den 2 
november 
 
Interpellation 2005/06:89 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister 
Pär Nuder (s) 
 
Riksbankens inflationsmål som 
överordnat mål för stabiliseringspolitiken 
 
<a name="Temp"></a>”Full sysselsättning är socialdemokratins allt 
överskuggande mål” beslutade den socialdemokratiska partikongressen den 31 
oktober 2005. Denna text, som den står, innebär onekligen att inflationsmålet 
kan ”överskuggas” och komma att nedprioriteras i förhållande till ett mål om 
”full sysselsättning”. 
 
Det 
är sålunda en akut och viktig fråga som kräver ett klarläggande av vad det 
nuvarande regeringspartiets kongressbeslut innebär för regeringens agerande och 
fortsatta syn på inflationsmålet. 
 
I 
senaste finansplanen skriver regeringen: ”Riksdagen har lagt fast att den 
övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. @ @ @ 
Regeringen stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom 
inflationsmålet”, det vill säga det inflationsmål som Riksbanken definierat. (Stödpartiet 
Vänsterpartiet vill sedan tidigare överge inflationsmålet, som bekant.) 
 
Det 
är uppenbart att de som på kongressen tog del av regeringspartiets beslut 
tolkar det som en uppmaning till förändring från dagens position. Hade det 
varit enbart en bekräftelse av status quo hade det knappast föranlett 
ändring i förslaget till riktlinjer. ”Pär Nuder verkade besvärad av kongressens 
beslut och gav motsägelsefulla svar på dess innebörd.” (Dagens Industri den 1 
november). ”Kongressen beslöt igår också på nytt prioritera målet full 
sysselsättning över inflationsmålet.” (Dagens Nyheter den 1 november). 
Finansministern beskrev sysselsättningsmålet som en marin skvader: ” … en 
styråra. Det är ett ankare.” (Aftonbladet den 1 november). Kan man som ansvarig 
skeppare inte skilja på ankare och styråra, utan ser dessa två som samma sak, kommer 
skutan att gå i kvav. Möjligen var det den insikten som Nuder på ett 
freudianskt sätt gav uttryck för. 
 
”Menar 
partiledningen (som också sitter i regeringen) allvar krävs att inte bara 
inflationsbekämpningen får styra den ekonomiska politiken. @ @ @ Det 
innebär att riksbankens tuffa inflationsmål kanske måste kompletteras med ett 
sysselsättningsmål.” (Aftonbladets ledare den 1 november). 
 
Frågor: 
 
Är 
det statsrådets position att han alltjämt och i varje del, utan någon 
inskränkning eller förändring, står för finansplanens (prop. 2005/06:1) text om 
att regeringen ”står bakom inflationsmålet” såsom det har definierats av 
Riksbanken? 
 
Avser 
statsrådet att ta initiativ till någon förändring av det av riksdagen angivna 
målet för Riksbanken, det vill säga ”prisstabilitet”? 
 
Ska<a name="PassTempLäge"></a> statsrådet i sin politik fortsättningsvis ha som styråra 
att det finns en motsättning mellan målet ”full sysselsättning” och målet om 
”prisstabilitet”?

Interpellation 2005/06:89 av Hamilton, Carl B (fp)  Riksbankens inflationsmål som överordnat mål för stabiliseringspolitiken