den 
14 december 
 
Interpellation 
 
2011/12:171 
Riksintag till gymnasium utifrån exemplet Forsmarks skola 
 
av Mikael Oscarsson 
(KD) 
 
till utbildningsminister Jan Björklund (FP) 
 
<a name="Temp"></a>Regeringens skolreformer är mycket välkomna, men 
denna interpellation handlar om en avigsida som nu visat sig. 
 
Ett exempel är Forsmarks skola i norra Uppland, 
vars situation jag ska återkomma till mer ingående. Men inledningsvis vill jag 
nämna att denna skola under 24 år legat kvalitetsmässigt i topp inom 
naturvetenskap och teknik. De examinerade eleverna rankar skolan bland de fem sex 
bästa i landet. Tre disputerade lärare inom materialkemi, kärnfysik och 
strålningsbiologi, samt ytterligare ett tiotal lärare, lägger grunden för de 
lyckade resultaten. Efterfrågan på utbildad arbetskraft inom den sektor som 
skolan utbildar för är stor. Enligt ESO 2001 ansågs skolan vara landets bästa. 
 
Är det då rimligt att denna skola nu ska tvingas 
ned på knä? 
 
Dess värre är detta inte den enda skolan i samma 
situation, utan det finns andra exempel såsom den förberedande sjöbefälsutbildningen 
vid Strömstads gymnasium. Min utgångspunkt är att vi nu gemensamt måste hitta 
vägar att bevara den kompetens som byggts upp på dessa skolor, och 
interpellationen utmynnar i frågor huruvida regeringen känt till att utvecklingen 
skulle bli just denna eller om Skolverket helt misstolkat sitt uppdrag – 
och inte minst: Vad ämnar ansvarigt statsråd nu vidta för åtgärder? 
 
Bakgrund i gymnasiereformen 
 
Bakgrunden till interpellationen är de förändringar 
som gjorts kring riksintag i den nya gymnasiereformen. I ett svar på en 
skriftlig fråga svarar statsrådet själv att, enligt lagstiftningen, kan 
riksrekrytering endast beslutas för yrkesprogram och estetisk spetsutbildning. 
Av ovan nämnda svar, på fråga 2011/12:122 Forsmarks 
skola och riksintag för energiutbildning, framgår också det följande: 
 
”Bakgrunden till dessa bestämmelser är 
regeringens bedömning i propositionen Högre 
krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199), att 
programstrukturen i den nya gymnasieskolan bör minska behovet av 
riksrekryterande utbildningar då programmen i högre grad ska följa och motsvara 
de krav som avnämare ställer för att förbereda ungdomar för ett framtida 
yrkesliv och vidare studier. De behov som framgent kommer att finnas av att 
kunna inrätta riksrekryterande utbildningar bedömdes kunna gälla sådana fall 
där det finns ett tydligt och väl dokumenterat arbetsmarknadsbehov och ett 
nationellt intresse, men som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom 
riksrekrytering. Regeringen menade i propositionen att riksrekrytering främst 
bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar.” 
 
Statsrådet säger sig inte heller göra någon annan 
bedömning i nuläget, även om han inte specifikt uttalar sig om Forsmarks skola. 
Samtidigt ger han en öppning när han säger att regeringen i propositionen 
menade att ”riksrekrytering främst 
bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar” (min 
kursivering). Frågan är om detta ”främst” tillräckligt tydligt fått 
konsekvenser i Skolverkets förordningar och efterföljande bedömningar. 
 
Exemplet Forsmarks skola 
 
Forsmarks skola är en kommunal skola med Östhammars 
kommun som huvudman, som sedan starten 1987 har drivits i entreprenadform av 
Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Fram till i september i år var skolan landets 
enda naturvetenskapliga gymnasium med nationellt intag med inriktningen 
energiteknik. Skolan har under åren utexaminerat omkring 1 550 elever. 
 
Kvaliteten på utbildningen är mycket hög, och de 
examinerade elevernas medelpoäng våren 2011 uppgick till 3 125 poäng 
jämfört med ett nationellt programs 2 500 poäng. Skolan har fått mycket 
goda betyg i en granskning 2008 av Skolverket såväl som vid 2011 års dito av 
Skolinspektionen. 
 
Skolan har i dag en 
högskolebehörighet/examinationsgrad på över 97 procent, vilket är bland de 
högsta i Sverige. Under läsåret 2010/11 var den till och med hela 100 procent! 
Och som sades i inledningen finns det många andra faktorer som talar till 
skolans fördel. 
 
I och med gymnasiereformen var skolan tvungen att 
ansöka om nytt tillstånd för riksintag – en ansökan Skolverket avslog. 
Detta beslut äventyrar nu hela skolans existens, då ca 90 procent av eleverna 
kommer från kommuner utanför lägeskommunen. Visserligen kan ungdomarna 
fortfarande söka utbildningen, men utan tillstånd för nationellt intag går 
skolan miste om stora summor för varje elev. Dessutom får eleverna inte rätt 
till inackorderingstillägget – vilket gör att flertalet familjer inte 
kommer att ha ekonomiska möjligheter att skicka sina ungdomar till Forsmarks 
skola. 
 
Ledningen vid Forsmarks skola är kritisk till att 
lagstiftningen och efterföljande förordningar inte tillräckligt tydligt klargör 
vad som krävs för att få nationellt intag på en högskoleförberedande 
utbildning. Skolverket har inte heller under ansökningsprocessen gett utrymme 
för någon dialog, trots att såväl lagstiftningen som förordningen är ny och de 
därmed borde ge tydligare vägledning kring förändringarna. 
 
Behov av kompetensen 
 
Behovet av energiteknisk kompetens är vidare 
omfattande på den efterföljande arbetsmarknaden, och Forsmarks skola är så 
placerad att det möjliggör en utbildning mot bland annat kärnenergiteknik som 
självklart inte är möjlig var som helst i landet. Forsmarks Kraftgrupp AB – 
med tre kärnkraftreaktorer – är lokaliserat till Forsmark, liksom Kärnkraftssäkerhet 
och Utbildning AB (KSU) och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). 
 
I närheten finns, i Älvkarleby, Vattenfall 
Utveckling AB och, i Uppsala, Vattenfall Värme samt Uppsala universitet. 
Forsmarks skola är en integrerad avdelning i FKA och har därför ett naturligt 
samarbete med företag och bransch. Sammantaget innebär detta att det finns 
mycket kunnande inom energiområdet i närheten och goda möjligheter för eleverna 
att under utbildningen dra fördel av detta. 
 
Stora pensionsavgångar under de kommande åren 
kräver dessutom ny kompetens. Forsmarks skola har varit en helt central aktör i 
detta avseende, både genom att utbilda elever med mycket god grund för 
vidareutbildning och genom ett fjärde företagsinternt tekniskt påbyggnadsår där 
skolan själv har kunnat ge yrkesförberedande grund inom området. 
 
Vattenfall och branschorganisationen Svensk Energi 
har tydligt uttryckt behovet av den utbildning som bedrivs vid Forsmarks skola. 
Så skriver exempelvis Vattenfall i ett yttrande till Skolverket: 
 
”Behovet av ny kompens [sic!] inom det 
energitekniska området är mycket avgörande för företagets framtid. Ett behov av 
energiteknisk kompetens bedöms för de närmaste 10 åren till ca 2000 medarbetare 
för Vattenfall. De medarbetare som Vattenfall har anställ med utbildning från 
Forsmarks skola har en unik kompetens. Det är troligt att mixen av bred 
lärarkompetens, närheten till kraftverket i Forsmark och miljön är starkt 
bidragande orsaker till ett studieengagemang hos eleverna vilket ger en 
utbildning om efterfrågas inom energibranschen. Vår förhoppning är att 
Forsmarks skola även framöver kan medges riksrekrytering.” 
 
Elevperspektivet 
 
Det allvarliga med Skolverkets avslag är inte minst 
att man därmed stänger ute sökanden med sämre ekonomiska förutsättningar från 
andra orter i Sverige genom att rätten till inackordering faller bort för de 
elever som verkligen behövs i energisektorn. 
 
Inte minst detta är något ansvarigt statsråd borde 
titta närmare på. 
 
Det är helt avgörande att kunna se frågan ur 
elevernas perspektiv och bejaka att många ungdomar vill utbilda sig för 
energisektorn, som på många sätt är en framtidsbransch. En mycket stor andel av 
de gymnasister som får sin utbildning vid Forsmarks skola kommer från andra 
kommuner. Nu riskerar den valfrihet som är en av grundpelarna i Alliansens 
politik att beskäras. Det finns självklart inte förutsättningar att gå en 
gymnasieutbildning, där vissa delar av utbildningen kan förläggas till ett 
kärnkraftverk på så många håll i Sverige. Förutsättningarna som skapar 
valfrihet är därför starkt begränsade vilket ur ett elevperspektiv talar starkt 
för riksintag. 
 
För företagen inom energisektorn i allmänhet och 
kärnenergisektorn i synnerhet är det vidare en rekryteringsfråga, då det för 
olika arbetsuppgifter krävs en kompetens som i många fall inte nås på annat 
sätt än genom gymnasieutbildningen. Men även detta berör ungdomsperspektivet 
utifrån ungdomsarbetslösheten och förutsättningarna att utbilda sig för en 
bransch med stora behov. Det bör betonas att kärnkraftsföretagen, och andra motsvarande 
företag inom energisektorn, generellt inte kan anställa elever som är examinerade 
från yrkesprogrammen då de teoretiska kunskaperna är alldeles för låga. I de 
tjänster som berör operativ verksamhet såsom drift, underhåll och 
energiproduktion krävs den så kallade R3-behörigheten med matematik D, 
kemi A och fysik B – något som utbildningen vid Forsmarks skola 
säkerställer. 
 
Att nu strypa kompetensförsörjningen på det sätt 
som beskrivs i denna interpellation kan också få negativa konsekvenser för kärnkraften 
i Sverige. År 2006 avskaffade regeringen den så kallade tankeförbudslagen, men 
faran är att den nu återinförs bakvägen eftersom Forsmarks skola är ensam bland 
de högskoleförberedande programmen i Sverige om att ge kurser inom området 
kärnkraftsteknologi. Detta kommer självklart även att påverka den fortsatta 
rekryteringen för högre utbildning, forskning och så vidare. 
 
Mot denna bakgrund vill jag fråga 
utbildningsministern: 
 
På vilka omständigheter och fakta har 
utbildningsministern baserat sitt ställningstagande att det i mycket ringa 
utsträckning behövs högskoleförberedande gymnasier med riksintag, med 
inriktning mot exempelvis energi- och kärnenergiteknik, och utformat 
lagstiftningen utifrån dessa? 
 
Drar utbildningsministern med anledning av det ovan 
anförda fortfarande slutsatsen att riksintag främst bör gälla ett mindre antal 
estetiska utbildningar och yrkesutbildningar? 
 
Anser utbildningsministern att det, mot bakgrund av 
uttrycket ”främst” som enligt ministern härrör från propositionen, 
i förordningarna till Skolverket tillräckligt tydligt uttrycks i vilka fall det 
<a name="PassTempLäge"></a>ändå ska beviljas riksintag också för 
högskoleförberedande utbildningar? 
 
Vad avser utbildningsministern att vidta för 
åtgärder för att inackorderingstillägget ska kunna ges till elever som söker 
till gymnasieskolor i den situation som beskrivs i interpellationen? 
 
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder 
för att förändra lagstiftningen eller de förordningar till Skolverket som 
reglerar den ovan beskrivna situationen, och vilka är i så fall dessa åtgärder?

Interpellation 2011/12:171 av Oscarsson, Mikael (KD) Riksintag till gymnasium utifrån exemplet Forsmarks skola