den 18 november 
 
Interpellation 
 
2009/10:118 Reglering av sms-lån 
 
av Monica Green 
(s) 
 
till 
justitieminister Beatrice Ask (m) 
 
<a name="Temp"></a>Det 
finns ingen hejd på utlåningen som fortsätter att öka lavinartat. 
 
Antalet 
ärenden kopplade till snabblån ökade med 35 procent under första halvåret 2009. 
Utlåningsverksamhet i den här formen är inte tillståndspliktigt och lever ett 
liv för sig själv med mycket aggressiv marknadsföring. 
 
Nu när 
klyftorna ökar försöker tyvärr alltför många lösa sina långsiktiga ekonomiska 
problem med kortsiktiga lösningar. 
 
Men 
dessa snabblån förbättrar inte för den utsatta individen utan förvärrar 
situationen. Det behövs omedelbart ökad tillsyn, krav på kreditprövning samt 
skärpta informationskrav för att förhindra utvecklingen med växande skuldsättningsproblem. 
 
 
De 
utlånande företagen ställer i stort sett inga krav på sin blivande kund, men 
tar inget ansvar om det visar sig att personen i fråga inte kan betala tillbaka. 
 
 
Den 
enskilde individen som lätt, kanske mitt i natten på några minuter, fått ett 
lån får oöverstigliga konsekvenser utan att företaget tar något ansvar. 
 
Även 
Finansinspektionen påpekar nu vikten av att <a name="PassTempLäge"></a>reglera 
dessa snabblån. 
 
På 
vilket sätt avser ministern att skynda på det viktiga arbetet med att reglera 
sms-lånen?

Interpellation 2009/10:118 av Green, Monica (s) Reglering av sms-lån

Video


Fru talman! Monica Green har frågat mig på vilket sätt jag avser att skynda på det viktiga arbetet med att reglera sms-lånen. 
Som jag vid flera tillfällen har redogjort för pågår ett arbete med en ny konsumentkreditlag. Det är ett av de större lagstiftningsprojekten på civilrättens område. Förslaget innebär ett stärkt skydd för låntagarna i flera avseenden. Det föreslås skärpta krav på information, bland annat om den effektiva räntan, och skärpta krav på kreditprövning. Vidare föreslås en skyldighet för kreditgivaren att förklara kreditavtalet och dess verkningar för konsumenten. Konsumenten föreslås också få rätt att ångra ett kreditavtal. Dessa förslag är integrerade delar i det nya konsumentskyddet som bör leda till att bland annat problem med överskuldsättning på grund av sms-lån minskar. 
Frågan rör central civilrättslig reglering av omedelbar och stor betydelse för såväl låntagare som banker, bolåneinstitut och andra företag som lämnar konsumentkrediter. Det är viktigt att regleringen blir så bra som möjligt. 
Arbetet har nu kommit så långt att ett förslag kommer att remitteras inom kort.



Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret, även om det inte heller den här gången innehöll något besked om när regleringen ska ske utan bara om att den är på väg. 
Vi har vid olika tillfällen debatterat detta. Eva Sonidsson har tagit upp det vid flera tillfällen både i utskottet och i kammaren, och i interpellationer har vi på olika sätt påpekat vikten av att vi skyndar på arbetet. Det är nu så många människor som blir utsatta och hamnar i skuldfällan på grund av de ökade klyftorna i samhället och på grund av de regelförsämringar som den borgerliga regeringen har genomfört för de sjuka och de arbetslösa. Man har på olika sätt sett till att människor blir mer och mer utsatta.
Unga människor går tyvärr på den aggressiva marknadsföring som pågår, och den ökar markant hela tiden. Det är reklam i radio, på Internet och i tidningar. På olika sätt kan man luras in i skuldfällan. Andelen unga människor i skuldfällan har ökat lavinartat.
Dessutom ökar nu skulderna i åldersgruppen 56-65 år. Det senaste halvåret har ökningen av obetalda skulder på grund av sms-lån i den åldersgruppen varit hela 120 procent. Hur kan det ha blivit så att kvinnor i åldrarna 56-65 år plötsligt hamnar i en sådan skuldfälla? Förmodligen har det att göra med de försämrade pensionsreglerna.
Senare i dag kommer det att bli en debatt om pensionärernas situation, och Phia Andersson har lämnat in en interpellation om detta till Anders Borg. Jag väljer att ta upp frågan inför justitieministern också för att visa henne att detta inte bara är en ungdomsfälla utan en fälla för allt fler i samhället. Det blir allt fler som hamnar i ekonomiskt svåra situationer på grund av den orättvisa politik som den borgerliga regeringen bedriver. 
De svar som vi får av Beatrice Ask är: Vi har arbetat länge, och jag har tidigare svarat att vi ska ha hårdare regler. Till och med inför debatten i dag skickade ministern ut en så kallad nyhet om att man nu ska skärpa reglerna. Ministern menade att det var en signal för att alla skulle veta att det skulle bli skärpta regler.
Ursäkta mig, men vad var det för nyhet i det? Det fanns ju inget nytt i det utspelet. Snarare var det en signal om att det kommer att ta minst ett år till innan vi kan reglera den kapitalistiska marknad som nu lurar människor och försätter dem i skuldfällor som de kanske inte kan ta sig ur ens under hela sitt liv.
Det är fruktansvärt att detta får pågå! Jag kan inte förstå varför det ska ta så oerhört lång tid på departementet att få fram bra regler som gör att vi kan hejda den fruktansvärda marknad som nu lurar människor in i skuldfällorna.



Fru talman! Precis som Monica sade är detta ett väldebatterat ämne, och det är ett väldigt angeläget ämne. Ministern har ju lovat att presentera en julklapp angående sms-lån, men tyvärr är det flera år för sent.
Man kan titta på den utveckling som har varit under de gångna tre och ett halvt åren. Det första lånet kom i april 2006. På sommaren samma år låg det första ärendet hos kronofogden. Det ökade. Man fick in 390 ansökningar om betalningsföreläggande på hösten 2006 som gällde sms-lån. Det slutade med drygt 1 400 ansökningar samma år. 2007 var man uppe i 20 418 ansökningar. 2008 var det 35 775 ansökningar, och första halvåret 2009 var det alltså 23 465 ansökningar om betalningsföreläggande hos kronofogden. Prognosen för detta år är 50 000 ansökningar om betalningsföreläggande.
Det är skrämmande att se på den utveckling som har varit. Vi har påtalat hur länge som helst att det måste vidtas åtgärder på det här området. Det har vi gjort allt sedan detta kom till vår kännedom; det är ju en företeelse som kom 2006. 
Konsumentverket har varit kritiskt. Kronofogden har varit kritisk. Sveriges Konsumenter har varit kritiska, och vi i oppositionen har varit kritiska över att regeringen inte gör något för att förhindra utvecklingen av sms-lån.
För något år sedan var det en kunnig person hos kronofogden som sade att sms-lån är en motorväg in i skuldfällan. I dag säger han samma sak: Det är som att åka på tyska Autobahn. Det är raka spåret in i skuldfällan. 
Antalet aktörer ökar hela tiden. I dag är man väl uppe i 40 aktörer på marknaden som tillhandahåller sms-lån. Det finns exempel på att en och samma person har tagit fyra lån samma dag av samma företag. Det är fyra fakturor i följd, så att man kan se att det är exakt samma handläggare som har handlagt ärendena. Man har alltså inte gjort en bra kreditprövning. Egentligen är det där skon klämmer. Man missar kreditprövningen. Man säger att man gör en kreditprövning, men bevisligen görs det ingen sådan. 
Reklamen för lånen är också allt generösare. Den senaste domen för någon vecka sedan gällde ett företag som lånar ut 500 kronor gratis - ingen ränta, ingen avgift - för att locka nya kunder. Det är naturligtvis ett sätt att komma in på banan och visa att man är generös. Man vänder sig till den lilla svaga människan och lockar: Nu ska vi göra det lättare för dig. Du ska också få köpa saker som du inte har råd med men som dina kompisar har, och då kan du ta ett sms-lån.
Egentligen skulle jag nog helst av allt ha velat ha min telefon på och tagit ett sms-lån medan jag står här för att bevisa hur fort det går. Jag tror inte att regeringen riktigt förstår hur fort det går att skuldsätta sig på det här sättet.
I den rapport som nu kom från Sveriges Konsumenter, 
Att kränga krediter till utsatta - en studie om snabblån
, finns det många bra exempel på åtgärder. Det tänker jag försöka återkomma till i nästa inlägg.



Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för ett alldeles utmärkt svar med ett klart besked om vad som kommer att gälla framöver på den här punkten.
Ibland får man en känsla av att all lagstiftning har inträffat efter den 1 oktober 2006, men så är det inte. Det här är en lagstiftning och ett förarbete som går tillbaka till den tidigare mandatperioden. Vi ser nu avigsidorna av detta. Vi var väl många som var tveksamma under den förra mandatperioden till om vi skulle godkänna den här lagstiftningen. Det är väldigt bra att det nu blir en omprövning och att det förs in sådana saker som att man måste upplysa om den effektiva räntan. Det är också skärpta kreditprövningskrav.
Man ser ofta att man kan låna utan säkerhet, vilket är en förödande frestelse för många, för det är många som inte har några säkerheter.
Kreditavtalet ska förklaras. Man ska också få rätt att ångra kreditavtalet.
Jag tror ändå att man måste gå ännu längre tillbaka i kedjan och se: Vad är det som är anledningen till att vi har fått de här sms-lånen? Det är inte i första hand mobiltelefonerna, utan det är att det har varit så lönsamt för många företagare att låna ut pengar på dessa mycket lösa boliner.
Jag menar att man måste se till att särskilt indrivningskostnaderna för företagen som sysslar med sms-lån och andra former av krediter utan säkerhet blir mycket kostsammare. Det kommer att hålla nere frestelsen för företagen att låna ut mycket pengar utan säkerheter.
Är det någonting som vi som är något äldre och som har tagit några lån vet så är det att det är bra att gå till etablerade banker. Då vet man villkoren och får dem väldigt tydligt.
Det har varit en sådan otrolig lönsamhet i de här andra lånen. Jag skulle vilja ställa en fråga till justitieministern. Det handlar inte bara om lättheten att ta lån. Jag undrar: Hur kan man se till att kostnaderna för de företag som lånar ut utan säkerheter ökar? Det tror jag är själva nyckelfrågan.
Både Monica Green och Eva Sonidsson beskriver resultaten av det här. Och jag tror att det finns en oerhört bred majoritet i riksdagen vid det här laget som är väldigt oroad över att många människor råkar i olycka genom att de har tagit lån av olika slag, inte minst i hastigt mod, som de senare inte kan betala.
Jag tror också, justitieministern, att man ska titta över detta med att många företag gör reklam genom att säga: Köp nu och betala fem månader senare!
Det är nämligen samma tendens. Man talar om att det inte finns någon ränta. Men i alla sådana här saker finns det en effektiv ränta. Det kan man vara absolut säker på.
Något parti som tillhör riksdagen har någon gång försökt avskaffa räntan, men det är någonting som jag i alla fall inte tror att vi som är debattörer här kommer att gå på.



Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att se allvaret i de problem som beskrivs här. Men som Gunnar Andrén påpekar har vi en ganska ny lagstiftning. Det finns lagar. 
Marknadsdomstolen har också fällt en del kreditgivare. Vi har två beslut som är viktiga som till exempel innebär att man faktiskt inte får ta ut avgifter, om de inte är skäliga, ovanpå räntan. Det är bra.
Man har också reagerat mot den aggressiva marknadsföringen, och det finns beslut där man har förbjudit marknadsföring där det sägs att de här lånen är snabba och bekväma lösningar.
Det sker alltså aktiviteter på det här området, och det är bra.
Dock vill jag säga - där håller jag med - att det är alldeles uppenbart att detta inte har varit tillräckligt effektivt. Det är alldeles uppenbart att det beslut som riksdagen tog och den lag som trädde i kraft 2004 är ett misslyckande på det här området. Man förutsåg i varje fall inte utvecklingen när det gäller de här snabba lånen. Det gjorde man definitivt inte.
Då kan man fråga: Varför har det tagit så lång tid? Arbetet med en ny konsumentkreditlag har pågått oavbrutet sedan vi fick ett EG-direktiv våren 2008. Det är svårt med de här lagstiftningsprojekten. Jag ska inte ägna den korta tid jag har åt att beskriva alla de frågeställningar som ligger i det.
Då frågar vän av ordning - och jag tror att Monica Green har frågat det tidigare: Varför tar man då inte sms-lånen separat? Det gör man inte bland annat därför att den bedömning som har gjorts av dem som arbetar med de här frågorna är att resultatet skulle ha blivit sämre och att man i så fall direkt när den nya kreditlagstiftningen kommer skulle vara tvingad att ändra och justera i det här. Och det är ingen bra idé därför att den här typen av regler ska hålla över tid. Det är en olycka att de beslut som togs 2004 måste ändras så snabbt. För det innebär att aktörerna inte begriper sig på att forma sin verksamhet utifrån lagstiftningen och att följa den fullt ut. Det är skälet.
Vi kommer att gå ut med en remiss under december. Det finns en tidsplan som är ganska utarbetad. Den var säkert inte klar när interpellationssvaret skrevs, om jag ska vara riktigt ärlig, vilket man ska. Därav är det lite otydligt.
Men vi har haft en beredning när det gäller det senaste förslaget. Vi bör kunna remittera i december. Propositionen är planerad till våren, och det förslag som finns är att den här lagen ska gälla från den 1 januari 2011. Eftersom propositionen kommer under våren finns det också goda möjligheter för riksdagen att se om det går att göra någonting snabbare. Jag vågar inte svara på det, men vi har nu en fast tidsplan.
Det är ett innehållsrikt förslag som innehåller mer än 54 olika paragrafer. Framför allt, om vi håller oss till sms-lånen, finns det en rad rätt aktiva åtgärder. Det är krav vad gäller marknadsföring. Vi måste faktiskt som konsumenter veta vad det kommer att kosta, till exempel. Det är också rimligt att man har en kreditprövning. Det innebär att det tar lite längre tid. Det är bra, eftersom kreditvärdigheten kollas. Men det är också bra därför att man får en chans att fundera lite extra. När det gäller sms-lånen kan man ju skicka iväg ett sms ganska snabbt. Sedan är lånet där.
Det är nog väldigt bra att både kreditgivare och konsumenter får lite tid för eftertanke.
Sedan är jag oerhört nöjd med det arbete som bland annat Kronofogdemyndigheten har bedrivit visavi skolorna. Jag tror faktiskt att de informationsinsatser som har gjorts är ett av skälen till att ungdomar inte längre är den stora grupp som går på detta, utan det är mer vuxna människor. Det kan bero på den ekonomiska situationen, men det kan också bero på den otillräckliga information som ges när man tar lån och skuldsätter sig.



Fru talman! Det går väldigt snabbt att ändra lagar med den borgerliga regeringen. Det har vi sett. Det går jättesnabbt att sänka skatterna för de rika. Det går jättesnabbt att försämra a-kassan, göra det dyrare att vara med, försämra ersättningsnivån och göra det svårare att uppfylla reglerna.
Det går jättesnabbt att försämra sjukförsäkringsersättningarna så att cancersjuka människor tvingas säga upp sitt deltidsjobb för att stämpla på heltid eller inte få någon ersättning alls.
Allt går jättefort med den borgerliga regeringen när det gäller att försämra och öka klyftorna. Men när det gäller att rädda människor i svåra situationer tar det jättelång tid. Då går det inte. Då säger man: Vi måste göra det, och vi måste göra det.
Det finns så otroligt många saker som man måste hänvisa till och åtgärda innan man kan rätta till det här.
Det är märkligt att vissa saker tar så lång tid. Människor ska få det sämre och sämre, och man har ingen som helst lust att skynda på arbetet.
Det bekymrar mig att vi har en sådan regering som inte bryr sig om dessa människor som nu får skulder som de får dras med i livet framöver. De får det för att den borgerliga regeringen har försämrat den ekonomiska situationen för dem. De ser något slags halmstrå i de här lånen, som de tar. Tyvärr går de på den här marknadsföringen.
Det är bra att Gunnar Andrén kommer och stöttar sin minister, som han alltid gör, och att han räddar regeringen. Men han har en poäng i frågan: Varför får dessa oseriösa företag bara skicka räkningen till Kronofogden och säga att personer är skyldiga dem pengar?
Varför är det så lätt för dessa företag att säga "nu vill jag att ni sköter indrivningen åt mig, för de här personerna betalar inte sina skulder"?
Det borde vara svårare för dessa företag att över huvud taget få möjlighet att skicka det här till kronofogden för indrivning. Då skulle marknaden faktiskt sanera sig själv lite bättre.
Om dessa oseriösa låneföretag inte får tillbaka de utlånade pengarna kanske de skulle sluta med att låna ut till människor som inte kan betala för sig. Det skulle vara bättre om de inte så enkelt kunde skicka saker och ting till kronofogden för indrivning. Det vore intressant om Beatrice Ask kunde kommentera det här, som även Gunnar Andrén påpekade.
Jag roade mig i går kväll med att googla på sms-lån. Jag fick över 300 000 träffar på tio sekunder. Det stod: Låna av oss! Låna av oss! Det stod till och med: Vi har ännu inga anmärkningar, så låna av oss! Det är också en typ av marknadsföring. Man säger ungefär: Än så länge är det ingen som har klagat på oss, men det kommer kanske senare.
Så här kan vi inte ha det. Det blir bara värre och värre. Människor får det sämre och sämre i de här svåra tiderna. Den borgerliga regeringen har ökat klyftorna. Människor griper ett sådant här halmstrå. Och ni gör ingenting för att skydda människorna i dessa utsatta situationer.
Sedan skyller man på att det tar så lång tid att ändra lagstiftningen. Ja, men det går att ändra så att människor får sämre regler i a-kassan och i sjukförsäkringen, och det går att sänka skatterna för de rika. Det går jättefort. Men att rädda dessa utsatta människor tar flera år.



Fru talman! I den rapport som nu har gjorts av Sveriges Konsumenter finns det faktiskt en hel del bra åtgärder. Och det gläder mig att det nu är någonting på gång, så att det blir bättre än vad det har varit hittills i alla fall. Men jag är fortfarande väldigt kritisk till att det har tagit så otroligt lång tid.
De 50 000 som har drabbats av det här, som har tagit sms-lån under det här året och som har hamnat hos kronofogden önskar naturligtvis att det redan hade funnits en lagstiftning som hade gjort att de inte hade kunnat utsätta sig för de här korta krediterna.
Det togs faktiskt fram ett PM av vår förra regering. Det heter 
Konsumentskyddet inom det finansiella området
. Det innehåller många bra åtgärder för att förbättra det här skyddet för konsumenter. Detta hade man faktiskt kunnat använda sig av och kunnat göra någonting av för att komma till skott lite tidigare än vad man nu gör.
Det är bara att beklaga att det har tagit lite lång tid. Men nu kommer det ändå någonting.
Åtgärderna i den här rapporten handlar bland annat om att man måste skärpa konsumentkreditlagen. Och man måste skärpa kreditprövningen, så att människor inte utsätts för alltför många dåliga lån och så vidare. Det finns faktiskt de som har tagit, precis som jag nämnde tidigare, massor av lån. Det finns de som har tagit 40 sms-lån. Det kan i princip handla om olika aktörer, och där har man inte haft någon kreditprövning.
Man måste också förbättra kontrollen av de här kreditgivarna. Det ligger under Finansinspektionen, som kan vidta åtgärder om man inte följer de regler som gäller.
Det måste naturligtvis också till information och utbildning för våra unga. Det pågår ett bra arbete i dag hos Konsumentverket och kronofogden, men det måste till ytterligare åtgärder för att det här ska bli bra.



Fru talman! Allra först vill jag säga att jag tror att statsrådet Ask klarar den här debatten mycket bra. Jag är helt nöjd med det som hon har sagt här.
Jag tycker också att det är väldigt bra att Monica Green egentligen ansluter sig till de synpunkter som vi hade 2004. Jag tror att många var fundersamma över den här lagstiftningen. Det kan hända att vi skulle ha drivit detta lite hårdare, särskilt kreditprövningen. Nu anslöt vi oss och yrkade inte på att man skulle riva upp hela den här lagstiftningen.
Jag tycker att det är bra att man nu gör en omprövning av den, för det tror jag är till gagn för väldigt många. Det är egentligen ingen partipolitiskt skiljande fråga när man gör en sådan här lagstiftning.
Eva Sonidsson använder begreppet finansiell rådgivning. Det vore bra om det vore så. Tyvärr är det ofta fråga om finansiell missvisning i de här sammanhangen.
Låt mig allra sist ta upp frågan om Kronofogdemyndighetens utsatthet i det här sammanhanget. Jag tror i grund och botten att man, som riksdagsledamoten Jan Ertsborn har pekat på, måste göra någonting för att se till att skuldsaneringen blir effektivare. Då måste man se till att kostnaderna för dem som ska driva in, som Monica Green också är inne på, ökar väldigt kraftigt, så att det inte blir så lönsamt för dem att anlita den samhällsservice som Kronofogdemyndigheten ger.
Vi måste ha kvar en kronofogdemyndighet. Det är jag helt på det klara med. Och jag tror att vi alla är överens om att detta är en viktig del av vårt ekonomiska system.
Men att just ett antal finansiellt missvisande företag har kunnat utnyttja detta så mycket är en avigsida som man måste göra någonting åt. Det tror jag att vi kan göra i partipolitisk enighet, för det kommer att gynna alla dem som nu hamnar i väldigt svåra ekonomiska omständigheter.



Fru talman! Först måste jag säga att jag tycker att Monica Green ska berätta för människor att hon tycker att det går för fort när det gäller att arbeta för att människor ska kunna leva på sin lön.
Vi har sett till att sänka skatterna på låga inkomster och medelinkomster. Det innebär dramatiskt mycket mer pengar i plånboken än vad några lönerörelser ger.
Alliansregeringens uppfattning är att man ska kunna leva på sin lön, inte på lån eller bidrag. Ni har ju den här bidragslinjen, och då är det väldigt enkelt att tro att man kan lösa det.
Men nu är den ekonomiska situationen så här, och många är utan jobb. Vi har en finansiell kris som gör att många har det kärvt. Det kan ha bidragit till - det tror jag - den här skuldsättningen. Men jag tror inte att det är så enkelt. Även utan den här ekonomiska situationen tror jag att den här aggressiva marknadsföringen och de brister i den lag som du och andra också bär ansvar för skulle ha lett till att många hade tagit lån som är ohemult dyra och som sätter dem i skulder alldeles i onödan.
I Sverige har vi ett väldigt effektivt indrivningssystem. Det kan man tycka illa om, men det är faktiskt också väldigt bra, framför allt för de enskilda. Man kan nämligen inte i längden bygga upp hur stora skulder som helst. Detta är också en hjälp, och det skuldsaneringsarbete som bedrivs med hjälp av Kronofogdemyndigheten är oerhört viktigt.
Då säger Monica Green så här: Man borde göra det svårare att ta hjälp av kronofogden. Då tänker Monica Green förmodligen på att företagen inte ska kunna gå dit.
Jag vill vända på det. När vi hade förenklat och förbättrat skuldsaneringslagen, vilket gjordes 2007, innebar det att vi tog bort kravet på att skuldsatta först skulle prata med alla fordringsägare och gå hela den vägen, som är väldigt jobbig för dem. De skulle kunna ta hjälp och få rådgivning från kronofogden direkt. Detta gjordes just för att underlätta för svårt ansatta människor att sanera sina skulder. Och vi jobbar vidare med att se vad vi kan göra när det gäller skuldsanering, för det är otroligt viktigt.
I och med förenklingen och förbättringen av skuldsaneringsreglerna har också både Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten fått mer resurser. Vi tog inte heller tillbaka de pengar som vi räknade med att kommunerna skulle "spara" genom den här förenklingen, för kommunerna har ett ansvar här. Det har alltså getts mer pengar till den här typen av stöd och rådgivning de senaste åren. Det tror jag är väldigt bra.
Det är bra att ni tar upp den här promemorian från den förra regeringen. Den handlade faktiskt mest om tillsynsfrågorna. Vi har ju arbetat med tillsynsfrågorna. Vi har också gett ökade resurser för dem. Så den har nog kommit till användning. Men den behandlade faktiskt ingenting annat. Det ska man vara klar över.
Den lagstiftning som vi har i dag är ett resultat av det arbete som gjordes under den förra mandatperioden. Det var gensvar i riksdagen för det, så jag skyller inte alls ifrån mig. Men det var ett misslyckande vad gäller de här snabba korta lånen. Vi kan se effekterna i dag. Då kom samtidigt det här nya direktivet.
Vi försöker göra det på ett seriöst sätt men har under resans gång ökat på informationen och underlättat och förenklat för skuldsatta att faktiskt reda ut sin ekonomi. Det är inte enkelt, men jag tror att det är väldigt viktigt att göra det på ett korrekt sätt och att ta ett steg i taget. Man ska inte påstå att det här är sådant som går väldigt enkelt, för det finns också i de här korta lånen en del som kanske inte ska kastas ut med badvattnet omedelbart.



Fru talman! Nu kommer Beatrice Ask in på områden där jag inte är säker på att hon har hängt med i den allmänpolitiska debatten den senaste tiden.
Beatrice Ask påstår att människor har fått det bättre, men varför har i så fall utanförskapet ökat med 70 000 personer sedan ni började regera? Varför fördrivs människor från a-kassan? Varför ökar socialbidragen med 35 procent med er politik? Varför har 50 000 personer hamnat hos Kronofogdemyndigheten i år?
Beatrice Ask säger: Det är inte vårt fel. Det är den internationella lågkonjunkturens fel. Vi har ingenting som helst med det att göra.
Men det har ni visst. Det är ni som har regeringsmakten. En regering ska kunna styra ett land även i svåra tider. Man kan inte säga att man bara kan styra när det är fint väder och högkonjunktur. Man måste kunna styra ett land även i dåliga tider, men ni har försvårat för människor i denna lågkonjunktur.
Ni har försämrat a-kassan, ni har försämrat för de sjuka och barnfattigdomen har ökat. Ni har gjort det svårare för människor att få a-kassa, och ni har gjort det svårare för människor att över huvud taget få möjlighet att leva på sin lön, för ni tvingar människor att säga upp sig nu. Det har blivit fult att jobba deltid. Man ska i stället leva på a-kassa, om man nu har rätt till det, på heltid. Det tycker ni är bättre.
Utanförskapet har ökat. Ni står för en bidragslinje. I dag lever folk på bidrag och tvingas ta sms-lån på grund av de ökade klyftorna. Några har fått det bättre - ja. Det har blivit väldigt stora skillnader, och de allra rikaste har fått det allra bäst med er politik. Därför har sms-lånen ökat lavinartat. Ni måste göra något åt detta nu.



Fru talman! Det är ingen nyhet att Monica Green tror att allt djävulskap kommer från alliansregeringen, men det är faktiskt så att en finansiell lågkonjunktur påverkar arbetslösheten mycket. Vi har några branscher som går riktigt dåligt eftersom de inte har hängt med i utvecklingen eller för att det finns strukturförändringar. Vi har också en ganska erbarmligt dålig integration i det här landet som gör att stora grupper står utanför. Vi har många ungdomar som inte får de kunskaper de behöver och därför inte kommer in på arbetsmarknaden.
Detta förstärks i en lågkonjunktur och är ett jätteproblem. Jag hinner inte gå in på allt vad vi gör för detta, men det är naturligtvis också så att människor i en svår ekonomisk situation kan frestas mer av att tro på enkla lösningar, och om marknadsföringen är aggressiv kan det då vara enkelt att ta de här lånen.
Det är därför vi har arbetat fram förslag för att rätta till de brister som finns i den lagstiftning som Monica Green och hennes parti med flera bär ett stort ansvar för.
Vi har medan vi har arbetat med de förändringar som är nödvändiga för att få en bättre kreditprövning, för att se till att marknadsföringen blir mer konsumentvänlig med mera samtidigt sett till att dels intensifiera rådgivningsarbetet och se till att det finns något mer resurser för arbetet, dels sett till att förenkla skuldsaneringslagen så att människor som har hamnat på obestånd lite lättare kan få saklig hjälp för att reda ut sin ekonomiska situation.
Jag säger inte att det räcker, men vi arbetar faktiskt väldigt mycket med detta. Hade vi gått bidragsvägen skulle fler än i dag, långtidssjuka och andra, fortfarande leva på sjukbidrag i stället för att få rehabilitering och så vidare, och då skulle situationen ha varit ännu värre.
