<h2>Interpellation 2024/25:77 Regeringens skattesänkningar</h2>
av Mattias Vepsä (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
 
Finansministern har presenterat regeringens budget för 2025. Prioriteringarna är tydliga. Av det totala reformutrymmet används närmare hälften till skattesänkningar, och budgetens stora vinnare är välbärgade män med höga inkomster och kapitaltillgångar.
Detta är en prioritering som få andra än regeringen ställer upp på eller ens efterfrågar. Samtidigt som skatterna sänks med 28 miljarder kronor saknas stora pengar i skolan, vården och äldreomsorgen. 
Finansministern har i debatten utlovat att alla kommer att få ta del av dessa skattesänkningar, men även detta verkar vara ett påstående med svag verklighetsförankring. 
Jag vill fråga finansminister Elisabeth Svantesson: <ol><li>Har ministern tagit initiativ till en analys av om vilka som får ta del av regeringens skattesänkningar, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet? </li><li>Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut om regeringens skattesänkningar, och vilken avvägning har ministern gjort mellan sänkta skatter och ökade resurser till skolan och vården?</li></ol>

Sänkt skatt för de mest välbeställda

Interpellation 2024/25:77 av Mattias Vepsä (S) Regeringens skattesänkningar

Video

Fru talman! Kalle Olsson har frågat mig hur sänkt skatt för de mest välbeställda bidrar till att öka tillväxten i den svenska ekonomin. Mattias Vepsä har frågat mig varför vi beslutat om skattesänkningar, om det gjorts en analys av vilka som får del av skattesänkningarna samt vilken avvägning jag har gjort mellan sänkta skatter och ökade resurser till skola och vård.Budgetpropositionen för 2025 fokuserar på att investera i ett rikare och tryggare Sverige. En viktig del handlar om att genomföra reformer som ökar Sveriges tillväxt. Med ökad tillväxt blir vi gemensamt rikare och får mer skattepengar att lägga på exempelvis välfärden.För att öka tillväxten behöver drivkraften till arbete och utbildning öka. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor med fokus på heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare. För att utbildning och ökat ansvar på jobbet ska löna sig mer krävs även lägre marginalskatter. Sverige har i dag en av de högsta marginalskatterna i världen, vilket enligt både OECD och Produktivitetskommissionen hämmar viljan att utbilda sig. Regeringen har därför föreslagit att avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas. Motsvarande åtgärder föreslås för pensionärer. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEffekterna av skattesänkningarna har analyserats. Av konsekvensanalysen i budgetpropositionen framgår exempelvis att cirka 6 miljoner personer berörs av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag och motsvarande justering för våra pensionärer. Regeringens budget innebär alltså breda skattesänkningar för låg, medel- och höginkomsttagare.Samtidigt prioriterar regeringen satsningar på både skola och vård. Regeringen ökar exempelvis sektorsbidraget till vården med 2 miljarder kronor, förstärker statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan och utökar statsbidraget för läromedel. På så sätt tar vi ansvar för att trygga välfärdens behov här och nu, samtidigt som vi investerar i ett rikare och tryggare Sverige framöver. Framöver väntas också regionernas situation förbättras tack vare att inflationen nu är bekämpad.Då Mattias Vepsä (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Björn Petersson (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Tack för svaret, finansministern!Nu är det inte så långt kvar tills vi skriver 2025, ett år som för en liten klick kommer att innebära en rejäl skjuts i privatekonomin. Förklaringen till det är att regeringen tar bort avtrappningen i jobbskatteavdraget för dem med de högsta inkomsterna. För en person som likt finansministern tjänar runt 150 000 kronor i månaden väntar en skattesänkning på 3 000 kronor i månaden. För en person med Sveriges vanligaste arbete, en undersköterska, väntar en skattesänkning på 150 kronor i månaden.Det är groteska skillnader, fru talman. Vi talar alltså om flera tusen kronor varje månad.Även med en moderat finansminister vid rodret skulle man kunna tänka att det fanns en annan känsla för vad som är rimligt och anständigt, särskilt när man betänker hur stenhårt de senaste årens dyrtider har slagit - inte mot den lilla grupp som finansministern nu väljer att kasta miljarder efter utan mot vanligt folk. Stigande räntor och höga matpriser har sopat bort tio års reallöneökningar.Mot den mörka fonden är det i och för sig inte svårt att se ett behov av ekonomiska stimulanser till pressade hushåll. I andra europeiska länder ser vi nu hur regeringar väljer att gå fram med höjda pensioner, förstärkta barnbidrag och investeringar i bostadsbyggande för att sätta fart på jobben. I Socialdemokraternas budgetmotion föreslår vi bland annat höjt barn- och studiebidrag, stärkt bostadstillägg för pensionärer och en skattesänkning som träffar rätt. Men för regeringen är det alltså höginkomsttagarna som ska kompenseras mest efter inflationschocken, trots att det är de som är minst påverkade av den. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFrågan är hur man landar i att det är en rimlig prioritering att den med 150 000 kronor behöver ytterligare 3 000 kronor varje månad.Från regeringshåll har det anförts lite olika argument. Vi har här i kammaren under förmiddagen hört om principen hälften kvar. Finansministern har annars fokuserat mycket på att detta är tillväxtdrivande - att det sätter fart på de ekonomiska hjulen, som Elisabeth Svantesson brukar säga.Tillväxt är verkligen ett angeläget område, inte minst mot bakgrund av att Sverige i dag har den högsta arbetslösheten på tio år. Vi har en tillväxt som ligger i botten bland Europas länder. Det finns dock, fru talman, helt andra och betydligt mer träffsäkra åtgärder om man vill få de ekonomiska hjulen att rulla.Hade regeringen på allvar velat vidta tillväxtfrämjande åtgärder hade den satsat dessa miljarder på investeringar i det offentliga, i offentlig konsumtion, och riktat dem mot grupper där vi vet att man förmodligen hade gjort av med varenda krona - inte för att man är slösaktig utan för att det finns stora, uppdämda behov. Det hade gett betydligt större utväxling, precis som Konjunkturinstitutet har visat i sina modeller, än skattesänkningar till en liten grupp som redan har sitt på det torra.Om nu Elisabeth Svantesson som hon säger vill sätta fart på de ekonomiska hjulen, varför riktar hon då inte resurserna till dem som verkligen kan bidra till en injektion i ekonomin och som dessutom behöver dem som mest - barnfamiljer, fattigpensionärer och ensamstående? Varför får dessa grupper bara smulor medan höginkomsttagarna får så väldigt mycket mer?

Fru talman! Min partikamrat Mattias Vepsä har i sin interpellation till finansministern undrat dels om det finns någon analys av vilka som får del av skattesänkningarna från regeringen, dels vilka avvägningar som har gjorts mellan skattesänkningar och resurser till skolan och vården.I sitt svar tar finansministern upp att man prioriterar skola och vård med 2 miljarder kronor i sin budget. Samtidigt pratar vi om skattesänkningar på uppåt 28 miljarder kronor till de välbeställda. Frågan från Vepsä handlar som sagt om hur man gjort avvägningarna.I Vepsäs frågeställning finns också en fundering kring om alla verkligen får ta del av regeringens skattesänkningar. Vi är nog fler än bara Mattias Vepsä och jag som har hört finansministern prata om att alla får del av regeringens skattesänkningar.Jag ersätter i dag Tomas Kronståhl, som är sjukskriven. Får de av oss som haft oturen att drabbas av olycka eller sjukdom del av regeringens skattesänkningar?Jag kommer från byggbranschen, en bransch med tusentals konkurser i svallvågorna av inflationsbekämpningen. Får min kamrat Kalle, som bokstavligen är med och bygger vårt samhälle men just nu är arbetslös på grund av att investeringarna uteblir i byggbranschen, del av regeringens skattesänkningar?Fru talman! En enkel fråga till finansministern: Får alla del av regeringens skattesänkningar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! När höstbudgeten lämnades över till riksdagen stod det klart att av ett stort reformutrymme på 60 miljarder gick nästan 45 procent till skattesänkningar.Finansministern har vid flera tillfällen fört ett resonemang om att man inte ska ha högre skatter än vad som behövs. Då, fru talman, funderar jag på hur statsrådet avser att agera för att säkerställa välfärdens finansiering när skatterna sänks med 28 miljarder för 2025.Ska vi tolka det som att det inte behövs mer pengar till sjukvården trots att finansministerns egna partikamrater vädjar om mer pengar ute i regionstyrelserna men nu i stället behöver säga upp vårdpersonal?Ska vi tolka det som att det inte behövs mer pengar till de förebyggande sociala insatserna för att bryta nyrekryteringen av barn och unga in i kriminalitet? Eller ska vi tolka det som att implementeringen av den nya, omfattande socialtjänstlagen inte behöver mer pengar?Vi kanske ska tolka det som att det är äldreomsorgen och förskolorna runt om i landet som inte behöver mer resurser eller att välfärdsarbetarna överallt i samhället har tillräckligt goda arbetsvillkor?Tycker finansministern att det finns för mycket pengar i statens finanser och att skatten därför behöver sänkas ännu mer framöver utifrån det resonemang som tidigare förts - att man inte ska ha högre skatter än vad som behövs?

Fru talman! Nu har jag suttit en hel förmiddag och lyssnat på socialdemokrater som har väldigt svårt för skattesänkningar för löntagare. Det är intressant att lyssna på debatten.Jag har också hört finansministern - från samma parti som jag, så det kanske är föga förvånande att vi håller med varandra - beskriva hur man under de tuffa åren med hög inflation, som vi ärvde av den förra socialdemokratiska regeringen, har prioriterat dem som haft det tuffast med höjda bidrag och höjda ersättningar och säkerställt att sjukvården och skolan ska få tillräckliga resurser. Allt det har finansministern beskrivit.Nu när regeringen tillsammans med Riksbanken, fackliga organisationer och andra har lyckats bekämpa inflationen finns det utrymme för att löntagare, hårt arbetande människor runt om i hela vårt land som nu har förlorat tio års köpkraft, också ska kunna få skattesänkningar. Och vi hör socialdemokrater gå upp och förfasa sig över detta. Det är vad den här förmiddagen i stort har handlat om.När Socialdemokraterna sänkte värnskatten gav det rejält mycket till de socialdemokratiska statsråden. Det har vi inte hört någonting om i den här debatten, utan det man vill ta upp är återigen en diskussion om att det skulle gagna statsråden från de partier som nu sitter i regeringen att vi gör en något mindre skattesänkning för dem med högst marginalskatter.För socialdemokrater är det alltid på det sättet att det de själva gör är fullt och rätt och rimligt. När någon annan gör likadant är det aldrig det. Men, oavsett vad man tycker om det, om man har marginalskatter på över 55 procent och sänker dem till 52 procent innebär det fortfarande att med de skattesänkningar som nu görs betalar läkare, advokater och rätt många andra löntagargrupper fortfarande mer än hälften av det de tjänar i direkt löneskatt. För den hundralapp som till mer än hälften försvinner ska de sedan gå och handla någonting som det är moms och ytterligare skatt på. De får behålla rätt lite av den sista hundralappen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige är ett av de länder i världen som har högst marginalskatter, och det är därför forskningen entydigt visar att det långsiktigt inte kostar att sänka marginalskatterna därför att man får fler arbetade timmar i ekonomin.Det kan man tycka är bra för den enskilde. Det är bra för landet och tillväxten. Men vet ni vilka det också är bra för? Alla de människor som står och väntar i vårdköer, framför allt i socialdemokratiskt styrda regioner. Alla de som står och väntar i vårdköer kommer att ha nytta av att vi får fler arbetade timmar av läkare. Allt det är bra, för det saknas personer i sjukvården. Fler arbetade timmar gör att fler personer kommer att få sjukvård. Det är bra på alla sätt och vis.Den här förmiddagen, fru talman, handlar ytterst om det som finansministern gång på gång har pekat på: Vi behöver mer tillväxt i Sverige. Vi behöver inte socialdemokrater som berättar om hur en krympande kaka ska fördelas. Kakan ska växa, för det gagnar alla. Det blir mer pengar till bra ersättningar och bra socialförsäkringssystem. Det blir mer pengar till den gemensamma välfärden där våra barn ska ha en bra skolgång, där våra äldre ska få en bra äldreomsorg och där sjukvården kan ta hand om alla. Allt det är bra när det fungerar, och det kräver ekonomisk tillväxt.Därför är jag glad att vi har en regering som har bekämpat inflationen och nu prioriterar tillväxten.(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för de här två interpellationerna. Det är en bra och viktig diskussion som vi också haft tidigare här på morgonen, men jag fortsätter den gärna.När jag fick det här jobbet och när den moderatledda regeringen tillträdde i oktober 2022 ärvde vi en hög inflation på 9-10 procent, låg tillväxt och väldigt hög arbetslöshet. För oss har fokus från dag ett varit på att göra Sverige tryggare - jag ska inte säga så mycket mer om det just nu - men också att göra Sverige rikare.Det första man behöver göra då är att dämpa inflationen, och det har vi gjort genom ansvarsfulla budgetar samtidigt som vi har kunnat stärka hushållen och välfärden. Trots att konjunkturen varit svag har vi inte bedrivit en expansiv politik, för då hade inflationen fortsatt öka. Det har varit en viktig prioritet.Nu fokuserar vi på den låga tillväxten. Nu har vi lågkonjunktur tillsammans med andra länder i Europa, till exempel Tyskland och Frankrike. Vi har det därför att svenska hushåll är räntekänsliga - när räntan går från 1 till 5 procent och man har höga bolån som man inte bundit blir det snabbt ökade boendekostnader - och vår byggsektor har haft det otroligt tufft. Här har det också varit viktigt att bekämpa inflationen. I går kom Riksbanken återigen med en dubbelsänkning, och det kommer att gynna hushåll och företag och på sikt också byggsektorn när efterfrågan kommer tillbaka och vi kommer att ha ett annat läge. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFru talman! Varför tycker jag att det är viktigt med tillväxt? Jo, precis som Edward Riedl nyss sa måste den ekonomiska kakan växa. Jag ser att det finns möjlighet att få svensk ekonomi att växa mer under många år framöver genom att göra olika saker inom olika områden. Jag har nämnt det innan; det handlar om infrastruktur och energisystem. Det handlar om utbildning. Det handlar om skatter och regelverk. Vi har börjat det arbetet, och budgeten för nästa år är ett viktigt steg där. Vi gör historiska satsningar i flera av de här delarna. Vi gör det för att ekonomin ska växa, för att vi inte ska behöva göra som i Region Stockholm eller Stockholms stad och höja skatten för att kunna finansiera välfärden.Man kan också prioritera. Det har vi gjort gång på gång. Vi har sagt nej till en del höjningar av olika utgifter och lagt det på det som är viktigt.För den som lyssnar eller läser protokollet: Kommuner och regioner har huvudansvaret för sin egen verksamhet. Men staten ska ta och tar ett ansvar - 288 miljarder i riktade och generella statsbidrag blir det till kommuner och regioner nästa år. Det kan vara bra att veta. Tillskott är en sak - många av de tillskott vi gjorde för i år är permanenta och fortsätter, så 288 miljarder skjuter staten till, och jag är väldigt glad att den sänkta inflationen nu också gör att kommuner och regioner får 50 miljarder lägre pensionskostnader.Vi fokuserar på tillväxt på kort och lång sikt. Vi fokuserar på att göra det som krävs för att Sverige ska bli rikare. Utgångspunkten kan aldrig vara att alltid höja skatten så fort man behöver göra mer, för om man fortsätter höja skatten som ledamöterna här vill göra blir det tufft för dem som har de lägsta inkomsterna. Kommunalskatten är trots allt det som alla som arbetar betalar, och det är mycket illa att man väljer att höja den.Frågan är om vi har gjort något mer för svenska hushåll under de här åren. Ja, den första hösten och det första året införde vi ett stort elstöd. Reduktionsplikten förändrades, vilket vid årsskiftet gjorde det 4 kronor billigare. Priset på diesel har sjunkit med nästan 10 kronor sedan vi tillträdde. Vi sänker skatten för alla två år i rad - alla som har jobbat och alla som jobbar.Vi gör en mängd saker för att stärka hushållens köpkraft, och det tänker vi fortsätta med. Vi vill att inte bara Sverige som land ska bli rikare utan att också hushållen och deras köpkraft ska stärkas.(Applåder)

Fru talman! Elisabeth Svantesson säger i interpellationssvaret och i debatten här i kammaren att man gör både och - man gör insatser för låg och medelinkomsttagare och för höginkomsttagare. Grejen är bara den att tonvikten i det vi talar om ligger på det starka fokus som regeringen i den här budgeten har lagt på landets höginkomsttagare och att detta får konsekvenser. Det blir väsentligt mindre pengar till sjukvården nästa år, trots att rekordstora varsel hänger över sektorn. Och de som har de allra minsta marginalerna och kanske har kämpat allra mest genom dessa dyrtider - jag tänker på dem som var ämnet för en tidigare interpellationsdebatt här i dag, människor med sjuk- och aktivitetsersättning - får i stort sett ingenting i kronor räknat i den här budgeten. I stället utökar man funkisskatten.Jag tänkte komma tillbaka lite till frågan om tillväxt. När regeringen i sin budget aviserade att man skulle sänka skatten för de rikaste anförde man just tillväxtargumentet och konstaterade att Sverige och Europa har tappat i förhållande till USA. Vi måste komma i kapp, och vägen dit är, om man ska tro regeringen, att det ska bli mer över för dem som redan har mycket. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär kan man ana tankegodset bakom regeringens ekonomiska politik. Det låter som ett eko från Thatchers och Reagans 80-tal. Ge mycket till de rika, så får vi se hur det sipprar ned till de vanliga människorna på gatan. Detta är en politik som har prövats om och om igen genom historien, med ökade klyftor och samhällen som dras isär som det bestående resultatet.Sverige är tyvärr, herr talman, inte opåverkat av denna utveckling. Även här har klyftorna ökat för mycket. Men frågan är om vi med aktiva politiska beslut vill se till att Sverige fortsätter i en amerikaniserad riktning. Det är visserligen sant att USA är ett rikt land, men rikedomarna är extremt ojämnt fördelade. Den amerikanska medelklassen är krympande - den är mindre än i många jämföra europeiska länder. Så brukar det för övrigt se ut i länder med stora inkomstskillnader. Samtidigt som medelklassen i USA har krympt har förmögenheterna koncentrerats hos en liten elit på ett helt extremt sätt.Frågan är alltså om det är en typ av amerikansk tillväxt som finansministern har som målbild när hon lägger fram sina skattesänkningar, där förmögenheterna koncentreras hos en liten elit samtidigt som inkomstskillnaderna vidgas. Är det en sådan samhällsutveckling finansministern vill se också i Sverige? Det tror jag i så fall är ett viktigt besked. Jag tror inte alls att särskilt många svenskar längtar efter ett hårdare, brutaliserat klassamhälle, präglat av ökad splittring, där några få drar ifrån. Frågan är vad Elisabeth Svantesson ser som så inspirerande i en sådan samhällsutveckling.

Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Finansministern besvarar frågan om alla får med att det är breda grupper som får. Det tolkar jag som ett nej, herr talman. Alla får inte, även om finansministern inte vill säga det. Jag har den största respekt för att det ibland kan bli fel och att man kan snubbla. Men jag konstaterar att alla inte får del av skattesänkningarna, vilket framgår av finansministerns interpellationssvar.I sitt svar fokuserar finansministern mycket på att öka tillväxten och drivkrafterna för arbete och utbildning. Här håller jag med. Jag tänker att våra partier, Moderaterna och Socialdemokraterna, alltid har välkomnat tillväxt. Vi har dock lite olika syn på hur vi uppnår tillväxten.Med sina skattesänkningar prioriterar regeringen de välbeställda, precis som min partikamrat Kalle nyss föredrog. Man kan jämföra med undersköterskorna, som får någon hundralapp i stället för, som vi, tusenlappar. Min kamrat Jill är undersköterska, och hennes matkasse kostar lika mycket som min. Jag vet inte varför tillväxten skulle öka mer av den matkasse jag köper, eller om jag köper mer mat än Jill gör.Handels har gjort en stor undersökning bland sina medlemmar som är anställda i butik. En tredjedel av dem lever under fattigdomsgränsen. Vad skulle de göra om de fick ett par tusen kronor mer i månaden? Svaren är hjärtskärande: inte låna pengar varje månad, betala min receptbelagda medicin, äta mig mätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHerr talman! Tillväxt - ja. Men min fråga till finansministern är: Tror regeringen att 2 000 kronor i skattesänkning för mig ökar tillväxten mer än till exempel 2 000 kronor i lön för en anställd i vården, vilket man kunde ha prioriterat i stället, utifrån en socialdemokratisk modell för att öka tillväxten?

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att de skattesänkningar som nu görs urholkar just det som vi skulle behöva ge till det gemensamma - till skolan, äldreomsorgen, förskolorna och regionerna när det handlar om sjukvården och till att höja barnbidraget för de föräldrar som lever med de minsta marginalerna. Vi skulle vilja höja det med 200 kronor. Men det regeringen gör är att ge undersköterskan någon hundralapp mer i skattesänkning, och då har vi inte räknat in att man kanske dessutom hade kunnat behålla kollegor och få bättre arbetsvillkor.Detta är en debatt som jag ändå uppskattar väldigt mycket, för det är en klassisk debatt mellan moderater och socialdemokrater som handlar om vad vi ska göra med det gemensamma. Det blir så himla tydligt i budgeten för 2025 vad som är skillnaderna i svensk politik: De som har mest och tjänar mest ska få ännu mer, och de som lever på marginalerna ska få några smulor. Det är så varje gång. Det kommer alltid att vara så och har alltid varit så. Det känns ändå någonstans tryggt att med den här regeringen få något som är väldigt förutsägbart. Jag uppskattar alltså den här debatten.Det som gör mig otroligt bekymrad är att många människor som har betalat ett väldigt högt pris ska fortsätta göra det och leva med konsekvenserna av den ekonomiska krisen under lång tid framöver. Det är jag väldigt bekymrad över.

Herr talman! Den här regeringen ärvde 10 procents inflation och en av EU:s lägsta tillväxttakter. Alla som någon gång har varit ute och rest vet värdet av den svenska kronan. Under två mandatperioder med socialdemokratiska regeringar nästan halverades kronan mot dollarn. Det blev väldigt mycket dyrare. Svenska folket blev, herr talman, fattigare under de åren, och det rådde avsaknad av reformer för jobb och tillväxt.Vi hade bland världens högsta bränslepriser. Motiveringen var att det skulle säkra miljö- och klimatåtaganden. Vi kan konstatera att lite drygt halvvägs in i denna mandatperiod har vår finansminister och den här regeringen med samarbetsparti faktiskt bekämpat inflationen, och det är många som har bidragit till detta. De fackliga organisationerna har tagit ett stort ansvar i Sverige. Vi har också en riksbank som har gjort sin del. Allt detta sammantaget gör nu att räntorna går ned snabbare här än i många andra länder. Det lättar på bördan för hårt ansatta svenska hushåll.Vi har gått från att ha nästan de högsta bränslepriserna i världen till att ha Västeuropas lägsta. Allt detta sammantaget gör nu att det blir bättre för väldigt många människor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHerr talman! Jag tycker att vi ibland hamnar i en vulgärdebatt här, där någon krona som sägs satsas fel innebär undergång. Så är det ju inte. Vad vi behöver är att se till att tillväxten ökar och att kakan växer. Så kan vi fortsätta att bygga starka socialförsäkringssystem och se till att vanliga löntagare faktiskt klarar sig.I början av den här debatten hörde jag socialdemokrater uttrycka att löntagarna minsann inte har haft det särskilt tufft. Men jag skulle säga att väldigt många runt om i landet har haft det väldigt jobbigt.

Herr talman! Det är på många sätt en orolig tid som vi lever i. Då kan det vara bra att veta att Sverige står på en väldigt stadig ekonomisk grund och en stadig politisk grund. Vi har en stadig ekonomi för att vi har en låg statsskuld och starka offentliga finanser, och vi ser också att det vi gör tillsammans påverkar den svenska ekonomin i makroformat. Men vi står också på en stadig grund politiskt, för vi är fyra partier som har bestämt oss för att bygga Sverige både rikare och tryggare. I de budgetar som vi har lagt fram - vi har lagt fram tre här i riksdagen - har vi kunnat pressa tillbaka inflationen och samtidigt stötta hushållen. Två gånger sänker vi skatten för alla. Vi ser också till att sänka drivmedelspriser. Vi sänker skatten också på sparande, så att fler kan spara och också få sina pengar att växa. Vi vill att Sverige ska bli tryggare, och vi vill att Sverige ska bli rikare. Jag fick en fråga av Kalle Olsson om USA och produktivitet. Låt mig säga så här: Jag tycker att Sverige är möjligheternas land. Här i Sverige kan man utbilda sig gratis. Man kan göra det oavsett vad föräldrarna har för plånbok eller bakgrund. Här i Sverige finns det goda förutsättningar att faktiskt växa. Den som har invandrat hit kan läsa svenska gratis och till och med få ersättning för att göra det, och man kan komma hit och utbilda sig vidare. Det är möjligheternas land.När det gäller USA och konkurrenskraft ska jag säga att jag och mina kollegor i EU under det senaste året varje månad har haft stora och långa diskussioner om just konkurrenskraft. Vi ser ju att USA springer före.Produktivitet är alltså grunden för att ha tillväxt, och USA:s produktivitet har ökat kraftigt. Här finns saker att lära sig av och se hur Sverige och andra länder i EU inte ska hamna efter. Men Sverige är Sverige, och vi har våra institutioner och vår modell. Men man kan alltid lära sig av andra. Det är med oro som alla vi 27 ser att EU halkar efter. Vi har ständiga diskussioner om hur detta ska lösas och något olika ingångar. En del länder tycker att vi ska ha mer gemensam upplåning för att få fart på ekonomin, medan andra tycker att andra saker behövs för att ekonomin ska växa. Detta är en diskussion som pågår kraftfullt i EU. I går fick jag frågor bland annat angående Trump och vad som kommer att hända nu. Men jag tänker att vi också har en egen läxa att göra. Det som händer i USA påverkar oss, absolut, men vi kan också påverka vår egen ekonomi. Detta har jag väldigt mycket fokus på just när det gäller tillväxtfrågor. Även ifall inte EU gör tillräckligt tillsammans - om det blir så - måste vi i Sverige göra vad vi kan. Det handlar om utbildningssystem, skattesystem, kompetensförsörjningsfrågor och investeringar i infrastruktur och energisystem. Allt detta och ännu mer behöver förbättras, så att svensk ekonomi kan växa framöver. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör mig är detta viktigt också för fördelning. Finanspolitiken har en viktig roll när det gäller struktur, det vill säga att få tillväxt, stabilisering, så att inte inflationen drar iväg, och fördelning. Sverige har byggts rikt också av att vi inte har haft fullt så stora klyftor som många andra länder och till exempel av att välfärdssystemen har varit tillgängliga för alla. Vi har inte dyr sjukvård och så vidare.Sverige är i grund och botten ett fantastiskt land. Men Sverige har problem. De problemen tar den moderatledda regeringen itu med steg för steg. Nej, Sverige ska inte bli USA, men Sverige måste bli mer produktivt på olika sätt, så att ännu fler svenskar och vi som bor här kan bli rikare.

Herr talman! Nej, detta handlar inte om någon krona, som Edward Riedl sa. Jag pratar om 3 000 kronor i ytterligare sänkt skatt för en person som tjänar 150 000 kronor i månaden. När finansministern fick frågan vad hon själv skulle göra för dessa pengar blev hon svaret skyldig. Jag är inte ett dugg intresserad av vad finansministern gör med sin privatekonomi, men jag tyckte att svaret var talande i sammanhanget. Om man tjänar dessa summor är de grundläggande behoven tillgodosedda. Guldkanten på tillvaron finns där. Bufferten är säkrad. Det är inte en fråga om det blir semester på sommarlovet, och fotbollsskorna står i hallen.Om vi däremot ställde samma fråga till pressade hushåll skulle vi inte behöva vänta på svar. Vi skulle få svar, tillväxtdrivande svar. Det blir kläder och mat och utflykt med barnen. Det blir mer pengar in i näringslivet, fler jobb och ökad tillväxt - precis det som Sverige just nu behöver.Eller om vi hade ställt motsvarande fråga till landets kommuner och regioner, vad hade de gjort? De hade kunnat börja med att dra tillbaka de rekordhöga varsel som nu hänger över hälso- och sjukvården och som kommer att leda till fler arbetslösa, sämre tillgänglighet och längre köer.Så här avslutningsvis får man i alla fall medge att finansministern är klargörande i så måtto att hon visar vad den här regeringen prioriterar och värderar högst. Hon klargör vem som är viktig och vem som är strävsam, ett ord som finansministern ofta återkommer till. Den som är strävsam i finansministerns Sverige är inte busschauffören som kliver upp 04.30 för att köra oss andra till jobbet. Det är inte undersköterskan som tar nattpasset på äldreboendet. De strävsamma är en liten grupp människor varav många sitter framför dataskärmar och flyttar runt andras pengar. De är samhällsbärarna i den här regeringens Sverige. Bara de får det bättre ska tydligen också vi alla andra få det bättre.Detta är inte bara en obegriplig politik, utan den är också djupt provocerande.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Men jag blev lite förvirrad när finansministern återupprepade att alla får en skattesänkning. Jag får helt enkelt gå hem och studera siffrorna ett varv till, för jag kan inte hitta detta vare sig i det skriftliga svaret eller i debatten tidigare under dagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI vilket fall som helst tänker jag, precis som mina partikamrater har sagt tidigare, att det finns en tydlig ideologisk skiljelinje. Att prioriteringar av skattesänkningar skulle driva tillväxt bättre än investeringar från det offentliga är en ideologisk skiljelinje. Jag är tacksam över att vi kan debattera den och stå för våra olika åsikter.Själv drivs jag av idén om börda efter bärkraft. Jag har inga problem med att själv betala en högre procentsats i skatt än Jill eller Kalle som arbetar i vården och på byggen.Jag tackar finansministern för debatten och välkomnar fortsatt debatt ur ideologisk synpunkt.

Herr talman! Kanske den här debatten kan kännas vulgär i den bemärkelsen att vi nu kommer in på Socialdemokraternas favoritscen, där det handlar om människosyn och man får använda samma repliker som man använt sedan man gick på kurs på Bommersvik. Men låt mig berätta vad som driver mig, herr talman!Sedan jag fick det här jobbet drivs jag varje dag av att svensk ekonomi ska växa. Vi gör en mängd saker för just detta. Den budget som vi har lagt fram är tillväxtfrämjande, alltifrån det som nämndes av tidigare talare till skatter. Att vi har väldigt höga marginalskatter är hämmande för tillväxt. Vi ska komma ihåg att vi i dag har ett progressivt skattesystem som gör att de som tjänar mest också betalar väldigt mycket mer i skatt procentuellt sett. Jag kommer tillbaka till grundfrågan. Jag fick höra att man menar att jag svarar konstigt på frågan om vad jag ska göra om jag får mer pengar. Ja, men jag tänker inte på det, för varje dag tänker jag på hur svensk ekonomi ska växa och på hur vi kan förbättra för människor.Det är därför som vi, den moderatledda regeringen, nu lägger fram en tandvårdsreform, som Socialdemokraterna aldrig lyckats få till. Där underlättar vi på riktigt för dem som är 67 år och äldre att få tandvård. Vi vet att detta är ett av de största problemen för många äldre svenskar.Det är också därför som vi nu kraftfullt höjer sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall - ingen har gjort det på tolv år. Den höjs med 2 100 kronor i månaden för dem som har det allra tuffast, och man kan få ett boendetillägg på 1 700 i månaden.Detta gör en moderatledd regering. Vi gör det samtidigt som vi sänker skatten för alla som jobbar och har jobbat, för det ska löna sig att jobba och ha jobbat. Under de här åren har våra ersättningar skrivits upp för dem som inte har arbetat. Det är rimligt att de kompenseras. Men vi tycker på riktigt att det också är rimligt att se till alla löntagare - den strävsamma busschauffören, sjuksköterskan, undersköterskan och många fler.Trevlig helg, herr talman!(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad.