RUT och framtiden

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 7 april 2015

Interpellation: RUT och framtiden

Interpellation 2014/15:293 av Désirée Pethrus (KD)

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2014/15:293 RUT och framtiden

av Désirée Pethrus (KD)

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Året efter att alliansregeringen kommit till makten 2006 infördes RUT-avdraget för skattereducerade tjänster i hemmet. Med RUT, som står för rengöring, underhåll och tvätt, har det definierats ett antal hushållsnära tjänster inom hushållsområdets kärnområden. Under den tid som skatteavdraget funnits har en vital och entreprenöriell bransch vuxit fram där tidigare den svarta sektorn var framträdande.

Arbetstillfällen som präglades av osäkra förhållanden och otrygg arbetsmiljö är i dag välfärdsalstrande företag. Vid Skatteverkets granskning 2010 visade det sig att 58 procent av utförarna var egenföretagare.

Branschen präglas av många kvinnor, nästan hälften är födda utomlands och 60 procent av de anställda saknar gymnasieutbildning. Under 2014 ökade antalet sysselsatta med ca 3 000 personer och uppgår nu till närmare 20 000 anställda. Tre av fyra var arbetslösa eller uppsagda vid anställningstillfället.

Under förberedelserna för att möjliggöra RUT-avdraget gjorde Konjunkturinstitutet 2005 en beräkning för när avdragets bortfallna intäkter skulle övervägas av sysselsättningen och bli en plusaffär för statens intäkter. Detta skulle infalla när 10 000 var sysselsatta. Med dagens nästan 20 000 anställda går det att konstatera att målsättningen är uppfylld med råge.

Detta är en bransch under stark tillväxt, som sysselsätter och stärker dem som tidigare haft en svag position på arbetsmarknaden och som i ännu mindre utsträckning befunnit sig i den kategori som startar och framgångsrikt driver egna företag. Den här branschen tycker nu den feministiska regeringen S + MP att det är dags att börja kväva.

Regeringen vill ta bort möjligheten till RUT-avdrag för läxhjälp, halvera avdraget för kunder under 65 år och ta bort avdragsmöjligheten för poolrengöring inomhus samt för bartendrar och kockar.

Almega släppte nyligen en rapport där de redogjorde för tillväxteffekterna av skattereducering på hushållsnära tjänster i våra grannländer Finland och Danmark. Man undersökte också det samband som ingrepp liknande dem som regeringen planerar för RUT-avdraget medfört för tillväxten i sektorn. Strypning av prisreduktionen och ingrepp mot specifika tjänster i Danmark ledde där till drastiskt minskad efterfrågan för hemservicebranschen som helhet. Förändringar i sig påverkade menligt utvecklingen i branschen genom att företagen avvaktade med investeringar, anställningar och expansionsplaner. Kundernas uppfattning av branschen blev osäkerhet kring vad som ingick i tjänsteutbudet, om pris och avdragsrätt var reliabla samt om det över huvud taget gick att anse branschen som annat än tillfällig.

Migrationsverkets huvudscenario är att Sverige under 2015 kommer att ta emot ca 90 000 asylsökande. Förra året kom ca 81 000 asylsökande till Sverige. Det här är människor som behöver få ett arbete. De arbeten som tillkommit genom RUT-reformen har i ovanligt hög grad kunnat sysselsätta människor med en bakgrund utanför Sverige.

I stället för att bejaka denna positiva utveckling planerar nu regeringen att vid tre tillfällen undergräva omfattningen av RUT-avdraget – tre signaltillfällen då vi riskerar att bryta en positiv utveckling för en snabbväxande del av den viktiga tjänstesektorn.

Med anledning av detta vill jag fråga:

 

– Vilka effekter förväntar sig arbetsmarknadsministern att regeringens planerade begränsningar i RUT-avdraget får för sysselsättningen?

– Avser arbetsmarknadsministern att vidta några åtgärder för att kompensera ett eventuellt bortfall i sysselsättningen till följd av ett reducerat RUT-avdrag?

– Avser arbetsmarknadsministern att ta något initiativ till en analys för att granska vilka effekter en begränsning av RUT-avdraget får för sysselsättningen bland Sveriges många nyanlända personer?