RUT-avdraget

Interpellationsdebatt 9 december 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 61 Finansminister Anders Borg (M)

Fru talman! Teres Lindberg har frågat mig om jag är beredd att ompröva min inställning till RUT-avdraget. RUT-avdraget är en viktig del i regeringens politik för att minska utanförskapet och få fler i arbete. Ska Sverige kunna möta de långsiktiga utmaningar som väntar krävs en varaktigt ökad sysselsättning. Det huvudsakliga syftet med RUT-avdraget är att skapa nya arbetstillfällen. Avsikten är att även bidra till att arbete som tidigare utfördes svart ska omvandlas till vitt marknadsarbete och att kvinnor och män ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. Sedan RUT-avdraget infördes har branschen mångdubblats. Antalet personer som får avdraget ökar för varje år och efterfrågan på tjänsterna växer. Många nya företag har startats och antalet anställda personer har ökat kraftigt. Av Skatteverkets rapport Om RUT och ROT och VITT och SVART framgår att RUT-avdraget har bidragit till att svartarbete har omvandlats till vitt och att acceptansen för svartarbete har minskat. Även rapporten från Institutet för framtidsstudier visar att RUT-avdraget har medfört att konkurrensen från den svarta sektorn har minskat. Det finns alltså mycket som tyder på att reformen har haft positiva effekter på flera plan. Jag är därför inte beredd att ompröva RUT-avdraget.

Anf. 62 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag har i en interpellation ställt frågan till finansministern huruvida han är beredd att ompröva sin inställning till avdrag för hushållstjänster, och jag ber att få tacka finansministern för svaret. Ett särskilt tack också för att finansministern på ett föredömligt sätt svarar tydligt på frågeställningen. Även om jag bara en kort tid har haft det hedervärda uppdraget att vara ledamot av riksdagen har jag insett att raka och tydliga besked inte riktigt är något som riksdagen är bortskämd med. Fru talman! Institutet för framtidsstudier presenterade för några veckor sedan rapporten Bland Rolexklockor och smutsiga trosor . I sin rapport visar man att skattereduktionen för hushållstjänster, det så kallade RUT-avdraget, inte har lett till att göra den svarta marknaden för städhjälp vitare. År 2007 infördes skattereduktion för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, med syftet att etablera en ny marknad, skapa sysselsättning, motverka svartarbete och främja jämställdhet. Skatteverket uppger fyra år senare att endast 6 procent har gått från den svarta till den vita marknaden. Institutet för framtidsstudiers rapport bekräftar Skatteverkets rapport och visar att en minskning av utbud och efterfrågan på de svarta tjänsterna inte har infunnit sig. Det var ett viktigt argument för att införa RUT-avdraget. Det argumentet faller platt till marken. Studien visar att de olika marknaderna i stället fungerar parallellt. Som köpare av hushållstjänster vet man inte riktigt om den som utför tjänsten arbetar svart eller vitt, även om man betalar vitt till den som utför tjänsten. Priserna på de vita hushållstjänsterna har naturligtvis sjunkit eftersom staten bidrar till att hålla priserna nere. Det har i sin tur också lett till att priserna i den svarta sektorn har sjunkit. Beteendena i de svarta och i de vita delarna beror inte alltid på vad köparen är beredd att betala, utan det handlar också om arbetstagarens brist på tillträde till arbetsmarknaden i kombination med köparens särskilda önskemål på arbetskraften. På den informella och den svarta arbetsmarknaden förekommer helt andra problem än de som finns på den vita arbetsmarknaden, alltså problem som sexuella trakasserier, exploatering och otrygghet. Min uppfattning är att det är här som finansministern borde lägga krutet och se till att ett omfattande svartarbete blir vitt i stället för att som i dag fortsätta att göra så att de som egentligen har råd att betala för hushållsnära tjänster blir Sveriges nya bidragstagare.

Anf. 63 Finansminister Anders Borg (M)

Fru talman! Att vara politiker handlar om att förstå, uppleva och vara nära den verklighet som människorna lever i, att förstå hur villkoren är i våra storstäder där så många människor lever, att förstå och uppleva den vardag som människor som sätter sig i bilen och åker till jobbet har, att förstå och uppleva hur unga familjer försöker få ihop yrkesliv, ett jämställt familjeförhållande och de ambitioner som man har som förälder. Det är här som regeringens politik svarar mot den moderna tiden. Oförmågan att se utgångspunkterna i storstäder och arbete för unga familjer blir en sådan belastning för dem som säger nej och vill stoppa detta. RUT- och ROT-avdragen är mycket grundläggande förändringar för att få vår välfärdsstat att fungera. Välfärdsstaten bygger på att vi har relativt höga offentliga utgifter. Vill man inte som i Spanien, Grekland och Portugal köra med stora underskott måste man ha relativt höga skatter. Så ser det ut i Sverige, och så ska det se ut i Sverige också framgent. Höga skatter kostar väldigt många jobb. En skattekrona har en finansieringsbörda på någonstans mellan 1:50 och 2 kronor. Hur ska vi minska den, och var kommer den kostnaden? Vi vet genom mycket omfattande internationell forskning att tyngden för höga skatter läggs på tjänstesektorn där man kan byta till eget arbete eller byta till arbeten som sker i den informella eller till och med i den svarta ekonomin. Vi vet att Sverige har haft en undersysselsättning i service- och tjänstesektorn på någonstans runt ett par hundra tusen personer jämfört med likartade länder. Detta har vi nu börjat åtgärda. Vi har fortfarande världens största och mest välfungerande sociala omsorgssektor. Vi har fortfarande relativt höga skatter, även om det är många som skulle behöva höja sina eftersom de har så stora underskott. Men vi har gjort lättnader för fler i arbete genom förändringar som gör att det blir enklare för ekonomin att bära de höga välfärdsutgifterna och de höga skatterna. Det som då är så frapperande är att Socialdemokraterna säger nej till allt detta - RUT-avdrag, ROT-avdrag, arbetsgivaravgifter för ungdomar, tjänstemoms - som gör att det blir lättare att klara en bra välfärdsstat med relativt höga skatter utan att trycka ut tjänstejobben. Där säger Socialdemokraterna konsekvent nej på punkt efter punkt. Det är det som är denna oförmåga att se sin samtid och hur människor i storstäder upplever detta - hur viktigt det är att man faktiskt kan sätta sig i en bil och åka till ett arbete, att man kan vara med och bidra i arbetslivet och samtidigt klara av sin roll i familjen. Socialdemokraternas konstanta angrepp mot de lättnader som gör att vi skapar jobb är för mig obegripliga. Låt mig göra ett konstaterande. Nu hör vi från Socialdemokraterna att tjänstemomsen inte kommer att fungera. Det vet vi inte än eftersom vi inte har infört den. Den införs vid årsskiftet. Men vi hörde samma argumentation om RUT- och ROT-avdragen som inte skulle ge några jobb och som inte skulle betyda att några människor fick arbete. Vi ser att denna sektor har vuxit för varje år. För varje år har vi kunnat konstatera att det är fler än vi räknade med som utnyttjar systemen. Då är det rätt uppenbart att det också påverkar attityderna. I Skatteverkets rapport framhåller man att det är en högst påtaglig förskjutning i allmänhetens attityder till svartarbete. Det är färre som anser att det är acceptabelt. Jag vill att Sverige ska vara Sverige. Sverige ska inte vara Grekland. Sverige ska inte vara Portugal. Sverige ska vara ett land där man betalar sina skatter och får bra välfärd tillbaka. Men då måste vi också ha ett skattesystem som låter människor klara sin vardag.

Anf. 64 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag instämmer i att vi borde fokusera vårt arbete på att minska svartarbetet. Problemet är att det inte är där som fokus läggs, och RUT-avdraget leder inte till att minska just detta. Jag instämmer också i att en av politikens funktioner och kanske viktigaste delar är att förstå och uppleva verkligheten, särskilt den i storstäderna. Jag är själv stockholmare och både född och uppvuxen i detta län, så jag vet precis hur det är att vara både småbarnsförälder och att jobba mycket och vilka problem man har för att få vardagen att fungera och för att få yrkeslivet och det jämställda familjelivet att gå ihop. Men det blir ändå vissa problem i det system som vi har med RUT-avdraget. Ministern hänvisar i sitt skriftliga svar till att RUT-avdraget är en viktig del i regeringens ambition att skapa fler arbetstillfällen. Om det vore så att det är den enda ambition man har och dessutom förstår och upplever den verklighet som många människor lever i vore väl det rimliga att man riktade avdraget, eller låt mig kalla det bidraget eftersom det faktiskt är det som RUT är, också till dem som har de största behoven. Men det är inte så i dag. Bidraget går de facto till dem som tjänar allra mest. När man tittar på siffrorna kan man konstatera att det faktiskt, föga förvånande, är så att de som nyttjar detta bidrag mest också är de som har de högsta inkomsterna. De äldre har dessutom hamnat i kläm i många borgerligt styrda kommuner där man har tagit bort hemtjänsten och den hjälp som tidigare har getts och bara hänvisar till RUT-avdraget. Om de äldre behöver hjälp hemma för att kroppen inte längre klarar av att sköta hushållet hänvisar man till RUT-avdraget i stället för att de äldre ska få en biståndsbedömd hemtjänst som de egentligen borde ha rätt till. Men man skulle kunna rikta stödet till de äldre och till barnfamiljerna - barnfamiljerna har helt klart de största problemen och de största svårigheterna att få livet att fungera i en pressad arbetssituation - som dessutom ofta har en sämre ekonomi. Det skulle ge ett mycket bättre utfall om man riktade sig till just de grupper som har behovet. Det skulle också helt klart ge en mycket bättre utjämnande effekt. Det är tydligt att RUT-avdraget för de allra flesta svenskar spelar en ganska liten roll. Men det är hushåll med inkomster på över 400 000 kronor som utnyttjar det. För andra hushåll kan det handla om att man använder det om man anlitar flytthjälp någon gång eller behöver hjälp med städning, storstädning eller fönsterputs någon gång. Det var tjänster som redan innan RUT-avdraget infördes utnyttjades av många hushåll. Hela effekten av RUT-avdraget gör att det missriktas och gynnar de rika hushållen som redan tidigare faktiskt har de ekonomiska möjligheterna att betala för detta. Det blir alltså en ojämlik fördelningspolitisk insats när vi gör hushåll som tjänar mycket till Sveriges nya bidragstagare, och det är helt enligt den politik som Anders Borg företräder.

Anf. 65 Finansminister Anders Borg (M)

Fru talman! Jag vill tacka Teres Lindberg för hennes analys av storstäderna. När Socialdemokraterna på detta sätt inte förmår att se hur arbets- och levnadsvillkoren är där flertalet människor bor blundar de för problem. Jag vill tacka för det därför att det är en viktig förutsättning för att man inte ska göra någonting åt dessa problem. Det vill jag särskilt tacka för eftersom det lägger grunden för att Socialdemokraterna inte kommer tillbaka som något brett parti i storstäderna. Det tycker jag är en utmärkt utgångspunkt. Fortsätt på det sättet! RUT, ROT, tjänstemoms och ungdomsarbetslöshet - det är 23 miljarder i skattelättnader för servicesektorn som Socialdemokraterna vill ta bort. Det är 23 miljarder kronor, och så säger man att det ska kompenseras med riktade åtgärder. Vi gjorde ett räkneexempel på ett restaurangföretag med 20 anställda varav 10 var i den ålder detta handlar om. Jag tror att skattebelastningen för Socialdemokraternas förslag låg på i storleksordningen 2-3 miljoner, och den riktade lättnaden låg på maximalt 26 000 kronor. Jag har lite svårt att se hur detta kan kompensera för den skattechock som Socialdemokraterna tänker sig att de ska lägga på service och de sektorer där många unga människor jobbar. Här är Socialdemokraternas politik på höjden av sin obegriplighet. Vi har haft en debatt med Svenskt Näringsliv om ungdomsarbetslösheten, där vi har sagt att vi inte är beredda att avvika ifrån kollektivavtal eller arbetsrätt. I stället gör vi dessa andra saker - RUT, ROT och ungdomsarbetsgivaravgifter - så att det ändå ska komma till ingångsjobb i tjänstesektorn. Socialdemokraterna slår till med två slutsatser. Å ena sidan ska vi skärpa arbetsrätten - lägga på mer bördor på regleringarna för företagen, minska möjligheterna till korttidskontrakt och ha mer av heltidsrättigheter och arbetstidskontroll. Å andra sidan ska vi lägga på 23 miljarder i skattebörda. Det är helt obegripligt hur denna politik inte skulle kunna leda till ännu större problem med undersysselsättning bland unga människor. Det är en politik som närmast ser ut som att man jobbat fram den för att den ska ha effekten att ungdomsarbetslösheten ska öka. Socialdemokraterna har inte den insikt om hur verkligheten i storstadsområdena ser ut som krävs för att förstå att om man ska förena önskan att göra egen karriär, vara en del av samhället, sätta sig i bilen och åka till jobbet, uppfylla de önskemål och drömmar man har som förälder och partner måste livet kunna fungera. Socialdemokraterna kan inte ta till sig att verkligheten har ändrats. Det är naturligtvis ur mitt perspektiv bara en fördel.

Anf. 66 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Det sista vi socialdemokrater gör är att blunda. Vi blundar inte för de problem som finns vare sig i våra storstäder eller för den delen i övriga Sverige. Vi har i dag en tilltagande barnfattigdom. För de allra fattigaste familjerna framstår RUT snarare som ett hån. Det är de mest basala behoven de måste ha hjälp med, men här är regeringen passiv. Hemhjälpen för de äldre fungerar dåligt i massvis av kommuner. I en del borgerliga kommuner har man till och med avvecklat hemhjälpen och hänvisar cyniskt de gamla till att skaffa sig hemtjänst med RUT-avdrag. Förskolornas öppettider har snävats in samtidigt som oregelbundna arbetstider har blivit allt vanligare i arbetslivet. Skolornas fritidsverksamhet har skurits ned. Jäktade småbarnsföräldrar tvingas i onödan gå ned i arbetstid därför att förskolan inte är anpassad efter deras behov. För den regering som verkligen vill underlätta vardagen för alla familjer finns det åtskilligt att uträtta. Det förutsätter dock att man koncentrerar sig på insatser som alla har nytta av i stället för att skänka bort skattepengar till hushåll som redan har det gott ställt. Häri ligger problemet, Anders Borg! Jag ber att få tacka för denna debatt, och jag vill också passa på att tillönska ministern en god jul och ett gott nytt år.

Anf. 67 Finansminister Anders Borg (M)

Fru talman! Det är inte uppenbart att Socialdemokraterna blundar när de utformar sin politik. Det är nästan så att man har känslan att mikroskopet eller förstoringsglaset har varit framme. Den precision man riktar åtgärderna mot ungdomar och servicesektorn med är nämligen frapperande. Kombinationen av RUT, ROT, ungdomsarbetsgivaravgifter, nya arbetsrättsliga lagstiftningar och nya krav på arbetsgivarna - det går ju inte att tänka sig någon annan slutsats än att det leder till att det blir färre jobb i restauranger i servicesektorn och att fler unga människor stängs ute från arbetsmarknaden. Där kan man inte säga att Socialdemokraterna blundar; där är det precision. Blundar gör man däremot för det moderna samhällets villkor. Vi vill ha en välfärdsstat. Vi vill ha höga utgifter för att trygga människors framtid och för att vi också ska ha trygghetssystem under omställning. Då behöver vi ha relativt höga skatter i det här landet. Antingen väljer vi att blunda för att höga skatter driver ut servicejobb i antingen den formella sektorn, eget arbete eller svart sektor, eller också försöker vi göra någonting åt det. Socialdemokraterna blundar för villkoren i den moderna storstadsbaserade välfärdsstaten och vanliga människors vardag. Det är naturligtvis besvärligt för Socialdemokraterna och någonting man kan förstå lägger grunden till att människor inte upplever att Socialdemokraterna ser deras tillvaro. Därmed är det inte sagt att jag vill avstå från att önska Teres Lindberg en god jul och ett gott nytt år.

den 24 november

Interpellation

2011/12:144 RUT-avdraget

av Teres Lindberg (S)

till finansminister Anders Borg (M)

En färsk rapport från Institutet för Framtidsstudier visar att RUT-avdraget inte har gjort den svarta marknaden för städhjälp vit. Prisfallet på vita hushållstjänster har däremot haft en effekt på de svarta priserna.

Ett av de viktigaste argumenten för att införa RUT-avdraget var att ta bort utbudet och efterfrågan på svarta tjänster. Institutet för Framtidsstudier visar i sin undersökning att så inte skett. Studien visar att det är svårt att hitta samband mellan att den vita marknaden för hushållstjänster ökar och vad som händer på den svarta arbetsmarknaden. Den vita och den svarta marknaden existerar i stället parallellt.

Priserna på vita hushållstjänster har sjunkit med skatteavdraget vilket också gett effekt på de svarta priserna. Men priset på hushållstjänsten behöver inte vara avgörande. Beteenden på de svarta och vita delar av marknaden beror inte alltid på vilken inkomst de har utan det handlar också om önskemål på att arbetskraften ska gå med på vissa krav.

När det nu visar sig att avdraget för hushållsnära tjänster inte fungerar så frågar jag:

Är finansministern beredd att ompröva sin inställning till avdrag för hushållsnära tjänster?