Regionalisering av åklagare i Västerbottens län

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 13 juni 2014

Interpellation: Regionalisering av åklagare i Västerbottens län

Interpellation 2013/14:522 av Katarina Köhler (S)

Interpellation 2013/14:522 Regionalisering av åklagare i Västerbottens län

av Katarina Köhler (S)

till Justitieminister Beatrice Ask (M)

 

Riksdagen och regeringen har de senaste åren tillfört stora resurser till rättsväsendet. Syftet har varit att förstärka och effektivisera verksamheten för att kunna uppnå målen  om minskad brottslighet och ökad trygghet. Hittills kan vi dock konstatera att tillskottens påverkan på verksamhetsresultaten varit blygsam. Detta säger Riksrevisionen i sin rapport från november 2011.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder som syftar till effektivisering, bland annat har flera utredningar tillsatts. Riksrevisionen konstaterar dock att dessa inte har givit ett förväntat resultat. Åtgärderna har inte fått genomslag i verksamheten eller i resultaten och det är oklart vad insatserna gett i form av ökad effektivitet. Man konstaterar också att det saknas viktig kunskap för styrning av rättsväsendet och att regeringen inte har säkerställt att det finns tillgång till den kunskap som behövs för verksamheten och resultaten.

Det finns också brister i myndigheternas uppföljning av verksamheten i termer av resultat, tid och kostnader. Viktiga resultat redovisas inte av myndigheterna, och regeringen har inte heller ställt krav på sådan uppföljning. Allt detta är enligt Riksrevisionen.

En viktig faktor i frågan om huruvida rättsväsendet sköts effektivt är naturligtvis åklagarämbetets arbetssätt, styrning, utvärdering och uppföljning.

Riksrevisionen ifrågasätter rättssäkerhet såväl som ekonomi, tid och – inte minst –resultat.

En viktig faktor i sammanhanget är att åklagarmyndigheten de senaste 10–15 åren dragit in  åklagarresurser på många håll ute i länen. I Västerbotten har Skellefteå och Lycksele förlorat sina åklagare som i stället flyttats till Umeå. Detta innebär att rättssäkerheten inte kan garanteras (enligt polischefer i de båda städerna), handläggningstiderna har förlängts, och åklagare som förundersökningsledare på plats existerar inte. Inte ens gäller detta vid barnbrott där det uttryckligen sägs i lagen att åklagare fysiskt ska närvara. Polis får i stället packa mängder med materiel i kappsäckar och ta sig ned till Umeå där åklagarna finns.

Skälet till att man tagit bort åklagare från dessa orter är enligt justitieministern att  åklagarna kan tillgodoses kompetensutveckling i högre grad om samtliga finns på en och samma ort.

Att rättssäkerheten äventyras och att verksamheten blir ineffektiv genom långa handläggningstider väger alltså lättare.

Min fråga till justitieministern är: Hur har ministern och regeringen åtgärdat kritiken från Riksrevisionen och vad avser ministern att vidta för åtgärder avseende bristen på åklagare i bland annat Skellefteå och Lycksele?