryssland agerar på ett oacceptabelt sätt, till exempel gentemot grannländer.

Anf. 126 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag hade möjligtvis tänkt mig att gå upp och tacka statsrådet för svaret i detta inlägg, men när hon nu kommer med nya oroande uppgifter om utvecklingen på flera områden - och i det stora hela - vill jag ta tillfället i akt att till kammaren säga följande. I år den 1 oktober är det 25 år sedan jag i Grünewaldsalen i Konserthuset i Stockholm hörde Bengt Westerberg säga, när han blev partiordförande i mitt lilla parti, att få saker skulle gagna freden så mycket i vår del av världen som om Sovjetunionen blev demokratiskt. Jag skulle vilja anknyta till detta. Statsrådet Björling diskuterade utvecklingen i det nuvarande Ryssland. Få saker skulle gagna Sverige, Finland och många andra stater, framför allt det ryska folket, så mycket som om Ryssland kunde implementera mer av det vi kallar marknadsekonomi och frihandel. De har varit den hävstång som har lyft vårt land från fattigdom. Jag är övertygad om att ökad handel på lika villkor, i stället för att vidta protektionistiska åtgärder, som har varit Tsarrysslands, Sovjetunionens och Rysslands sätt, kan lyfta ett folk till välstånd. Jag tror att det är alldeles fel väg. Jag tror att frihandel, svenska investeringar och andra länders investeringar är vägen för att lyfta upp stora delar av den ryska befolkningen till det välstånd som vi här i Sverige skulle må väldigt bra av att detta land också hade.

Anf. 127 Ewa Björling (M)

Herr talman! Tack, Gunnar Andrén, för en bra diskussion! Jag vill avsluta med att säga att Sverige ser fram emot förhandlingarna om ett nytt rättsligt ramverk mellan EU och Ryssland. Det ramverket ska då basera sig på gemensamma värden såsom demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, öppen marknadsekonomi och rättsstatens principer. När Ryssland väl också har blivit medlem i WTO kan man inleda förhandlingar med Ryssland om upprättande av ett frihandelsområde, någonting som vi naturligtvis ser väldigt positivt på. Jag kommer att fortsätta att arbeta aktivt med den här frågan. Det som jag berättade i mitt tidigare inlägg, om hur en del andra EU-länder nu agerar, är också ett tydligt tecken på att vi liberala medlemsstater inom EU måste agera mycket tydligare tillsammans. Protektionisterna talar i dag med en enad stark röst, har god kontakt med varandra och vet precis vilka vägar man ska gå för att försöka förhindra ökad frihandel. Vi behöver bli mycket starkare. Jag kommer att vara väldigt aktiv i den här frågan tillsammans med Storbritannien för att få samman en grupp av EU:s mer liberala medlemsländer, för att vi ska kunna ha en starkare röst i den här frågan och kunna agera mer enat inom EU i frihandelsfrågan.

den 17 mars

Interpellation

2007/08:522 Ryska exporttullar

av Gunnar Andrén (fp)

till statsrådet Ewa Björling (m)

Få saker har gagnat Sverige mer och bättre än frihandeln, en handel fri från tullar och andra handelshinder. Det är inte för mycket sagt att det svenska välståndet – byggt på konkurrenskraftiga, framgångsrika, teknik- och kunskapsintensiva och exportinriktade företag – vilar på rationell handel, på varu- och tjänsteutbyte länder emellan.

Fasthållandet vid frihandeln är också Sveriges främsta bidrag till att både uppnå välstånd i vårt land och att sprida välfärd till andra länder. En av våra viktigaste basnäringar, skogindustrin, hotas i dagsläget av höjda ryska exporttullar på massaved. Den 1 april 2008 avser Ryssland att höja exporttullarna på massaved och andra träprodukter. Höjningen är måttlösa 50 procent, från dagens 10 euro per kubikmeter till 15 euro. Fram till februari 2007 var tullen 4 euro per kubikmeter. Men det är värre än så: Från den 1 januari 2009 – om drygt åtta månader! – tänker Ryssland höja exporttullen till 50 euro per kubikmeter.

Vad betyder detta?

Jo, i förment syfte att stärka den egna, låt mig säga det i klartext, ineffektiva och outvecklade ryska skogsindustrin vill Moskva exportera arbetslöshet till Sverige men framför allt Finland, detta genom att fördyra en av de ofrånkomliga råvarorna i skogsindustrin, trä.

Jag har den senaste tiden vid två tillfällen i riksdagen tagit upp detta mycket stora hot mot svensk skogsindustri och svenskt välstånd. Dessbättre har handelsministern visat stor förståelse för min oro – som jag tror delas av tiotusentals anställda inom svensk skogsindustri, det må gälla Hallstavik, Skutskär, Ortviken eller någon annan ort där skogen är det guld som producerar välstånd.

Utan framgångsrik skogsindustri – varmed ska vi då betala barnbidrag, utbildning, rättsväsen, försvar, sjukvård och annat välstånd? Nu vill Ryssland att export av trävaror bara ska få ske vid tre tullstationer på gränsen mot norra Finland – Ryssland har tullen kvar. Detta häpnadsväckande drag av stark protektionism ligger visserligen i linje med annat i rysk handelspolitik – avbrutna gasleveranser inte minst – men måste påtalas med extrem klarhet i Moskva.

Eftersom det gäller så stora värden för Sveriges och Finlands del bör enligt min mening övervägas att såväl Sveriges som Finlands utrikes- och handelsministrar gemensamt tydliggör för sina motsvarigheter i Moskva att detta attentat mot svensk och finländsk industri – och de tiotusentals för att inte säga hundratusentals anställda som berörs – inte kommer att tolereras.

Formellt är det EU-kommissionen som på uppdrag av förutvarande svenske handelsministern Sten Tolgfors, m, förhandlar för Sverige i denna fråga, EU-kommissionären är britten Peter Mandelsohn. Visst vore det skönt att kunna säga att vi kan förlita oss på EU – men i detta sammanhang tror inte jag det är tillräckligt.

Sverige och Finland måste, även om motdrag som annars är oss främmande i kampen för frihandeln måste nyttjas, vara beredda att i samverkan med andra länder vidtaga motåtgärder. Rysslands politiska ledning måste bringas att förstå att Sveriges skogsindustri, som årligen importerar ungefär 20 procent – av 10 miljoner kubikmeter – från Ryssland, och Finland, som i dag hämtar ungefär 80 procent av sitt importvirke från Ryssland, anser att exporttullbesluten strider mot Rysslands upprepade försök att bli medlemmar i WTO, World Trade Organisation, men framför allt mot god kommersiell etik och politisk anständighet och pålitlighet i det internationella handelsutbytet. Sverige och Finland kan omöjligen godtaga Rysslands illa dolda försök att via extrema exporttullar exportera arbetslöshet till Sveriges och Finlands effektiva trä‑, pappers‑, sågverks- och massaindustrier.

Min fråga till statsrådet blir därför:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidtaga för tydliggöra för Rysslands statsledning att Rysslands exporttullar på träprodukter måste betraktas som ett oblygt och etiskt förkastligt sätt att skydda den egna industrin och ytterst exportera arbetslöshet till Sverige och Finland?