Reavinstskatten på bostäder

Fru talman! Mats Green har frågat bostads- och digitaliseringsministern vad han menade med sitt uttalande om en sänkning av kapitalvinstskatten på bostäder och om han avser att driva frågan.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Det är viktigt att upprätthålla stabila och förutsebara regler för så betydelsefulla beslut som köp av bostäder. Behovet av åtgärder på området måste ses långsiktigt och hanteras varsamt. Alliansregeringens förändringar av boendebeskattningen har gått i riktning mot en minskad löpande beskattning och en ökad beskattning vid transaktionstillfället.

Regeringen tog i början av förra året initiativ till breda politiska samtal där vi bland annat ville se över skatternas utformning för att främja ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Mats Greens parti och de övriga borgerliga partierna valde att lämna de samtalen. Jag ser därför för närvarande inte att det finns någon öppning för en blocköverskridande lösning.

Regeringen arbetar intensivt med åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad. Regeringen genomför just nu den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Som ett led i detta presenterades i juni 2016 ett bostadspolitiskt paket med förslag på 22 åtgärder för fler bostäder. Till exempel har reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ändrats, vilket innebär att taket för uppskovsbelopp har slopats för avyttringar av privatbostäder som sker under perioden 21 juni 2016-30 juni 2020. Dessutom har metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av billigare bostad ändrats. Regeringens prioritering och kraftansträngning för att fler bostäder ska byggas har gett resultat. En kombination av aktiv regering, ansvarstagande kommuner, en byggbransch som anstränger sig och en positiv ekonomisk konjunktur har gjort det möjligt att öka byggandet runt om i landet. År 2016 påbörjades byggandet av det största antalet lägenheter sedan 1990.

Fru talman! Den interpellation som jag ställde till Peter Eriksson handlade om det faktum att han söndagen den 29 januari gav besked om att han ville se en sänkning av reavinstskatten på bostäder. Peter Eriksson är just bostadsminister. Dagen efter, måndagen den 30 januari, gav finansminister Magdalena Andersson besked om att reavinstskatten på bostäder absolut inte skulle sänkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min enkla fråga här i dag var: Vad är det som egentligen gäller? Då har jag bland annat fått till svar att finansministern tar över denna fråga eftersom arbetet är så fördelat inom regeringen. Om man drar denna konklusion lite längre är arbetet så fördelat att när en miljöpartist säger någonting som en socialdemokrat inte håller med om får miljöpartisten inte svara, utan det är en socialdemokrat som går in och styr upp det hela.

Jag skulle återigen vilja ha svar på vad det är som gäller. Gäller Peter Erikssons uttalande om att reavinstskatten på bostäder ska sänkas, eller är det finansministerns mycket tydliga uttalande om att den absolut inte ska sänkas som gäller?

Sedan räknar finansministern även upp ett antal åtgärder när det gäller krisen på bostadsmarknaden i Sverige. Vi som arbetar med bostadspolitik och hanterar dessa frågor dagligen vet att ordet kris verkligen är ett korrekt ord, även om det är något slitet, när det handlar om att beskriva läget på bostadsmarknaden i Sverige.

Jag kan dock konstatera att trots det allvarligaste läget på den svenska bostadsmarknaden sedan 1960-talet har ingen regering sedan 1970-talet lagt fram så få förslag för att öka byggandet av bostäder i Sverige. Det är, fru talman, helt enkelt inte acceptabelt. Det är faktiskt mer än så; det är helt ohållbart.

Jag delar finansministerns syn på att man bör kunna se över reavinstskatten för att möjliggöra större rörlighet inom det befintliga beståndet.

De bostadspolitiska samtal som finansministern hänvisar till ledde ingenstans, eftersom Socialdemokraterna och Miljöpartiet var alltför upphängda vid Vänsterpartiet och vägrade ta tag i de stora underliggande problem som kännetecknar den svenska bostadsmarknaden. Det var anledningen till att dessa samtal brakade samman. Alliansen ville göra för mycket, och regeringen ville göra för lite.

Återigen: Jag vill ha besked om vad det är som gäller. Gäller beskedet från Peter Eriksson på söndagen, eller gäller beskedet från Magdalena Andersson på måndagen?

Jag tycker att alla som äger ett hus, en bostadsrätt eller en ägarlägenhet i Sverige bör få ett tydligt och långsiktigt besked om vad som gäller internt i regeringen. Vilken politik kommer man att föra, och vilken proposition kommer man att lägga fram i riksdagen när det gäller denna och övriga frågor beträffande bostadspolitiken?

Fru talman! Jag har jobbat mycket med bostadsfrågor sedan jag blev finansminister - ovanligt mycket för en finansminister. Det beror framför allt på en sak: Jag brinner för att de ungdomar som sitter på läktaren - de är i samma ålder som mina egna barn - ska få samma möjlighet som min generation fick, nämligen att få den underbara känslan av att sätta nyckeln i låset till sin egen första bostad, vrida om och kliva in. De ska få känna: Här bor jag. Jag har ett eget boende.

Det är detta som driver mig. Det är min drivkraft för att lägga så mycket tid och kraft på bostadsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagsläget är det mycket svårt för ungdomar att komma in på bostadsmarknaden. Det är därför som vi försöker stimulera både kommuner och bostadsbolag att bygga billiga hyresrätter, så att ungdomar får en möjlighet att få in en första fot på bostadsmarknaden.

Vi har infört ett investeringsstöd som är riktat just så att bolagen ska bygga hyresrätter som det också blir rimliga hyror för. Vi styr investeringsstödet, så att det ska gå just till byggande av billigare hyresrätter, driva ned byggkostnaderna och driva bolagen till att försöka hitta billigare lösningar.

Vi jobbar också med att försöka öka möjligheterna till industriellt byggande och förenkla reglerna, så att man kan producera många liknande hus och på så sätt få ned byggkostnaderna och därmed möjliggöra för ungdomar att flytta till sin egen bostad.

Vi ger också en särskild bonus till kommuner som ser till att det kommer fram mark, för det är kommunerna som bestämmer hur marken ska användas och som ser till att det kommer fram byggplaner så att företagen kan bygga. Staten bestämmer inte över kommunerna, men vi kan ge en ekonomisk stimulans och se till att det blir mer attraktivt för kommunerna att bygga. Det är det den här regeringen har jobbat med, och det är så vi har prioriterat de ekonomiska resurserna - just för att ungdomar ska kunna flytta hemifrån.

En sänkning av reavinstskatten skulle gynna dem som har ägt sin bostad sedan länge, till exempel min generation. Vi har tjänat mycket på våra bostäder. Det är ett problem med att lägga mycket pengar på att förändra reavinstskatten. Samtidigt är den inte oproblematisk, för den gör också att det blir dyrare att byta bostad. Det ökar risken för att pensionärspar stannar kvar i sina bostäder längre än de annars skulle ha gjort. Både de själva och andra kanske skulle vilja att de flyttade till en mindre bostad så att villan blir ledig för en barnfamilj.

Detta var någonting som diskuterades i bostadssamtalen, men man kom inte framåt - bland annat för att man inte hittade en förnuftig finansiering. Det var också någonting jag bedömde att vi var tämligen överens om i bostadssamtalen, och min bild är inte direkt att Moderaterna drev frågan om reavinstskatten. Regeringen har inga förslag om reavinstskatten. Vi kan naturligtvis öppna för att diskutera den igen, men vi har inga sådana förslag i dagsläget.

Det är bra att Mats Green tar upp bostadssamtalen. Jag deltog i dem, och min bild är inte att Moderaterna drev någon enskild fråga särskilt hårt i bostadssamtalen, men Mats Green kanske vill berätta vad det är Moderaterna konkret vill göra i bostadspolitiken - annat än att lätta på strandskyddet. Allvarligt talat tror jag nämligen inte att ungdomarna kommer att få bostäder genom att vi lättar på strandskyddet.

Fru talman! Det är alltså inte jag som står här och argumenterar för en sänkning av reavinstskatten. Min fråga gällde bostadsminister Peter Eriksson, Magdalena Anderssons ministerkollega. Han är den som gav besked om att den skulle sänkas. Med tanke på att finansministern dagen efter gick ut och sa att reavinstskatten absolut inte ska sänkas undrar jag helt enkelt: Vilket besked från samarbetsregeringen är det som gäller? Hur väl samarbetar man internt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är intressant att Magdalena Andersson säger att få finansministrar har ägnat så mycket tid och kraft åt bostadspolitik som just hon. Jag tycker att det är bra, men just därför är det så tråkigt att ingen regering sedan 1970-talet har levererat så få förslag för att öka byggandet av bostäder i Sverige - i synnerhet med tanke på att vi nu har den värsta bostadskrisen i Sverige sedan 1960-talet, fru talman.

Det finns en mängd olika saker man kunde, borde och skulle ha gjort. Regeringen har inte heller saknat möjligheter; senast i tisdags i civilutskottet, som hanterar bostäder och byggande i Sverige, diskuterade vi nya regler för buller. Riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen om att börja förenkla bullerreglerna. Bostadsministern var där, och vi ville få en förklaring till att regeringen vägrar göra någonting åt det svenska bullerregelverket. Det påverkar i synnerhet möjligheten till byggnation av mindre lägenheter för ungdomar och mindre centralt placerade lägenheter för alla. Där vägrar regeringen att göra någonting.

Min talartid medger inte att jag står och räknar upp alla de åtgärder som Alliansen har lagt fram förslag om men som regeringen gör sitt yttersta för att antingen fälla eller inte göra någonting åt, fru talman. Jag kan ge finansministern ett löfte i dag - jag kan tala för hela mitt parti, och jag vågar faktiskt tala för hela Alliansen - om att regeringen skulle kunna få igenom vilken regelförenkling som helst efter lunch om den bara hade viljan.

Jag kan också stå här och räkna upp ett antal förslag som vi moderater har drivit för att göra det lättare att bygga i Sverige. Ett exempel är detaljplaner; vi vill avskaffa kravet på detaljplan. Vänd på kuttingen vad gäller PBL! Renodla kommunernas uppgifter till att kanske inte peka ut de områden där man får bygga utan i stället peka ut de områden där man inte får bygga. Annars ska normalprincipen vara att man faktiskt får bygga just bostäder.

Vi har sagt att vi inte bara kan sitta och fingra på marginalen. Vi måste någon gång våga ge oss på grundfundamenten i bostadspolitiken i Sverige. Då kan man inte sitta med en massa heliga kor, utan då måste alla säga: Okej, vi är beredda att tänka om och tänka nytt. Det har Moderaterna varit, och det har Alliansen varit, men regeringen sitter med alltför många heliga kor som den inte vill röra över huvud taget.

Finansministern tog upp strandskyddet. Det är en del, men det är en liten del i en mängd olika åtgärder. De få och begränsade åtgärder som regeringen har genomfört är åtgärder som regeringens egna experter har sagt kommer att, som bäst, få en begränsad effekt på bostadsbyggandet. Det duger inte, fru talman.

Nu när vi ändå diskuterar bostadspolitiken vill jag återigen säga att det är anmärkningsvärt att ägna så mycket tid åt bostadspolitik och få så väldigt lite gjort. Det är inte hållbart, i synnerhet inte mot bakgrund av den situation som framför allt ungdomar behöver hantera i bostadskrisens Sverige. Jag vill alltså ha mer action från regeringen, och framför allt vill jag veta vilket av beskeden om reavinstskatten från regeringens olika statsråd som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag försökte vara tydlig i mitt förra inlägg. Vi har i dagsläget inga förslag om att sänka reavinstskatten. Det var ett tydligt besked jag gav, och jag kan ge det igen: Vi har i dagsläget inga planer på att sänka reavinstskatten.

Vi står nämligen på samma ställe som vi gjorde när Moderaterna valde att lämna bostadssamtalen, för vi hittade ingen rimlig finansiering. Det är också precis det Peter Eriksson säger i artikeln, det vill säga att han inte ser vad det finns för finansiering och att det är finansieringen som är problemet. Så länge vi inte har någon finansiering har vi inga planer på att sänka reavinstskatten.

Sedan är det kanske inte bara antalet förslag som har betydelse för om det byggs mer utan också hur stora förslag man har. Regeringen har ju gjort den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Den är inte stor i antal förslag, men den är stor i antal miljarder - det är många miljarder vi nu lägger på ett investeringsstöd och på stimulans till kommuner som ser till att det byggs. Förra året betalades det ut 1,8 miljarder till kommuner där det har byggts mycket; bland annat fick Borås 30 miljoner kronor. Det är en kommun som bygger mycket, och det innebär en del kostnader.

För mig är det viktigt att kommuner ser till att det byggs, och det är viktigt att det byggs lägenheter. Våra ungdomar måste nämligen ha någonstans att flytta när det är dags att flytta hemifrån. Ungdomar måste få möjlighet att ta det viktiga första steget in på bostadsmarknaden och få en bostad, och det är precis detta regeringens stora och omfattande förslag handlar om.

Mats Green säger att han vill titta på grundfundamenten i bostadspolitiken. När jag deltog i bostadssamtalen var det inte grundfundament jag hörde lyftas fram från Moderaterna, men du får gärna ta upp vilka grundfundament i bostadspolitiken du vill förändra, Mats Green. Jag antar att det inte är buller och strandskydd.

Är slopat krav på detaljplan det grundfundament Moderaterna vill ändra? Det fördes nämligen en diskussion i de bostadspolitiska samtalen om just det, och det fanns en del frågetecken kring om det verkligen skulle ha särskilt stor effekt. Skulle inte planerna före detaljplanerna i stället svälla då, så att summan av en sådan operation kanske inte skulle ha så stor effekt?

Berätta gärna vilka grundfundament i bostadspolitiken som Moderaterna vill ändra, Mats Green!

Fru talman! Regeringen har infört ett miljardstöd till företag för att de ska bygga hyresbostäder. Det är ett miljardstöd som egentligen ingen vill ha. Det vore intressant om finansministern kunde räkna upp vilka som efterfrågade detta och tyckte att det var bra. Alla remissinstanser sågade det jäms med fotknölarna, fru talman.

Den enda instans som inte sågade förslaget jäms med fotknölarna var Sabo, det vill säga en organisation som leds av Socialdemokraterna. Där sa man att det möjligen kan ha en viss effekt i ett fåtal glesbygdskommuner men att det i så fall är en mycket begränsad effekt. Det var det mest positiva uttalandet man kunde få om det miljardstöd vi pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi säger att man måste börja titta på grundfundamenten i bostadspolitiken. Vi har lagt fram förslag om alltifrån det kommunala planmonopolet och möjligheten att överklaga till att göra bostadsbyggandet till ett riksintresse jämställt med övriga riksintressen. Som det ser ut i dag, fru talman, är det nämligen alltid bostadsbyggandet som får stryka på foten när det ställs mot riksintressen om vindkraft och det ena med det andra. Det vägrade regeringen att göra; man vägrar att ta den diskussionen.

Jag skulle också vilja fråga varför regeringen vägrar att agera i enlighet med riksdagens direktiv, bland annat vad gäller buller. De flesta är överens om att detta har en enorm betydelse för byggnation i Sverige, både på mindre orter och i tätorterna.

Regeringen har egentligen inte lagt fram ett enda förslag under denna mandatperiod utöver mer pengar till bostadsföretag. Ingen regering sedan 1970-talet har levererat så få förslag för att göra det lättare att bygga som den nu sittande regeringen. Ingen regering har någonsin gjort så lite för så få när det gäller bostadsbyggande i bostadskrisens Sverige. Detta, fru talman, är tämligen anmärkningsvärt.

Fru talman! Frågorna om riksintresse och om det kommunala planmonopolet togs upp i de bostadspolitiska samtalen, så det är inte alls så att regeringen vägrar att diskutera detta. Däremot finns det, som ofta i bostadspolitiken, motstridiga intressen. Det finns också en utredning om riksintressen, som den moderatledda regeringen tillsatte och som inte kom fram till att man skulle göra några förändringar.

Så här är det: Denna regering har satsat mycket på att det ska byggas hyresrätter som ungdomar kan bo i, med rimliga hyror, vilket ger ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån. Det är detta som driver vår bostadspolitik - att det ska finnas hyresrätter som man kan bo i, till rimliga priser, när man har tagit sitt första steg ut på bostadsmarknaden och kanske också första steget ut på arbetsmarknaden.

Vår bostadspolitik drivs av att få till denna möjlighet för människor att kunna sätta nyckeln i låset på sin första egna lägenhet, kliva in och säga: Här kan jag börja mitt liv. Här kan jag bo. Här kan jag vara självständig och bestämma vad jag själv vill göra.

Egen bostad, eget arbete, egen inkomst - den friheten vill jag att alla ungdomar i Sverige ska få möjlighet att känna. Detta är också grunden för den bostadspolitik som regeringen för. Vi har satsat på att det ska byggas fler hyresrätter med rimliga hyror. Syftet med det investeringsstöd som vi har infört är just att det ska byggas hyresrätter för ungdomar och andra med rimliga inkomster.

Det är också därför vi satsar på kommuner som ser till att det byggs. Det finns inget som är viktigare för denna regering när det gäller bostadspolitiken än att det finns bra bostäder för alla människor som har normala inkomster. Den tidigare regeringen såg i stället till att stärka dem som redan har goda inkomster genom att avskaffa fastighetsskatten och införa ROT-avdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.