Reglerna för internprissättning vid företags internationella transaktioner

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 16 februari 2007

Interpellation: Reglerna för internprissättning vid företags internationella transaktioner

Interpellation 2006/07:277 av Hamilton, Carl B (fp)

den 31 januari

Interpellation

2006/07:277 Reglerna för internprissättning vid företags internationella transaktioner

av Carl B Hamilton (fp)

till finansminister Anders Borg (m)

Skatteverket arbetar nu med att ta fram föreskrifter och anvisningar till den lag om internprissättning som den socialdemokratiska regeringen lade fram. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 januari 2007 (prop. 2005/06:169).

Syftet med de så kallade internprissättningsreglerna är att säkerställa att uppkomna vinster i en koncern beskattas i det land där de uppkommit och att vinster inte överförs till andra länder med lägre skatt än i Sverige. Kravet i internprissättningsreglerna är sålunda att företag även internt i sina transaktioner ska tillämpa i huvudsak samma priser som de tillämpar externt, det vill säga som skulle ha använts mellan oberoende företag.

Den lag som nu genomförs innehåller en stor mängd betungande detaljregler för företagen. De åläggs att löpande dokumentera alla transaktioner med bolag i så kallad intressegemenskap, alla organisations- och strategiförändringar, ekonomiska och finansiella förhållanden med mera. Bland annat ska mottagande företags behov av en tjänst anges.

Dokumentationskraven innebär ett allvarligt krångel och hinder för regeringens möjligheter att uppfylla sitt viktiga mål att minska företagens regelbörda med 25 %.

Andra sidan av myntet är att detta förslag får allvarliga konsekvenser för svensk företagsamhet och samhällsekonomi. Företagen kommer sannolikt att drabbas av ökade kostnader på flera hundra miljoner kronor, det vill säga lönebetalningsförmåga och vinster minskar i motsvarade mån.

I praktiken kommer förslaget att drabba alla företag, oavsett storlek, som gör affärer med dotterbolag i utlandet. Särskilt allvarligt är dock att de nya reglerna inte gör undantag för små och medelstora företag. Flera andra länder, bland annat Danmark och Finland, har gjort undantag för små och medelstora företag (enligt EU:s definition av SME-företag).

Regeringen har i olika styrdokument bundit sig för att minska regelkrånglet. Dokumentationskraven bör därför vara minimala. Den fiskala nitens intäkter får vägas mot dess samhällsekonomiska kostnader utanför den offentliga sektorn hos skattesubjekten – i detta fall utlandshandlande företag. Reglerna bör vara så enkla att ett företag endast i rena undantagsfall ska behöva anlita extern hjälp för att kunna hantera dokumentationskraven.

En detaljerad redovisning av internprissättningen bör endast kunna krävas in av Skatteverket om en skatterevision gett anledning att ifrågasätta företagets internprissättning. Dessutom bör speciella nya lagregler för SME-företag införas.

Frågor:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att säkerställa att de nya internprissättningsreglerna inte ska komma i konflikt med regeringens mål om att minska den administrativa regelbördan med 25 %?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att svenska SME-företags oproportionerliga belastning med krångel och kostnader tas särskild hänsyn till i fråga om internationell internprissättning jämfört med stora multinationella koncerner?

Vilka initiativ i övrigt avser finansministern att ta i fråga om proportionalitet i skattekontrollen av internprissättning vid internationella transaktioner?