regelkrångel

Fru talman! Karin Falkmer har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att öka intresset för regel- förenkling inom Regeringskansliet, samt vad jag avser att göra för att minska regelkrånglet och göra den svenska regelfloran mer småföretagarvänlig. I sin fråga refererar Karin Falkmer bl.a. till Små- företagsdelegationens förslag. Karin Falkmers fråga om varför regeringen inte har genomfört samtliga Småföretagsdelegationens förslag återkommer gång på gång i frågor och interpellationer. Vid varje till- fälle har jag redogjort för vad regeringen har gjort, varför det tar tid att genomföra en stor del av försla- gen och varför regeringen av olika anledningar har valt att inte prioritera en minoritet av förslagen, t.ex. att varje bibliotek ska ha Internetanslutna datorer. Regeringen har följt upp förslagen och vidtagit de åtgärder som vi anser nödvändiga. Jag tänkte även kort kommentera den OECD- studie som Karin Falkmer nämner i sin fråga. Studien presenterades 2001 och beskriver företagens admi- nistrativa kostnader för att följa skatte-, arbetsmark- nads- och miljölagstiftningen i elva olika länder. Av studien framgår att Sverige befinner sig någonstans i mitten vad gäller administrativ börda. Resultatet varierar beroende på vilket mått som används. Mätt i kostnad per anställd ligger vi sämre till för de mellan- stora företagen, dvs. företag med 50-200 anställda. I procent av BNP eller i förhållande till företagens omsättning ligger dock Sverige bra till. När det gäller Simplex är verksamheten fr.o.m. innevarande år inte längre ett projekt utan en del av den reguljära verksamheten. Förutom att Simplex granskar alla nya och ändrade regelförslag bedriver man även ett långsiktigt attitydförändringsarbete, som bl.a. omfattar råd och stöd till samt utbildningar av regeringstjänstemän och myndighetspersonal. Simp- lex uppgift är även att initiera förenklingsförslag av befintlig lagstiftning. I detta arbete fyller arbetsgrup- pen för regelförenkling en viktig uppgift. Tillsam- mans med arbetsgruppen, som består av företrädare för näringslivsorganisationerna och småföretagare, för regeringen en kontinuerlig dialog angående det fortsatta regelförenklingsarbetet. Som jag har nämnt i tidigare svar har regeringen bl.a. tillsatt olika utred- ningar och vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra informationen för småföretagare och underlätta kon- takten med myndigheterna, t.ex. genom IT-lösningar. Det är viktigt att påpeka att regelförenklingsarbe- tet är en angelägenhet för hela Regeringskansliet. För att markera detta har bl.a. statssekreterargruppen med särskilt ansvar för arbetet med regelförenkling inten- sifierat sitt arbete. Gruppen, som består av statssek- reterare från Justitie-, Finans- och Näringsdeparte- mentet, har bl.a. beslutat om de särskilda rutiner som ger Simplex den särställning som gruppen har inom Regeringskansliet i dag. Statssekreterargruppen be- slutade även om de uppdrag som gavs till sex myn- digheter i höstas om att inkomma med förenklings- förslag. Att förenkla tillvaron för småföretag är ett lång- siktigt arbete där det gäller att utveckla bra metoder för ändamålet. Detta är inte unikt för Sverige. Olika länder arbetar på olika sätt och vi har mycket att lära av varandra. Regeringen följer därför noga vad som händer i andra länder och har regelbundna erfaren- hetsutbyten, bl.a. träffas EU-ländernas regelförenk- lingsansvariga två gånger per år. Simplex har även bilaterala erfarenhetsutbyten med sina kolleger i övri- ga länder. Jag kan i detta sammanhang nämna att Norge nu inför en Simplexfunktion inom sin motsva- righet till Näringsdepartementet. Man har insett det långsiktiga värdet av en granskningsfunktion. Avslutningsvis vill jag betona vikten av att kvan- titativt kunna följa upp och utvärdera regelförenk- lingsarbetet. Regeringen kommer därför att utveckla en svensk modell i nära samarbete med näringslivet för att mäta administrativ börda i företagen. Det är viktigt att regering och näringsliv är överens när det gäller mätmetoder innan nya mål sätts för det fortsatta arbetet med att förenkla reglerna. Det är ett arbete som jag avser att driva vidare med oförminskad kraft.

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Trots många fagra ord under snart åtta år med social- demokratisk regering är den allmänna meningen bland svenskar i allmänhet och bland företagare att regeringen har misslyckats med näringspolitiken. En Temo-undersökning visade för två månader sedan att tilltron till företagarklimatet blivit sämre från en re- dan låg nivå. 3 av 4 företag i vårt land upplever att regelbördan ökat under senare år. Bennettrapporten, som presenterades nyligen, pe- kar bl.a. på det olösta problemet med regelkrånglet som en del av det otillfredsställande företagarklima- tet. Det är inte konstigt att antalet företagare minskat och att antalet nyföretagare är rekordlågt. Det är inte heller konstigt att färre och enklare regler är ett stän- digt återkommande krav från landets företagare. Interpellationssvaret föranleder en del frågor, som jag vore tacksam om näringsministern ville lyssna på. I interpellationssvaret påstår näringsministern helt utan förbehåll att Simplex granskar alla nya och änd- rade regler. Var finns då Simplexanalysen avseende förslaget om nya ändrade regler om offentlig upp- handling, ett förslag som är direkt småföretagarnega- tivt? Var, Björn Rosengren, kan jag ta del av den konsekvensanalysen? När Simplexgruppen havererade avgick dess ord- förande med orden: Jag hade räknat med att stånga pannan blodig men inte att avlida på min post. - Han hade tröttnat på det interna motståndet och den inter- na byråkratin. När näringsministern nu påstår att det finns "särskilda rutiner som ger Simplex den särställ- ning som gruppen har inom Regeringskansliet" und- rar jag: Om avsikten är att Simplex ska ha en särställ- ning, varför var då en av Björn Rosengrens första åtgärder som ansvarig minister för Simplex att ta ifrån Simplex dess organisatoriska status som egen enhet? Näringsministerns betoning av vikten av att kvan- titativt kunna följa upp och utvärdera regelförenk- lingsarbetet låter närmast patetisk. Björn Rosengren säger: "Regeringen kommer därför att utveckla en svensk modell, i nära samarbete med näringslivet, för att mäta administrativ börda i företagen." Detta, Björn Rosengren, betyder att ingenting i denna väg, trots alla årens diskussioner om denna sak, har ut- vecklats eller ens varit föremål för ett utvecklingsar- bete. Varför har metoder för att kvantitativt kunna följa upp och utvärdera regelförenklingsarbetet inte ut- vecklats under hittillsvarande tre och ett halvt år med Simplex? Är inte detta en metod som borde finnas sedan länge, även avssende annat regelarbete än det som berör de mindre företagen? Björn Rosengren! Hur avser regeringen att mäta sitt för två år sedan uppställda luddiga treårsmål för regeringsarbetet?

Fru talman! Låt mig börja med att ta upp den Te- moundersökning som Karin Falkmer hänvisade till. Jag är faktiskt lite tveksam till vad den undersökning- en egentligen visar. Undersökningen omfattar 1 100 intervjuer med svenskar som är 16 år eller äldre. Intervjuerna har genomförts per telefon, och av de 1 100 är 73 företagare. Som Karin Falkmer säger visar svaren när det gäller samtliga tillfrågade att något färre än tidigare tycker att företagsklimatet är gynnsamt, 31 % i augusti 2001 och 27 % år 2002. Samtidigt har dock andelen som tycker att företagsklimatet är ogynn- samt sjunkit från 33 % i augusti 2001 till 28 % år 2002. Bland de tillfrågade egenföretagarna upplevs fö- retagsklimatet i dag som gynnsamt av 22 %, att jäm- föras med 24 % 1999. Samtidigt upplevs företagskli- matet i dag som ogynnsamt av 45 % mot 53 % år 1999. När man läser den här Temoundersökningen måste man konstatera att regeringen har lyckats gans- ka väl. Så kan man använda statistik och undersök- ningar. Går man lite djupare, som jag nu gjort, visar det sig dock att de företagare som tillfrågades tyckte att det hade blivit bättre, och det var väl en poäng. Likväl har Sverige ett bra företagsklimat, trots vad var och varannan moderat riksdagsman interpellerar om här i riksdagen. Jag måste säga att jag inte är djupt imponerad över detta. Jag har mött den här debatten tidigare i dag, och jag kan konstatera att det svenska näringslivet likväl fungerar ganska bra: Likväl är det så att vi har hanterat ungefär 70 % av småföretagardelegationens förslag. Likväl är det så att vi startar en mängd olika före- tag i Sverige. Likväl är det också så att många av de här företa- gen utvecklas och går bra. Mycket kan göras bättre, och låt oss då tala lite just om Simplex. Det är ändå så att Simplex har lyckats väldigt väl. Det är också så att Simplex har en särställning i re- geringen. Anledningen till hopslagningen var att vi hade väldigt svårt att skilja mellan vad som är en regel och vad som är något annat som ska åtgärdas i näringslivsklimatet. Den som pläderade för detta var Gunvor Eng- ström, som då jobbade på Näringsdepartementet och som nu är verkställande direktör på Företagarnas Riksförbund. Jag har stort förtroende för henne. Hon argumenterade väl för detta, och jag tyckte att det var riktigt att man inte kan skilja mellan en liten regel och en stor regel och hantera dem olika. Reglerna hör ihop. Som jag uttalat har Simplex en stark särställning. Det är ett organ som ska sortera och gå igenom alla förslag oberoende av vilket departement de kommer ifrån. Därför har vi också en samordningsgrupp med inriktning både mot näringslivet och mot arbetet i Regeringskansliet. Det är i första hand Justitiedepar- tementet, Finansdepartementet och Näringsdeparte- mentet som berörs av detta.

Fru talman! Jag fick inte svar på två av mina ställda frågor. Jag hoppas att näringsministern besva- rar dem i nästa inlägg. Vi kan kivas om olika mätningar av företagarkli- matet, men den mest kända internationella studien av nyföretagande, Global Entrepreneurship Monitor, visar att Sverige kommer på en mindre hedrande 24:e plats bland 29 undersökta länder vad avser andel av befolkningen som är engagerad i aktiviteter kring företagande. Samtliga övriga nordiska länder har långt bättre placeringar. De bakomliggande anled- ningarna är flera, och regelkrånglet är en viktig orsak. Näringsministern säger i interpellationssvaret att Simplex bedriver ett långsiktigt attitydförändringsar- bete, som bl.a. omfattar råd och stöd samt utbildning- ar av regeringstjänstemän och myndighetspersonal. Negativa attityder till företagande utgör hinder för näringslivets utveckling. Det medger nu näringsmi- nistern, men vad är det som har skapat denna negativa attityd om inte ett långt socialdemokratiskt och före- tagarfientligt regeringsinnehav? Näringsministern pekar i sitt svar på att regering- en tillsatt olika utredningar. Det stämmer. De senaste 91 månaderna har den socialdemokratiska regeringen tillsatt 993 utredningar. 114 av dessa ligger inom näringsministerns ansvarsområde. Många av utred- ningarna följer regeringen inte upp, t.ex. Regionalpo- litiska utredningen. Andra utredningar förlängs eller läggs ned utan att man gör någonting i sak. Att regelförenkling har utretts i småföretagardele- gationen vet alla. Alla vet också vad som har hänt. Det har inte förändrat bördorna för företagen. Det är det viktiga i den här frågan, näringsministern. När det gäller Simplex vill jag säga följande, efter åtta år med Socialdemokraterna. Regeringens regel- förenkling havererade innan den ens kom i gång. Sedan har regeringen själv krånglat till och hindrat regelförändringsarbetet. Organisatorisk form har ändrats fyra gånger. Namn har ändrats fyra gånger. Ansvarig statssekrete- rare har ändrats sex gånger. Ansvarig minister har bytts en gång. Minst fyra s.k. nystarter av regelför- enklingsarbetet har gjorts. Vi har hört många fagra ord utan synbara resultat. Småföretagardelegationen har mest blivit en ku- liss. Förslagen har hamnat i utredningar eller inte genomförts. Ungefär 12 % är genomförda enligt den socialdemokratiska rapporten om företagarklimatet som kom för inte så länge sedan. Småföretagarna har inte märkt någon lättnad av regelbördan. Det är detta som är problemet, näringsministern. Om näringsministern får fortsätta efter valet, vil- ken garanti finns då för att Simplex inte kommer att fortsätta förändras och ryckas upp och bli föremål för nystarter? Varför gör inte näringsministern som i England och ser till att regelförenklingsenheten får tyngd, kraft och en självständig ställning?

Fru talman! Jag trodde inte att vi skulle göra nå- gon allmän bedömning av politiken. Jag tycker i så fall att mitt läge är ganska gott. Här talas om åtta år med Socialdemokraterna och att allt har havererat, gått åt skogen. När vi tog över 1994 hade vi ett budgetunderskott på över 200 miljarder. Vi hade en öppen arbetslöshet på nästan 10 %. I dag har vi goda statsfinanser. De hör till de bätt- re i Europa. Den öppna arbetslösheten ligger i dag på 3,8 %. Det är den lägsta siffran sedan tio år tillbaka. Jag tycker att ni moderater ska vara lite försiktiga. Ni höll på att köra detta land i sank totalt. Nu har vi rättat upp det. Vad uppehåller ni er kring? Jo, Simplex. Ni säger att det inte har gått riktigt bra. Jag vill ändå påstå att det faktiskt går väldigt bra när det gäller regelföränd- ringarna och den verksamhet som Simplex har dragit i gång. Vi för en dialog med Företagarnas Riksför- bund och framför allt Svenskt Näringsliv. Men man löser inte detta på en dag. Vi har gjort mycket. Jag ska be att få återkomma till frågan om mät- metoder. Eftersom jag har en minut kvar ska jag nämna några källor när det gäller olika bedömningar. Efter nedgång 98/99 steg antalet nystartade företag igen år 2000 och nådde en ny rekordnivå. Sammanlagt star- tade 39 520 företag vilket är 14 % fler än 1994. Det var inte så dåligt. Under 2001 har antalet nystartade företag sanno- likt minskat. Det har helt att göra med den konjunktu- rella situationen. Det finns indikationer på att nyfö- retagarkurvan pekar uppåt i början av 2002, enligt ITPS. Möjligheten till ökad tillväxt är, som sagt var, in- timt förknippad med förmågan att utnyttja ny tekno- logi och utveckla nya produkter. Satsning på forsk- ning och utveckling, framför allt inom kunskapsin- tensiva sektorer, är en av de viktigaste indikatorerna på ett bra företagsklimat. Sverige investerade 1999 mest av alla OECD-länder i forskning och utveckling. Tre fjärdedelar av pengarna satsas inom näringslivet. Andelen forskare i förhållande till arbetskraften är hög i Sverige, allt enligt OECD. I en jämförelse av olika länders konkurrenskraft från International Institute for Management and De- velopment 2002 bedöms 49 länder efter 314 kriterier. Avsikten är att rangordna länderna efter förmågan att skapa en miljö för uthålliga och konkurrenskraftiga företag. Ungefär en tredjedel av kriterierna baseras på en opinionsundersökning bland 4 000 företagsledare världen över. Sverige har avancerat i konkurrenskraft från nittonde plats år 1997 till elfte plats 2002. Vi kan ta frågan om innovationsligan. Där ligger Sverige etta, t.o.m. före USA. Den internationella näringslivsorganisationen World Economic Forum publicerar årligen en rapport om tillväxtutsikterna i 75 länder. Den senaste rapporten har sammanställts av ekonomer vid det amerikanska Harvarduniversi- tetet. Länderna rangordnas både efter förmågan att utnyttja aktuella resurser för att skapa välstånd och efter potentialen för tillväxt fem år framåt i tiden. Sverige har avancerat i rangordning både när det gäller globalt konkurrenskraftsindex från sjunde till sjätte plats och tillväxtindex från tolfte till nionde plats. Jag kan fortsätta på punkt efter punkt. Som jag har sagt tidigare i dag, vill man inte lyss- na på mig eller på interpellanten kan man lyssna på andra som gör bedömningar.

Fru talman! Det stämmer att vi toppar i forskning och utveckling och patent. Men det blir inga företag av det. Det är det som är problemet. Där är närings- klimatet skulden. Näringsministern har inte svarat på min fråga om var jag kan hitta konsekvensanalyser när det gäller offentlig upphandling, inte heller när det gäller mät- metod. I stället går näringsministern i bräschen för att klaga på att moderater klagar över att företagsklima- tet är dåligt. Det är inte bara moderater som gör det. Det är inte vi som har hittat på att näringsklimatet är dåligt. "För krångligt att vara småföretagare" är en arti- kel som Mona Sahlin har skrivit. "Företagarpolitiken en katastrof" är ett uttalande av en f.d. medarbetare på näringsministerns departement, en som är verkligt insatt i vad som händer på departementen. "Ett hel- vete att driva företag" - ursäkta, fru talman - skriver Michael Treschow. Företrädare för företagarna i Västmanland, Södermanland och Örebro län har gått ut och begärt de två näringsministrarnas avgång bero- ende på att ingenting har hänt som förbättrat villkoren för företagande i Sverige. Näringsministern borde vara bekymrad över att så få företag startas i Sverige med anledning av alla dessa patentansökningar, att forsknings- och utveck- lingsinsatserna ger så liten effekt i tillväxt av företag och att nyföretagandet är så lågt. Vad kommer näringsministern att göra för att se till att det blir enklare för företagare att bedriva verk- samhet i Sverige?

Fru talman! Likväl har 39 520 företag startat un- der 2000 vilket är 14 % fler än 1994. Likväl har Sve- rige ett utomordentligt bra företagsklimat om vi jäm- för oss med andra länder. Likväl kan det bli bättre. Det är min och regeringens roll att se till att det kommer att bli bättre. Vi tar bit för bit. Avslutningsvis ska jag svara på några frågor. Det tar tid att utveckla mätmetoder. Andra länder har fått kritik för att de inte har valt tillräckligt bra metoder. Det gäller exempelvis Danmark och Holland. Vi vill välja en bra metod som passar för svenska förhållan- den. När vi startade för tre och ett halvt år sedan fanns få metoder att utgå från. I propositionen som föregick lagen om offentlig upphandling finns en konsekvensanalys. Det finns alltså att läsa i propositionen. Det trodde jag att inter- pellanten var medveten om. Får jag avslutningsvis tacka för debatten. Den har varit spännande om än inte alltid så saklig, dock självklart från min sida. Vi har tagit fram en skrift som heter Produktionsplats Sverige - fakta om det svenska näringslivsklimatet. Vi tar där upp frågor som har med makroekonomi att göra, överskott i de offentliga finanserna. Vi har tagit upp frågor som handlar om skuld och inflation. Vi visar räntekurvor. Vi har tittat på tillväxt, skattekvot, arbetskraftens sammansättning och kompetens etc. Vi kan bara konstatera att Sverige ligger mycket bra till. Detta är fakta.