<h2>Interpellation 2022/23:252 Regeringens arbete med regelförenkling</h2>
av Tobias Andersson (SD)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
 
Den 1 mars ställde jag en skriftlig fråga (2022/23:406) till energi- och näringsminister Ebba Busch om regelförenklingar. Jag redogjorde då bland annat för följande: ”I över ett decennium har en aktiv regelförenklingspolitik lyst med sin frånvaro i regeringarnas arbete. Berörda intressenter menar ofta att den senaste regering som bedrev ett faktiskt regelförenklingsarbete som gjorde skillnad var den första Reinfeldtregeringen. Sedan dess har mycket sagts men lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som presenterats: –200 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv.”Frågan jag ställde var: ”Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att skyndsamt gå vidare med konkreta förslag på regelförenklingar?”I sitt svar instämde ministern med min problembeskrivning och påpekade att regeringen arbetar med regelförenkling. Det sker bland annat genom att de förslag om regelförenklingar som gavs av Utredningen om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) bereds i Regeringskansliet.Detta är naturligtvis positivt och jag ser framemot slutprodukten av detta arbete. Med det sagt finns det dock ett behov av att kommunicera kring hur arbetet går, hur långt regeringen kommit i de olika delarna, när näringslivet kan förvänta sig svar och när faktiskt förändring är på plats. Mot denna bakgrunden torde en interpellationsdebatt kunna fylla ett positivt syfte genom att erbjuda Ebba Busch en möjlighet att utveckla kring regeringens arbete på området. Med anledning av detta önskar jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch följande:  Hur långt har regeringen kommit i arbetet med regelförenkling, och vilka regler förenklas först?

Det kommande implementeringsrådets funktion

Interpellation 2022/23:252 av Tobias Andersson (SD) Regeringens arbete med regelförenkling

Video

Fru talman! God eftermiddag, kära riksdagsledamöter, åhörare och ni som lyssnar där hemma, nu eller i efterhand! Tobias Andersson har frågat mig hur långt regeringen har kommit i arbetet med regelförenkling och vilka regler som förenklas först. Tobias Andersson har också frågat mig hur långt regeringen har kommit i arbetet med implementeringsrådet och hur regeringen avser att utforma det. Jag väljer att besvara interpellationerna tillsammans.Svar på interpellationerSverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan och administrationen för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt. EU:s regleringar behöver implementeras så att regelbördan och administrationen för företagen minskar eller åtminstone inte ökar.Vi håller på att analysera de remissynpunkter som har lämnats på förslagen från utredningen om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Den går att leta upp om man vill.Digitalisering är ett viktigt verktyg för att förenkla för företag. I maj 2022 lämnade Statskontoret ett förslag på metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.Statskontoret har för närvarande i uppdrag att följa upp hur långt de myndigheter som omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag har kommit i tillämpningen av denna förordning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april i år. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka takten i genomförandet av förordningen.För verksamt.se, som är myndigheternas gemensamma webbplats för företagsinformation och företagstjänster, pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lägga ut ytterligare information och erbjuda ytterligare tjänster för att underlätta för företagare att starta och utvidga sina verksamheter. Genom budgetpropositionen för 2023 tillfördes verksamt.se sammanlagt 10 miljoner kronor.Regeringen lämnade den 14 mars 2023 en proposition med förslag på ett avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar. Det innebär att det så kallade danstillståndet föreslås avskaffas på platser som inte är offentliga.Regeringen aviserade inrättandet av ett implementeringsråd i budgetpropositionen för 2023. Målet med rådet är att minska regelbördan för företag. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågor rörande utformning och mandat för implementeringsrådet, och jag kommer inte att föregripa regeringens kommande förslag.Härutöver finns ett antal förenklingsåtgärder som nu bereds i Regeringskansliet. Jag vill inte heller här föregripa vad regeringen så småningom kommer att presentera som förslag. Vi kommer dock att ha anledning att återkomma.

Fru talman! Jag tackar energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret.Vi ska i dag debattera två interpellationer som jag har ställt. Den ena handlar om det generella arbetet med regelförenkling. Den andra handlar mer explicit om implementeringsrådet. Detta torde vara en naturlig ordning - implementeringsrådet kommer förhoppningsvis att utgöra ett nav i regelförenklingsarbetet, och därför är det rimligt att vi debatterar dessa två interpellationer samtidigt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen problembild som föranledde mina interpellationer sammanfattade jag i dem. En aktiv regelförenklingspolitik har lyst med sin frånvaro i svenska regeringars arbete i över ett decennium. Under denna tid har väldigt mycket sagts men alldeles för lite gjorts, vilket också syns i de uppskattningar av näringslivets kostnader för regelkrångel och byråkrati som har presenterats - enligt Svenskt Näringslivs uppskattningar handlar det om uppemot 200 miljarder årligen.Fru talman! Det ganska märkliga i sammanhanget är att det, detta till trots, knappt finns någon politisk konflikt i dessa frågor. Egentligen har det inte funnits någon uppenbar sådan under dessa år, och så är fallet även i dag, åtminstone mellan mig och energi- och näringsministern. På det stora hela finns det sannolikt relativt stor samsyn även mellan regeringsunderlaget och åtminstone delar av oppositionen när det gäller regelförenklingsfrågor.Annat vore märkligt, kan man tycka. Inget parti går till val på mer regelkrångel eller säger rakt ut att man står bakom onödig administration och byråkrati eller onödigt regelkrångel. Trots detta sker en överimplementering av EU-direktiv. Konsekvensutredningar av ny lagstiftning brister, och uppföljningen av nya reglers utfall uteblir.Med detta sagt finns det dock goda förutsättningar för förändring under denna mandatperiod. Förhoppningsvis kan den interpellationsdebatt som vi nu ägnar oss åt visa på just det.Tidöavtalet fastslår att samarbetet ska resultera i lägre administrativa kostnader för företagen. Det finns ett relativt gediget underlag som har tagits fram under tidigare regeringar - även om de inte har lyckats verkställa detta har de tagit fram ett underlag som den nytillträdda regeringen sannolikt kan arbeta vidare med. Någon större ny utredning - någon SOU - torde inte behövas på detta område.En del saker har redan skett från regeringens sida. Bland annat har Regelrådet stärkts genom att anslaget ökade med 5 miljoner. Även verksamt.se har fått ett budgettillskott, som ministern själv redogjorde för. Men utöver satsningarna i budgetpropositionen är det väl endast förslaget om avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar som ännu har nått riksdagen, även om mycket pågår.Jag förstår utifrån ministerns svar och mitt eget arbete att mycket är på gång, inte minst rörande implementeringsrådet, som jag avser att återkomma till i mitt nästa anförande. Skulle energi- och näringsministern ändå kunna ge något positivt besked nu i debatten till de intressenter som följer dessa frågor och som riskerar att känna att det inte har skett tillräckligt mycket ännu? Även om en del är på gång finns det organisationer och företag som upplever att de inte har inkluderats i detta arbete. Kanske har de inte fått insyn i vad som komma skall och är därför av uppfattningen att det sker för lite eller att det går för långsamt på området.Min fråga, fru talman, är om ministern kan komma med ett exempel på något på området regelförenkling som snart når riksdagens bord.

Fru talman! Nu när jag har lämnat mitt formella interpellationssvar, som också har skickats in och som finns att ta del av, vill jag tacka för interpellationen. Tobias Andersson är ju, i egenskap av ordförande i näringsutskottet, föredömligt aktiv i dessa frågor och har, precis som han själv påpekade, varit ganska ensam visavi den förra regeringen. Det var också en stor anledning till att våra fyra samarbetspartier fick ett förtroende från svenska folket att försöka driva Sverige i en annan riktning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe svenska företagen är Sveriges jobbskapare. De möjliggör för svenska mammor och pappor att ha ett arbete att gå till så att de kan försörja sig själva och sin familj, bidra till ekonomisk tillväxt och stärka vår gemensamma välfärd. Det är grunden för allt.Jag menar att vi de senaste åren har tagit Sveriges jobbskapare för givna. Från många olika delar av samhället har det kommit administrativa pålagor och regelpålagor som sammanlagt har minskat förutsättningarna för svenska företag att starta, växa och anställa fler. Det har också försvagat svensk konkurrenskraft jämfört med om man hade drivit en politik utifrån denna syn på Sveriges jobbskapare och vetskapen om hur viktigt det är att vara noggrann med att inte lägga mer sten på börda.Det torra och riktiga svaret på frågan om det finns nya besked att ge i dag är nej. Det har att göra med att dessa frågor har varit rejält nedprioriterade på Regeringskansliet. När vi klev in på Klimat- och näringslivsdepartementet fick vi därför skicka en tydlig signal om att regelförenklingar ska prioriteras upp. Att stärka konkurrenskraften genom bland annat minskad regelbörda är också en avgörande del av det svenska EU-ordförandeskapet.Turordningen är sådan att vi har valt att prioritera verksamt.se och Regelrådets arbete. Men vi försöker också öka bandbredden, för fler behöver arbeta med dessa frågor och ha möjlighet att prioritera detta för att öka tempot. Det finns fog för kritiken om att det har funnits utredningar och förslag på den förra regeringens bord som det inte har skett något med. Vi har nu satt tänderna i detta, men vi behöver göra det i rätt ordning.Vi kommer att behöva återkomma mer samlat, inte styckevis och delt. Vi kommer också att återkomma i frågan om ett implementeringsråd.

Fru talman! Jag tackar åter för svaret från energi- och näringsministern.Jag instämmer i ministerns generella inflygning på det näringspolitiska området. Detta område återfinns inte i Tidöavtalet som ett eget kapitel eller projekt. Här finns dock en relativ samsyn, och området hanteras inte minst inom ramarna för pågående budgetsamverkan.En del av frågorna ligger dock utanför, och det är därför jag ställer dem i kammaren. Om en större förändring på regelförenklingsområdet ska kunna komma på plats krävs att initiativ tas under detta riksmöte, åtminstone att det görs en plan för verkställande under kommande år. Det vore olyckligt om sådant man hade kunnat ro i land under dessa fyra år inte hinns med. Ännu bättre vore förstås om effekten av förändringarna skulle hinna märkas i näringslivet innan vi går till val nästa gång.Bland det som regeringen arbetar med, och som ministern belyste i sitt första svar, finns de remissynpunkter som har lämnats på förslagen i utredningsbetänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Det i utredningen, som är bred och stor, som är aktuellt i denna debatt går lite förenklat att sammanfatta som dels förslag om konkreta regelförenklingar, dels en mer systematisk översyn av regelprocessen i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag förstår att regeringen nu analyserar remissvaren och utredningen i stort. Jag är nyfiken på om man avser att återkomma i båda frågor, det vill säga både konkreta regelförenklingar och det mer processorienterade? Blir det i så fall samlat, eller avser man att ta många tuggor av denna stora kaka?Låt mig också ta upp det som var fokus för min andra interpellation, nämligen ett implementeringsråd. Även om ministern inte kan gå in i detalj står jag fri att resonera utifrån min ingång i frågan. Energi- och näringsministern kan sedan avgöra om hon vill kommentera det eller inte, men då har jag i alla fall fört fram min och Sverigedemokraternas syn på frågan.Fru talman! Lite förenklat kan man tänka sig att ett implementeringsråd kan utformas på två sätt. Det ena blir just ett implementeringsråd som tar del av förslag från EU, värderar dem och sedan föreslår hur de kan implementeras i svensk rätt utan att överimplementeras och göra det krångligare än nödvändigt för dem som berörs av lagstiftningen. Det andra är ett bredare uppdrag där man kan likna rådet vid ett nav eller en hubb för regelförenklingsarbete även utöver implementering av EU-direktiv.I sitt första svar sa Ebba Busch att regeringen aviserade inrättandet av ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. Det låter bra, för det öppnar för ett bredare uppdrag för detta råd än att bara titta på EU-direktiven.Sverigedemokraterna förespråkar den danska modellen. Implementeringsrådet har där haft ett brett uppdrag och jobbat systematiskt med regelförenklingsarbete i stort.Fru talman! Jag har sagt vad jag tycker. Vi får se om ministern utvecklar regeringens åsikt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågorna.Låt mig börja med frågan som rör regelförenklingarna i stort kopplat till utredningen om mikroföretag och moderniserad bokföringslag. Det är rimligt att förvänta sig att vi återkommer vad gäller både regelförenklingar i stort, alltså raka lag- och regeländringar, och det processuella. På flera områden ser vi att företagen tycker sig ha en förståelse för vad lagstiftningen stipulerar och vilka regler de har att förhålla sig till. Men även om de känner sig trygga med att de i slutändan får ett ja vågar de ändå inte ge sig i kast med olika frågor av rädsla för att processen är otydlig eller segdragen. Det handlar om att reglerna ska vara begripliga, tillämpbara och inte för många men också om hur processerna ser ut, som att veta var i systemet man hamnar, vart man ska vända sig, hur man anmäler olika delar av sin verksamhet och så vidare. Detta hänger ihop och påverkar varandra.Mot bakgrund av detta finns det anledning att förvänta sig att regeringen återkommer i båda delarna. Huruvida vi delar upp det eller återkommer samlat är för tidigt att säga. Vi vill hålla tempot uppe, och jag delar ledamotens ambition och önskan att kunna sjösätta detta så tidigt som möjligt under mandatperioden så att det också ges möjlighet att få effekt.Jag delar också ambitionen att få så brett stöd som möjligt. Många av riksdagens åtta partier säger ofta att regelbördan måste minskas, något som vi också kommer att höra mycket inför EU-valet nästa år. Men när det är dags att gå från ord till handling tar det ibland stopp. Regeringen ska försöka hålla högt tempo och hoppas sedan på brett stöd i kammaren. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra frågan gällde implementeringsrådet - för nytillkomna i salen och kammaren ska sägas att vi diskuterar regelförenklingar för företagen. Jag har stora förhoppningar kring arbetet med implementeringsrådet, fru talman. Utgångspunkten relaterar mycket till EU-lagstiftningen, med tanke på att Sverige är nästan bäst i klassen - det vill säga i mitt tycke sämst i klassen - med det som ibland kallas gold-plating, nämligen att vi tar ett EU-regelverk och implementerar det till absolut max så att det blir som allra krångligast och blir en konkurrensnackdel för våra företag. Det måste vi sluta med!Detta kommer att vara grunden för implementeringsrådet, men jag är öppen för ett bredare ansvar kring regelförenkling här och att vi ser till att implementeringsrådet också har möjlighet att ta ett bredare grepp om var de här frågorna prioriteras som helhet. Huruvida det är möjligt eller inte är också någonting som vi får anledning att återkomma till och som också är en del av beredningsarbetet.

Fru talman! Tack på nytt till ministern för svaren! Jag uppskattar att man trots att det pågår ett arbete och att man är begränsad när det gäller i vilken utsträckning och med vilken detaljrikedom man kan svara på frågorna som jag ställer ändå gör ett tappert försök att i den utsträckning det är möjligt besvara desamma.Med det sagt tackar jag lite för svaren jag har fått på de båda interpellationerna. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ställa en fråga på samma tema som jag tycker är viktig att få med i helhetsperspektivet. Ska vi klara av att på riktigt skapa en förändring för Sveriges företagare under de här åren kommer vi att behöva jobba från olika håll och kanter, även i väntan på att implementeringsrådet kommer på plats eller på att förslagen i Förenklingsutredningen eller i övrigt faktiskt verkställs och blir verklighet i svensk lag och tillämpas därefter.Ett uppdrag som jag tror är viktigt är att tydligt peka ut en uppsättning myndigheter som i dag står för en stor del av den regelbörda, den administration och de kostnader som välts över på företagarna och se till att de faktiskt får i uppgift att verka förenklingsinriktat. Detta skulle man bland annat - vilket har skett inte minst när det kommer till livsmedel - ha gjort i regleringsbrev. Jag tror att det är viktigt att bredda det och gentemot fler myndigheter kräva in förslag, och gärna åligganden, om hur de kan förenkla sin verksamhet - det kan vara förslag på lagar och regler som skulle kunna skrotas för att underlätta för att myndigheterna själva upplever problem. Arbetet kan knytas ihop med de näringslivsorganisationer som är berörda. Dessa skulle i nuläget kanske kunna spela in till Regelrådet men i framtiden till implementeringsrådet. Detta blir alltså ett medskick och en fråga på samma gång.

Fru talman! Den 11 september 2022 röstade svenska folket för ett maktskifte och för att Sverige skulle börja gå i en annan riktning, helt enkelt att vi skulle se till att Sverige fungerar igen - att man oavsett var i landet man bor ska kunna lita på att polisen kommer när man ringer, att välfärden finns där när man är som allra mest utsatt, att det finns el i uttaget till rimliga priser och att vi har en brottsbekämpning som fungerar, men också att grunden för välståndet säkras genom att människor kan gå från att ha en idé i huvudet till att göra verklighet av den genom att starta ett företag eller ha möjlighet att få en anställning i ett företag. Och är det något område där det här maktskiftet verkligen kommer att märkas är det just i synen på företagandet och den tillväxtmotor och jobbskapare det är. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill tacka för interpellationen. Men jag vill också säga att det här kommer att vara ett prioriterat arbete både på EU-nivå, för den svenska regeringen, i Regeringskansliet och mellan de fyra samarbetspartierna. Det vore oklokt av mig att gå in på mer detaljer än vad jag har försökt bjuda på i den här interpellationsdebatten. Vad gäller Tobias Anderssons sista inlägg får vi alltså ta det som ett klokt medskick, och jag vill även passa på att uppmuntra dem som tittar på den här debatten nu hemmavid eller i efterhand att påverka och markera vad som är mest prioriterat.Vi har ett arbete att göra, både med det som är utlovat - att gå i hamn med utredningen kring regelförenklingar och med införandet av ett implementeringsråd - och med att implementera detta som en grundsyn som kommer att behöva påverka regleringsbreven till våra myndigheter som har en stor påverkan när det gäller hur företagarvänligt Sverige uppfattas vara. Och än mer företagarvänligt ska det bli!Interpellationsdebatten var härmed avslutad.